Många stall för hästar har bara ett fåtal djur och är ofta inte mekaniserade i samma utsträckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrågan från hästägare på ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskämningen, och dels för att mindre balar är lättare att hantera för hand. Pressningen av småbalar i fält är dock mer väderberoende och mer tidskrävande än att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istället väljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försäljning. Det är dock i dagsläget oklart hur fodrets sammansättning påverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var därför att studera vilken effekt ompressning hade på kemisk och mikrobiologisk sammansättning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade på konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frågeställningar producerades totalt 13 Rundbalar från samma vallskörd från en gräsvall beståndende av huvudsakligen timotej och ängsvingel.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka klämkraftens betydelse för ensilagekvalitetenför Rundbalar. Därför gjordes ett försök på Svalövs Naturbruksgymnasium i maj 2008. Vårstudie var en del i ett större försök med fler olika led. Vårt försök bestod av 4 olika led: 25 ?mplast med 100 bars klämtryck, 25 ?m plast med 140 bars klämtryck, 19 ?m plast med 100bars klämtryck och 19 ?m plast med 140 bars klämtryck.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka klämkraftens betydelse för ensilagekvalitetenför Rundbalar. Därför gjordes ett försök på Svalövs Naturbruksgymnasium i maj 2008. Vårstudie var en del i ett större försök med fler olika led. Vårt försök bestod av 4 olika led: 25 ?mplast med 100 bars klämtryck, 25 ?m plast med 140 bars klämtryck, 19 ?m plast med 100bars klämtryck och 19 ?m plast med 140 bars klämtryck.

In Sweden the climate makes it impossible to feed fresh herbage to cattle during many months of the year. During periods when preserved forage must be supplied it is important that this forage is stored in such a way that high quality is retained, both nutritionally and hygienically. Furthermore, it is essential that losses occurring when handling and storing the forage are kept as low as possible. This study compares storage in tower silos, bunker silos, big bags and bales,estimating dry matter losses as well as losses in metabolizable energy and crude protein that occur during storage. The results show that tower silos, bunker silos and big bags, the systems with the largest amount of forage and a long feed out period involve larger losses than bales, which are fed out immediately after being opened. As the feed out rate influences the losses, tower silos and bunker silos should be used during the period of the year when the feed out rate is as high as possible, i.e.

Produktionen av paketkonserverat vallfoder kan skilja sig åt mellan olika producenter, bland annat hur förtorkningen sker, hur många lager sträckfilm som används och vilken typ av balar som produceras. Det finns idag ingen sammanställning av vilka tekniker som används, därför har en enkätstudie inom detta område utförts som grund för detta examensarbete. Enkätstudien riktade sig till producenter av rund? och fyrkantsbalar i Sverige. Syftet med enkätundersökningen var att sammanställa vilka olika metoder som används för paketkonservering av vallfoder i Sverige idag.

Tidigare fodervärderingssystem tog bara hänsyn till fodrets fiberinnehåll och inte till dess fysikaliska struktur trots att detta visats vara viktigt för kons hälsa och produktion av mjölkfett i flera studier. I detta examensarbete sammanställs den tidigare forskningen i en litteraturstudie och ett försök redovisas där tuggbeteendet hos 6 kor som utfodras med två ensilage med olika fysikalisk struktur mättes. I litteraturstudien konstaterades att flera olika värderingsmetoder för att kunna mäta foderstaters struktur tagits fram i tidigare studier. Målet med dessa studier har varit att tillämpa ett mått på struktur i fodervärderingssystemen för att undvika störningar i produktion och hälsa. Det har funnits svårigheter att korrelera strukturmåttet till vommen pH och i andra försök har man funnit att plantans utvecklingsstadium vid skörd också har en stor påverka på tuggaktiviteten. I det egna försöket mättes tuggbeteende med hjälp av IGER Animal Behavior Recorder (Rutter et al, 1997) och analyserades med hjälp av medföljande dataprogram.