Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Som huvudsyfte avser vi att undersöka vad som kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell butikskedja i jämförelse med en Internetaktör. Vi vill även få fram framgångsfaktorer för en traditionell butikskedja och en Internetaktör som ett delsyfte.Frågeställning: Vad kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell bokhandel respektive i en Internetbaserad bokhandel? ? Akademibokhandeln & AdlibrisVi har genomfört fallstudie med en kvalitativ ansats. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och teorin genom relevant litteratur inom traditionell handel samt e-handel.Akademibokhandeln och Adlibris är två företag som erbjuder ett likvärt sortiment men på helt olika sätt. Akademibokhandeln har sin handelsplats i en butik där service är deras ledstjärna.

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Sjuksköterskor har en nyckelroll i samband med läkemedelshantering. Det är en betydelsefull arbetsuppgift där det finns risk för misstag. Syftet var att beskriva faktorer som sjuksköterskan kan använda för att skapa en säker läkemedelshantering. Metoden var en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar, kvantitativa och kvalitativa, sammanställdes. Resultatet visade att fungerande kommunikation och samarbete i organisationen är faktorer som är av vikt för att åstadkomma en säker läkemedelshantering.

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas årsredovisningar på Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utsträckning och varför. Vi bestämde oss för att göra två undersökningar och valde att använda oss av både den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vår uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgången gick vi igenom regleringen av redovisningen.

BakgrundFörlust av förmågan att utföra självständig ADL är ett vanligt problem hos äldre i slutenvården. Detta leder till lidande och förlängda vårdtider. För att kunna utveckla omvårdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmåga.Syfte Att beskriva äldre patienter med försämrad ADL-förmågas upplevelser av sin vård gällande utförande av ADL inom slutenvården.MetodKvalitativ intervjustudie med åtta äldre patienter inneliggande på ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vården och personalen fungerade bra och att detta förbättrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmåga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och få hjälp med personlig hygien. Vårdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvär och ställa krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhållningsätt där riskpatienter identifieras och får möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stärka förmågan till självständigt utförande av ADL..

Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer.Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal.