Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ?vanliga? anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

På senare år har profilering blivit allt vanligare bland alla typer av organisationer, även bland myndigheter såsom lärosäten. Vi har valt att studera Lunds universitet samt Malmö högskola och vill med vår uppsats bidra till en ökad förståelse för lärosätenas image bland studenter. Vi vill också undersöka hur medarbetarna på lärosätenas informationsavdelningar ser på lärosätenas profil. Därmed ämnar vi studera hur koherent lärosätenas uppfattning om den egna profilen är med imagen bland studenterna. Med bättre kännedom om förhållandet mellan profil och image tror vi att lärosäten kan förbättra sin kommunikation med, och förståelse för, studenterna.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Background: The Swedish population is aging [1] and malnutrition is a common problem among elderly people [2]. A method called food registration is used to monitor the patients? nutritional intake, with the purpose of reducing the risk of patients deteriorating in nutritional status during hospitalisation. However, the current method is not satisfactory and many food registration lists are incomplete. [3-6] Thus, patients do not receive a qualitative nutritional care since the assessment of the patients? nutritional status is based on incomplete documentation.Purpose: The purpose of this master thesis is to increase the quality in the nutrition monitoring process in the geriatric units B72 and B74 at Karolinska University Hospital in Huddinge, Sweden.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade på stockholmsbörsen ? en praxisstudie Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bild av hur gruvföretag noterade på Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som påverkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjälpa till att skapa en bredare medvetenhet hos användare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte är att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade på Stockholmsbörsen.

Syfte: På senaste tiden har betydelsen av företags ansvar för sociala frågor och miljöfrågor, med andra ord arbete med CSR-frågor, ökat drastiskt. Konsumenter är en av intressentgrupperna som sätter press på företag att tillverka produkter på ett ansvarsfullt sätt. Dessa konsumenter ställer krav på företag och utövar makt genom medveten konsumtion. Diverse forskningar visar dock att konsumenters attityder gentemot sådana företag inte alltid resulterar i köp av ?goda? produkter.

Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild.

Ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska omvärldsfaktorer påverkar organisationer i stor utsträckning och leder till att företag ständigt måste anpassa sig härefter för att vara konkurrenskraftiga. De påfrestningar företag ställs inför innebär märkbara effekter i arbetsrollen för en central aktör i företag, nämligen mellanchefen. Mellanchefens roll i en organisation kan beskrivas med en rad olika funktioner som till exempel att försäkra en smidig produktion och skapa en effektiv arbetsmiljö, men denne fungerar framförallt som en länk mellan företagsledning och medarbetare. Mellanchefen möter ofta meningsskiljaktigheter mellan företagsledningens och medarbetarnas intressen och till följd av sin position ska mellanchefen hantera dessa motsättningar.För närvarande råder en lågkonjunktur som skapar oro i många företag och får konsekvenser i form av exempelvis omstruktureringar och nedskärningar. Denna situation sätter press på mellanchefen då dennes roll blir än mer komplex till följd av ökade arbetsuppgifter samtidigt som motsättningar kan bli svårare att hantera.Studien fokuserar i huvudsak på mellanchefens hantering av motsättningar mellan företagsledning och medarbetare under lågkonjunktur, men syftar även till att öka förståelsen för mellanchefens roll och hur denna förändras under lågkonjunktur.

The recent decades have been characterised by a trend where the public sector's been inspired by several methods and strategies from the private sector. The public library is in this case no exception. In this context there are different perspectives on whether or not this will lead to a dramatic change of the role and values of the traditional public library. The aim of this master's thesis is to make a contribution to a deeper understanding of the ideological conflicts within the Swedish public library and its relation to the market. In the literature of library and information science I have identified two separate discourses representing two contradictory systems of meaning concerning this relation.

De senaste åren har präglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.   I takt med sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.   Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.