Syftet med den här studien är att studera förhållandet mellan barn med läs- och skrivsvårigheter och matematik. Forskningen visar att det finns ett samband, och i den här studien sätts barnens upplevelser samt hur de tänker vid sina uträkningar i fokus. Studien har bestått av kvalitativa intervjuer där elever med läs- och skrivsvårigheter samt en kontrollgrupp har fått besvara frågor om vad de tycker om ämnet matematik. De har också fått räkna ut olika sorters tal och berätta hur de tänker när de räknar ut talen. Majoriteten av eleverna med läs- och skrivsvårigheter tyckte att matematik var roligt trots att de hade ganska stora svårigheter.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården och samtidigt det är det bästa och mest effektiva alternativet, så är användningen av läkemedel förenat med risker och bieffekter. Dessa bieffekter är en av de ledande anledningarna till dödsfall i de flesta länder. Upp till 60 % av läkemedelsrelaterade problem skulle kunna undvikas. Det kan vara ett fel som kommer att skada, eller har potential att skada patienten, även kallad undvikbar läkemedelsavvikelse, som kan förekomma i läkemedelskedjan. I SVerige avlider 3150 personer per år av sådana skador.Syfte: Syftet med studien är att beskriva de undvikbara läkemedelsavvikelser som har rapporterats inom Synergi i Landstinget i Östergötland under 2011.Metod: Genomgång av landstinget avvikelserapporteringssystem Synergi med rapporter relaterade till läkemedel.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om barn med svenska som andraspråk var medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö. Jag ville även undersöka hur barnen kände att deras språk utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring ämnet språkutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och åsikter om språkutveckling, men få som beskrev språkutveckling ur barnperspektiv. Jag blev därför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin språkutveckling i skolmiljön. Studiens frågeställningar: Är barn med svenska som andraspråk medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö? När upplever barnen att deras språkutveckling främjas i skolmiljön? Jag genomförde en kvalitativ undersökning på tio barn.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes.

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie.

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och  lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget.

Det övergripande syftet med denna studie är att analysera Sweet Pepper och kunna bidra till en förbättring inom områden som lager, transportsystem och tillväxt.Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ forskningsmetod som grundar sig i det hermeneutiska synsättet. Teorin och empirin består av en abduktiv forskningsansats. Referensramen är till största del grundad på sekundärdata.Sweet Pepper är i behov av att fastställa fasta rutiner och en tydligare organisationsstruktur. Det krävs utav ledningen att de agerar redan idag om man vill fortsätta med sin expansionsfas. Lager och transportverksamheten bör effektiviseras genom omfördelning av företagsstruktur..

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Magisteruppsatsen utfördes på Teknos AB i Tranemo. Företaget har ingått i Teknoskoncernensedan 1989 och har under en längre tidsperiod aktivt arbetat för att vara ett alternativ för denkvalitets- och miljömedvetne kunden. Synen på att företaget nått långt i sitt miljöarbete ochatt organisationen har en väl fungerande utveckling av sina miljöprocesser förstärks av detmiljöcertifikat företaget belönats med sedan år 1999.För att ge företaget en uppdaterad bild om hur deras verksamhet påverkar miljön ur olikaaspekter genomförs en miljöutredning. Utredningen ämnar även resultera i förslag påförbättringar som kan leda till att brister i organisationen åtgärdas samt att den miljöpåverkanföretagets verksamhet orsakar, förminskas.Miljöutredningen är främst utformad i en beskrivande metodik där företagets processer,rutiner och tillvägagångssätt förklaras och utreds. Inom de områden som företaget själva intehar någon information om miljörelaterade frågor utför miljöutredningen även utforskandestudier för att ge klarhet i frågor som anses relevanta.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..