Sökresultat:
1961 Uppsatser om Rutiner för samordning - Sida 19 av 131
à tgÀrdsplanering för JukkasjÀrvi sockens belysningsförening
ElnÀtet pÄ JBF Àr förÄldrat och bristfÀlligt dokumenterat. NÀtet har inte uppgraderats i den takt som hade varit nödvÀndig för att hÄlla en god leveranssÀkerhet och hög spÀnningskvalitet. Syftet med rapporten var att identifiera problemomrÄden pÄ föreningens elnÀt samt ta fram en ÄtgÀrdsplanering med rutiner och arbetsformer som genererar stabilitet i organisationen pÄ föreningen. Tanken med ÄtgÀrdsplaneringen var att översynen vid projekt skulle förbÀttras, kommunikationsvÀgarna definieras och hanteringen av felanmÀlningar fÄ en tydlig arbetsgÄng.För att ge en bild av hur lÀget pÄ nÀtet ser ut idag har intervjuer genomförts, dataprogram har anvÀnts för att ge information om ledningsbestÄndet och kundÀrenden har studerats. Syftet har inte bara varit att ta reda pÄ elnÀtets status utan Àven att fÄ en överblick av hur processer och projekt har genomförts, vilka rutiner som följts och generellt sett hur Àrenden hanteras pÄ föreningen.
"Man mÄste vÄga se" : AnmÀlningsprocessen i förskola och skola
Syftet med denna studie Àr att undersöka rutiner och perspektiv pÄ anmÀlningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förstÄelse för anmÀlningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.  Samtalsintervjuer anvÀndes som metod och utfördes pÄ en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades tvÄ förskollÀrare, en specialpedagog samt en förskolechef. PÄ skolan intervjuades tvÄ lÀrare, en kurator samt ett rektorstöd.    I resultatet framgÄr det att de intervjuade förskollÀrarna, lÀrarna samt specialpedagogen anser att det Àr otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad frÄn förskolechef och rektor som anser att detta Àr tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansÄg att en stor del av lÀrarens roll innebÀr att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.
Införande av miljöledningssystem hos NÄidenbygg AB: analys och metoder
NÄidenbygg AB Àr ett byggnadsföretag som verkar i Norr- och VÀsterbotten och har cirka 100 anstÀllda. Jag fick i uppgift att granska NÄidens nuvarande miljöledningssystem och ta fram metoder för att införa ett miljöledningssystem. Detta börjar med en analys av de revisionsrapporter som LuleÄ kommuns revisionsgrupp upprÀttat efter revisioner av NÄidens miljöledningssystem mot kraven i standarden ISO 14001. Rapporterna beskriver de delar av systemet som NÄiden mÄste förbÀttra eller Àndra. NÄiden vill höja sina miljörelaterade poÀng efter kommunens utvÀrderingsmodell och utveckla sitt miljöledningssystem för att höja effektivitet och sÀkerhet.
SmÀrta - en upplevelse, mÄnga tolkningar : En enkÀtstudie om hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos icke kommunicerbara patienter
Det finns mÄnga olika typer av smÀrta och smÀrta Àr en subjektiv upplevelse, men det Àr upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smÀrtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur intensivvÄrdssjuksköterskor gjorde sin bedömning pÄ smÀrta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de anvÀnde nÄgon smÀrtskala och Àven försöka ta reda pÄ om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad pÄ sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En grupp intensivvÄrdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvÄrdsavdelning i Sverige besvarade ett frÄgeformulÀr som innehöll bÄde pÄstÄenden och frÄgor med öppna svar. BÄde vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smÀrta.
Upplevelser av sjukskrivningsprocessen ur olika perspektiv
SjukfrÄnvaro Àr ett komplext fenomen som pÄverkas av olika faktorer pÄ olika nivÄer, frÄn individer till samhÀllen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, FörsÀkringskassan, företagshÀlsovÄrden, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svÄrt att förstÄ varandras roller i sjukskrivingsprocessen.
Ăr granskningen av 90-kontoinnehavare tillrĂ€cklig : Kritisk granskning av SFI:s rutiner
I form av en utvÀrdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende pÄ hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvÀrderingen Àr att skapa en bild av granskningen i dagslÀget samt att kartlÀgga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hÀmtats direkt frÄn SFI men kompletterande data har Àven inhÀmtats frÄn organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptÀckts har jag försökt kartlÀgga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet frÄn SFI:s sida samt för lÄgt stÀllda krav pÄ kontoinnehavarna.
Hudiksvalls samordningsmodell- en modell för att underlÀtta samverkan?
