Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer ämnet Generation Y diskuteras och huruvida det går att tala om den gruppen människor som en kategori eller inte. Generation Y är en populär benämning på de unga vuxna som är födda mellan åren 1984-1994.Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras närmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förståelse för de begrepp som används i studien. Även en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras.Uppsatsen är en explorativ studie med en kvalitativ metod.

The aim of this Master?s thesis is to examine the ideological currents that have influenced the swedish school system since the 1990's. The background of my interest is the lively debate in schools and media about the new School reform 2011. My hypothesis is that education in 2011 largely will be influenced by neoliberal and neoconservative values. The method I`ve used is discourse and ideology critique, which examines the relationship between rhetoric and power. These concepts are useful to explain the ideological change in different policy documents and in curricula, for example Lpf 94 and School 2001. The theoretical framework is based primarily on the neoliberal and the neoconservative agenda, which are two distinct political rationalities in the contemporary postmodern world.

AbstractThis study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as ?the new languages? that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated ?an expanded text concept? in the syllabus for the Swedish language.The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept.

Uppsatsens titel: Real växelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar på branschnivå till och ifrån Sverige Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas Andrén Nyckelord: Direktinvesteringar, real växelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och ägandeskapsfördelar framkallade av valutakursförändringar styr direktinvesteringar till och ifrån Sverige. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att ställas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och från Sverige, GDP och tre månaders statsskuldsväxlar. Tidsperioden sträcker sig från 1994 till 2003.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

The purpose of this study is to find out how IOGT-NTO conducted the debate about the Swedish negotiations with EU concerning the accession. The essay investigates how the debate was conducted between the years 1993, 1994 and 1995. A further distinction lies in five requirements IOGT-NTO delivered before the negotiations.The material for this study lies primarily in the editorial pages of IOGT-NTO's magazine Accent. The background content comes primarily from secondary sources and deals with the temperance movement and IOGT-NTO, and dealing with the EU and the Swedish alcohol policy.In July 1991, Sweden submitted its membership application to EU and subsequently in the 1993 the negotiations began. During the same time IOGT-NTO began its debate on a possible EU membership in the Accent magazine.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ?Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?? och 2. ?Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?? För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats.

I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism?. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär.När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

Den första skuldsaneringslagen infördes år 1994 i svensk rätt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gäller idag. Den senare lagen är på många sätt lik den äldre lagen på så sätt att förutsättningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett är desamma. Det som förändrats är främst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det även en utredning med förslag om ytterligare förändringar i skuldsaneringslagen.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

This survey is a text analysis of 4 teaching books during a ten years period in Social studies from a multicultural and intercultural perspective. Taking as a starting point that society and the school in today?s Sweden are multicultural and in need of more intercultural teaching I explore teaching books in social science to se how they relate to Sweden as a multicultural society and their way of relating to intercultural teachings and compare them. The questions asked are: How do the different books describe the multicultural society in Sweden? What kind of intercultural tools are found in the books? And are there any similarities or differences among these books? The theories used as a starting point are reformulated by the author after theories of Von Wright and Lahdenperä to fit in to the context of a text analysis of teaching books and the method used is a content analysis with its purpose of describing how the books are constructed.

AbstractSince the Act Regarding Support and Service to Certain Functionally Handicapped Persons (LSS) were introduced in 1994, social care and service have increased inSweden(SFS 1993:387). The implementation of the act has caused many changes and also progress within the social care system. One main change is the division between public (provided by the municipalities) and private care providers. This division has led to many questions about how leadership is organized within different public and private organizations.The purpose of this study is to investigate differences between leader?s experiences of their role and working conditions within private and public assistance care for disabled.