Sök:

Sökresultat:

1940 Uppsatser om Rutiner och instruktioner - Sida 18 av 130

Personuppgiftslagens efterlevnad i samband med IT-övervakning : En studie av medelstora callcenterverksamheter

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

Är skriftliga läromedel bra till den praktiska undervisningen på glasskolan?

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Användandet av dataloggers i fysikundervisningen på gymnasieskolan

Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av många som tråkig och svår. Ett sätt att försöka göra fysiken både roligare och mer begripbar är att använda en av fysikens fundamentala arbetssätt, laborationer. Ett modernt sätt att laborera kan vara att använda dataloggers, en mätvärdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av värdetabeller och grafer. Med hjälp av elevenkäter och lärarintervjuer på två gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda på vad lärare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillåter och om man som lärare är beredd att lägga ned den tid som krävs för att behärska utrustningen.

Laborativt material i matematikundervisning : Förbättras elevernas kunskaper, vilken uppfattning har lärare och elever samt vad påverkar användningen?

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen..

Faktorer som påverkar vårdpersonalens utförande av munvård

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmänna välbefinnandet men också för att förhindra sjukdomar. Dålig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och även nedsatt aptit och därför är det viktigt att munvården utförs på rätt sätt. Det har visat sig att många vårdtagare och patienter har bristande munstatus. Det är sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvårdnaden och därmed munvård, men i praktiken är det oftast annan vårdpersonal som utför munvården. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkade vårdpersonalen i utförandet av munvård.

Lust att lära - En studie om motivationen hos gymnasieelever i historieämnet

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieämnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieämnet, framförallt för att se om det finns någon skillnad och i så fall vad den/de är. Undersökningen genomfördes genom en enkät på en gymnasieskola i Lunds kommun, där 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lärarens undervisningssätt, flexibilitet samt sätt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

Terapeutstöd, följsamhet och utfall vid KBT-baserad självhjälp för insomni : - en medieringsanalys

Självhjälpsbehandlingar har visat sig vara ett effektivt behandlingsalternativ för en rad psykologiska besvär, speciellt om de kombineras med någon form av stöd från terapeut. Samtidigt kan behandlingsformen vara förenad med en del svårigheter att självständigt följa instruktioner och på egen hand genomföra behandlingsinterventioner. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan följsamhet till behandling och utfall och hur denna påverkades av tillgången till terapeutstöd vid multikomponent självhjälpsbehandling för insomni. 88 deltagare randomiserade till två behandlingsbetingelser, med eller utan veckovisa telefonkontakter med terapeut, studerades. Resultaten indikerar att en hög följsamhet till vissa behandlingstekniker predicerar ett bättre behandlingsresultat medan följsamhet till andra inte gör det.

Åtgärdsplanering för Jukkasjärvi sockens belysningsförening

Elnätet på JBF är föråldrat och bristfälligt dokumenterat. Nätet har inte uppgraderats i den takt som hade varit nödvändig för att hålla en god leveranssäkerhet och hög spänningskvalitet. Syftet med rapporten var att identifiera problemområden på föreningens elnät samt ta fram en åtgärdsplanering med rutiner och arbetsformer som genererar stabilitet i organisationen på föreningen. Tanken med åtgärdsplaneringen var att översynen vid projekt skulle förbättras, kommunikationsvägarna definieras och hanteringen av felanmälningar få en tydlig arbetsgång.För att ge en bild av hur läget på nätet ser ut idag har intervjuer genomförts, dataprogram har använts för att ge information om ledningsbeståndet och kundärenden har studerats. Syftet har inte bara varit att ta reda på elnätets status utan även att få en överblick av hur processer och projekt har genomförts, vilka rutiner som följts och generellt sett hur ärenden hanteras på föreningen.

Effektiviteten i två olika sätt att lära sig ha klardrömmar

Det finns olika tekniker för att lära sig få klardrömmar. Man kan gå från vakenhet till medvetenhet i dröm eller bli medveten när man är i drömmen. Ytterligare en metod är att skapa cues med yttre stimuli. I denna studie jämfördes effektiviteten i att få klardrömmar mellan kritiskt reflekterande och en intentionsteknik. 60 personer i tre grupper, en för respektive teknik och en kontrollgrupp, fick i 4 dagar under 2 veckor följa sin grupps instruktioner och notera antal klardrömmar.

"Man måste våga se" : Anmälningsprocessen i förskola och skola

Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.

Införande av miljöledningssystem hos Nåidenbygg AB: analys och metoder

Nåidenbygg AB är ett byggnadsföretag som verkar i Norr- och Västerbotten och har cirka 100 anställda. Jag fick i uppgift att granska Nåidens nuvarande miljöledningssystem och ta fram metoder för att införa ett miljöledningssystem. Detta börjar med en analys av de revisionsrapporter som Luleå kommuns revisionsgrupp upprättat efter revisioner av Nåidens miljöledningssystem mot kraven i standarden ISO 14001. Rapporterna beskriver de delar av systemet som Nåiden måste förbättra eller ändra. Nåiden vill höja sina miljörelaterade poäng efter kommunens utvärderingsmodell och utveckla sitt miljöledningssystem för att höja effektivitet och säkerhet.

Smärta - en upplevelse, många tolkningar : En enkätstudie om hur sjuksköterskor bedömer smärta hos icke kommunicerbara patienter

Det finns många olika typer av smärta och smärta är en subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta.

Är granskningen av 90-kontoinnehavare tillräcklig : Kritisk granskning av SFI:s rutiner

I form av en utvärdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende på hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvärderingen är att skapa en bild av granskningen i dagsläget samt att kartlägga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hämtats direkt från SFI men kompletterande data har även inhämtats från organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptäckts har jag försökt kartlägga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet från SFI:s sida samt för lågt ställda krav på kontoinnehavarna.

Stress i förskolan : En enkätstudie om pedagogernas syn på stress i förskolan

Sammanfattning  Förskolan är en arbetsplats där stress förekommer i stor utsträckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkät som delades ut till 60 pedagoger, spridda på 6 förskolor. Fyrtiotvå pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna själva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

Elever i koncentrationssvårigheter årskurs 1-6, Pupils who find it difficult to concentrate

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen.

<- Föregående sida 18 Nästa sida ->