The structural rationalization of rural firms in Sweden has led to many new creative ways of developing companies. The agriculture sector is characterized by the need of capital in form of buildings, labor and inventory. The rationalization process has led to free capacity in rural firms when new technology make buildings and inventory not longer necessary for the production process. To get a better cost coverage this free capacity can be used to start-up new business areas that help the rural firm to growth.The study aims to identify factors that motives entrepreneurs in rural firms to develop new business areas. The purpose is also to analyze driving forces that lies behind development of rural firms and the forces that support or not support development in rural firms.The study is built upon five cases that all can be categorized as firms with different size and orientation.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

The term socken ? comparable to the English term parish ? refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term ? discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it.The history of parishes goes centuries back.

The structural rationalization of rural firms in Sweden has led to many new creative ways of developing companies. The agriculture sector is characterized by the need of capital in form of buildings, labor and inventory. The rationalization process has led to free capacity in rural firms when new technology make buildings and inventory not longer necessary for the production process. To get a better cost coverage this free capacity can be used to start-up new business areas that help the rural firm to growth.The study aims to identify factors that motives entrepreneurs in rural firms to develop new business areas. The purpose is also to analyze driving forces that lies behind development of rural firms and the forces that support or not support development in rural firms.The study is built upon five cases that all can be categorized as firms with different size and orientation.

Författare: Sebastian Malmborg och Max Berg Handledare: Karin Staffansson Pauli Bakgrund: I media framställs Möllevången som ett delområde i en pågående gentrifieringsprocess. Begreppet gentrifiering associeras med negativitet och segregation. Syfte: Syftet med denna studie är att granska om den utveckling som skett på Möllevången är att klassas som gentrifiering och vilka effekter det medför på det givna området. Metod: Undersökningen bygger på sju intervjuer som är riktad till de intressenter författarna anser vara mest relevanta kring utvecklingen av Möllevången. Utöver detta har två enkätundersökningar utförts som riktar sig till de boende och fastighetsmäklare. Slutsatser: Författarna anser att Möllevången är i en pågående gentrifieringsprocess. Gentrifieringen är av naturlig karaktär och kommer därför till största sannolikhet fortlöpa. De goda effekter gentrifieringen av Möllevången medför innefattar förbättrade kommunikationsmöjligheter, ökad lokalservice, förbättrad näringslivsstruktur och ökade lokala skatteintäkter.

This paper examines family owned tourism businesses with a special focus on succession. In Nordic countries tourism has been widely promoted and used in rural development as a replacement economy for ?traditional? livelihoods based on rural production. Because the tourism and hospitality industry, especially in rural areas, is dominated by family enterprises, the topic of succession is of great relevance for tourism and tourism destinations. This paper looks at family businesses? special characteristics, challenges and advantages in terms of ownership structure, lifestyle, motivations, employees and destination impact.

Denna kandidatuppsats ?Från Söderkåkar till SoFo- En förändring genom gentrifiering och platsmarknadsföring? handlar om hur ett specifikt område, i detta fall SoFo som är en akronym för South Of Folkungagatan beläget mellan gatorna Folkungagatan-Renstiernas gata-Ringvägen samt Götgatan på Södermalm i Stockholm, har utvecklats från att vara ett relativt oattraktivt område till att bli attraktivt genom förändringar i miljöer och fastigheter. Denna förändring är ett begrepp inom bland annat sociologin och innebär att ett område genom detta får en social höjning. Syftet med uppsatsen är att studera förändringen och utvecklingen av SoFo genom gentrifieringsprocessen samt undersöka om denna förändring påverkat att området fått en identitet genom platsmarknadsföring. Frågorna i vår frågeställning fokuserar på om området utmärks av en specifik identitet, samt om denna eventuella identitet skapat en skillnad i konsumtions- och produktionsmönster i SoFo.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

The purpose of this master?s thesis is to examine whether the role of a public library in a rural community is different from that of a town library. To answer this, a case studie of two public libraries has been made. Interviews, collection of documents and observations were carried out on location in one public library located in a rural area, and one public library, situated in a town. A modified version of an analysis model, originally developed by Andersson and Skot-Hansen, was used to analyse the data.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

Abstract Back ground: Home based care is a meaningful activity giving patients and their families a chance to live their lives as close to normal as possible. Advanced palliative care is today provided at home, although geography does play a role in shaping that care. A rural setting can mean that conditions for such care differ from those in urban areas.Purpose: To describe the experiences of district nurses in palliative home care settings in a rural community.Method: Semi structured interviews with seven district nurses. The interviews were recorded digitally and transcribed in a precise fashion. A method of qualitative analysis of the contents, inspired by Burnard, was used to analyze the material.Results: Palliative care places high demands on the competency and experience of district nurses.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering.