Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga Rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och Rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

Syftet med vår undersökning har varit att belysa särskolesamordnarnas, skolpsykologens, lärarnas och föräldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgång i särskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda på vilka strategier informatörerna använder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgång. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur Rutiner för mottagande i särskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vår studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i särskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i särskolan är stor.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats.

Vårt intresse för hallen väcktes under våra praktiktillfällen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika gränser i hallen, vissa mer synliga än andra. Hallen har dessutom karaktär av både inne och ute samt är ett gränsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gäller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första år i förskolan.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevinflytande. Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till inflytande ofta begränsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera. Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebär att i de fall pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och inflytande än i de fall pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta Rutiner och regler är en nödvändighet..

Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ?Att arbeta i medvind? beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ?Att arbeta i motvind? beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet.

Syftet var att beskriva vilka positionsrelaterade skador som finns beskrivna i samband med att en patient ligger på operationsbordet. Vidare att undersöka om vissa patientergrupper löper större risk eller om andra faktorer bidrar till risk. Den metodologiska aspekten som granskades gällde kvaliteten i de inkluderade artiklarnas urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats analyserades. Resultatet visade vårdskador utifrån den position som patienten opererats i.

Oro är en av faktorerna att ta hänsyn till när människor ska genomgå en operation. Oro kan orsaka stort lidande och även ha betydelse för resultatet med operationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kunde minska oro hos patienter som ska genomgå kirurgi. I studien ingick 15 stycken artiklar som belyste omvårdnadsåtgärder för att minska patientens oro. Analysen gjordes med en manifest innehållsanalys.

 SammanfattningSyfteSyftet är att undersöka hur partnern/närmast anhörig uppfattar personalens bemötande, information om Rutiner och barnaskötsel samt hur delaktiga de känner sig i barnets omvårdnad under sin vistelse på familje-BB i en mellanstor stad i Sverige. MetodDenna uppsats baseras på en deskriptiv enkätstudie som genomfördes under kalenderveckorna 6-10 år 2009 på familje-BBs återbesöksmottagning. 60 enkäter delades ut och 58 samlades in. Dessa enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Tillföljande kommentarer bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. ResultatPapporna i studien var generellt sett nöjda med sin vistelse på avdelningen. Några större skillnader kunde inte relateras till ålder, utbildning, antal barn eller om pappan sov kvar på avdelningen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av arbete på skadeplats med en till fyra drabbade personer. Metod: Fyra män och fyra kvinnor, med en erfarenhet mellan två och elva år av ambulanssjukvård, deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sju kategorier identifierades: Kommunikation, Ledarskap, Medicinskt omhändertagande, Rutiner och riktlinjer, Organisation, Personlighet och relationer, samt Samverkan. Skadeplatsarbetet sker utanför sjukhusets kontrollerade verksamhet.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Diabetes mellitus typ II är en global sjukdom som blir allt vanligare då människor lever ett mer stillasittande liv och äter fetare samt sockerrikare kost. Om diabetes mellitus typ II inte behandlas kan sjukdomen leda till allvarliga senkomplikationer och andra följdsjukdomar. Ökad fysisk aktivitet och en väl balanserad kost är livsstilsförändringar som utgör en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Det är därför viktigt ur ett hälsoperspektiv att patienter genomför dessa livsstilsförändringar. Att genomföra livsstilsförändringar är komplext och syftet är därför att beskriva hur patienter upplever dessa livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ II.