Abstrakt Bakgrund: Dagligen utsätts ambulanspersonalen för situationer som mer eller mindre uppfattas psykiskt påfrestande. Stressen som kan uppstå under tjänstgöring upplevs ofta olika beroende på individ. Forskningen har i dagsläget mest fokuserat på stressorer, men det finns ett behov av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen upplever stressen och hur de bär sig åt för att hantera stressen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av stress och hur de hanterar det. Metod: Till studien valdes selektivt 21 personer ut från en ambulansstation i Västernorrlands län. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes och spelades in för att sedan analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Fjorton män och sju kvinnor i åldrarna mellan 25-63år medverkade i studien och representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalens upplevelse av stress berodde på allt från osäkerhet med sin kompetens, ansvar och bristande rutiner.

ABSTRACT I denna studie undersöks hur vårdpersonal inom äldreomsorgen ser på och förhåller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns några föreställningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomän, samt om det förekommer några särskilda rutiner och ritualer kring döden på informanternas arbetsplatser.Underlaget för undersökningen är fyra kvalitativa intervjuer, utförda på vårdpersonal, vilka arbetar inom äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av Ariès teori om människans förhållningssätt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori.Resultatet visar att det inom äldreomsorgen finns en dubbel hållning till död och religion. Informanternas syn på döden kan ses stå i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer även en rad särskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, på de arbetsplatser som inkluderas i studien.

Som polis har man ett yrke där det finns risk att drabbas av brott i samband med tjänsten, såsom våld, hot och kränkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur polismyndigheten ska gå till väga när en anställd utsatts för brott i tjänsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjälp. Skyldigheterna regleras främst i arbetsmiljölagen där det även står att den anställde är skyldig att känna till dessa rutiner. Utgångspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut på polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har även genom en enkät undersökt hur mycket kunskap de anställda har om hur de ska gå till väga när de utsatts för brott.

Denna uppsats är en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i Laxå?, ett projekt som har velat lära människor hur man kan reducera sina koldioxidutsläpp. Arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet är att beskriva hur de får vardagen att fungera när de samtidigt försöker minska sin klimatpåverkan. En viktig teoretisk utgångspunkt är att vardagen är praktisk och till stor del består av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhälle används för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om både klimathotet och vilka förändringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Detta examensarbete har skrivits mellan juni och oktober 2005 som avslutning på programmet Ergonomisk design och produktion med inriktning mot Industriell produktion, vid Luleå Tekniska Universitet. Marknaden blir mer och mer kvalitetsinriktad och för en tid sedan fick BoRö i Kalix beskedet att deras största kund ställer krav på att företagets underleverantörer skall arbeta efter principerna för ISO 9001 och 14001. Certifiering inom nämnd standard krävs dock inte. Eftersom både miljö- och kvalitetsledningssystem inte är rekommenderat att införas vid samma tidpunkt behandlas endast kvalitén i detta arbete. Införandet av miljösystemet blir ett senare arbete.

Syftet med min studie är att studera hur pedagogerna på förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden där jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgår det att pedagoger gör skillnad på pojkar och flickor genom sitt språkliga bemötande av könen ? pojkar är tuffa och flickor är gulliga, pojkar får ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar får fler individuella instruktioner än flickor och pojkar blir benämnda vid namn i större utsträckning än flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som sträcker sig genom alla åldersgrupper. Psykisk ohälsa är som störst bland unga mellan 16-24 år där problem med sömnen är en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som påverkar sömnvanor vid högre studier.Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i åldrarna 20-30 år på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys där tre stycken teman framkom. Hänsyn togs till de etiska aspekterna och även informerat samtycke av deltagarna.

Kultur och företagskultur uppmärksammades på riktigt först i början av 80-talet, vilket gör ämnet och området relativt ungt. Uppståndelsen kring ämnet har fått allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrån de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet på företagskultur. Detta perspektiv är det som används främst av forskare inom ämnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. Då ämnet är väldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats främst att undersöka handlingssymboler med avseende på ritualer för att få en djupare och bättre förståelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Problematiken med multiresistenta bakterier (MRB) ökar globalt, inte minst i vårdmiljöer. Eftersom problemet ökar behövs mer insikt, kunskap och resurser för att förhindra ytterligare smittspridning och resistensutveckling. Föreliggande studie, genomförd på ett sjukhus i södra Sverige, är en enkätundersökning som har till syfte att kartlägga vårdpersonalens inställning till vården av patienter som är smittade/bärare av MRB. Av 115 enkäter, som delades ut på en dialysavdelning och en anestesiavdelning, besvarades 83 stycken. Resultatet visade att en tredjedel var rädda för att bli smittade av MRB och/eller föra smittan vidare.

Hantering av IT-incidenter är ett växande problem då utvecklingen av datorsystem i företag växer fortare än vad själva organisationerna för att hantera dessa gör. I denna studie kommer IT-incidenter i Landstinget Gävleborg att undersökas. I denna miljö är det extra viktigt att IT-incidenterna behandlas på ett korrekt och effektivt sätt eftersom personers liv bokstavligt talat kan vara beroende av systemen. Trots detta finns inga övergripande rutiner för hur IT-incidenter skall hanteras. Genom gemensamma rutiner kan såväl data- som patientsäkerhet ökas.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Studiens syfte är att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hot och våld på en psykiatrisk vårdavdelning samt deras upplevelse av gällande handlingsplan. Det är en kvalitativ intervjustudie. Materialet är insamlat på en psykiatrisk vårdavdelning på en mindre ort i Sverige och består av semistrukturerade intervjuer med åtta ur vårdpersonalen, både sjuksköterskor och mentalskötare. Det finns åtta vårdplatser och avdelningen är en låst avdelning med säkerhetsklassificering tre. Där vårdas vuxna patienter som lider av allvarlig psykisk störning.