AbstractHudiksvalls coordinating model - a model to make cooperation easierCamilla Andersson and Ă
sa GradinThe purpose of this study was to examine the experience each one of the administrators have of their own new model in Hudiksvall to make cooperation easier for the three different administrations in Hudiksvalls municipality. The study will focus on the administrators experiences of Hudiksvalls coordinating design. Questions of the study were: How is the influence of the model on the rules? How is the influence of the model on expectations and parts? What kind of influence did the model have on the responsibility distribution? What kind of influence has the model on the responsibilities at the transfer of costs? To answer the questions of the study we applied a qualitative method, it was made through a standardization interview guide and open questions, with six of the dealing officers who works with the model. Some of the results wich can be discern are by an economic character, andfor the clients that they won`t be passed around the administrations in the community, they get the right help, quick and safe.Key words: cooperation, coordination..
Stress i förskolan : En enkÀtstudie om pedagogernas syn pÄ stress i förskolan
Sammanfattning  Förskolan Àr en arbetsplats dÀr stress förekommer i stor utstrÀckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkÀt som delades ut till 60 pedagoger, spridda pÄ 6 förskolor. FyrtiotvÄ pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna sjÀlva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.
Gör musik nÄgon skillnad? : En studie om genuskonstruktioner i musikaliska aktiviteter i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.
FörbÀttring av sjukskrivningsprocess med Sex Sigma och mikrosystem perspektiv
Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige 2004 var högst i VÀsteuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hÀlso- och sjukvÄrdens ledningssystem, delvis pÄ grund av förÀndrade krav och dÀrmed brister i lÀkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken KÀrnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbÀttra kvaliteten pÄ lÀkarintygen, skapa mÄl och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: UtifrÄn ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbÀttringsomrÄden pÄ informationsutbyte till patienter och lÀkare samt utformande av mÄl och skriftliga rutiner.
Problem med strukturen : ett utredande styrningsperspektiv
Bakgrund: En organisation mÄste fatta en mÀngd beslut och vilket beslut som fattas beror pÄ dess vision och affÀrsidé. Ur affÀrsidén kan företagets kritiska framgÄngsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjÀna pengar pÄ. För att uppnÄ affÀrsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget Àr att uppnÄ kostnadsreducering kan strategin sÀgas vara produktionsorienterad. Resurser mÄste dÄ grupperas efter kompetensomrÄde och dÀrför vÀljs en funktionsorganisation.
Samlingen som sprÄkligt lÀrotillfÀlle
Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva hur fyra förskollÀrare ser pÄ och arbetar med barnens sprÄk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser pÄ barngruppens betydelse för barnens sprÄkutveckling. Syftet Àr ocksÄ att beskriva de sprÄkliga svÄrigheter som kan förekomma i samlingen och pÄ vilket eller vilka sÀtt pedagogerna ser pÄ och löser dessa.
FrÄgorna som vi utgick frÄn var följande: Vilka aktiviteter och rutiner anvÀnder sig förskollÀrarna av under samlingen som de anser gynnar barnens sprÄk? Vilken roll anser förskollÀrarna att de spelar för barns sprÄkliga framsteg? PÄ vilket eller vilka sÀtt anser förskollÀrarna att gruppen Àr viktig för barns lÀrande? Vad menar förskollÀrarna att det finns för sprÄkliga svÄrigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa?
Det problemomrÄde vi berör i vÄr studie Àr om förskollÀrare prioriterar och stimulerar barns sprÄkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lÀr sig sprÄk pÄ olika sÀtt.
Studien genomfördes i en storstad i södra SkÄne och metoderna som vi anvÀnde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollÀrare nÀr de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrÄn den observerade samlingen samt vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.
Resultatet av studien visade att samlingen Àr komplex och bestÄr av flera delar som alla Àr viktiga för att stödja barns sprÄk, gruppsammansÀttningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen.
Asperger syndrom i den integrerade skolan : En intervjustudie om hur skolan bör arbeta med elever som har Asperger syndrom
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.
Specialistsjuksk?terskors erfarenhet av att identifiera ?ldre personer med risk f?r suicid utanf?r den psykiatriska specialistv?rden
Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.
Gemensamt arbete inom IT mellan kommuner ? fördelar och nackdelar. En fallstudie pÄ Göteborgsregionens kommuner
We are currently in the midst of the current information revolution and it is increasinglyimportant to allocate and utilize the resources spent on IT. To accomplish this, one solutioncould be to work together with IT. For municipalities, this can be a complicated process whenyou are dependent on the resources that are given and subject to laws regarding procurement,this places great demands on the Swedish municipalities.One solution could be to work collaboratively with IT across municipal borders, this studyexamines the advantages and disadvantages of this. The study was conducted using interviewand survey of various municipalities in the Gothenburg region. The study shows that there isjoint work across municipal boundaries but that communication sometimes fails, this provesamong other things that some communities feel they have a partnership with a municipality,while the other sees that they have no partnership.With the results from the study are discussed and problematized the current conditions thatexist between the municipalities today, and how they could change.