I sin iver att förbli konkurrenskraftiga väljer idag många företag att outsourca de aktiviteter man inte anser tillhöra kärnverksamheten. Human Resources (HR), dvs. en organisations olika personalfunktioner, är en av de verksamheter som numera i allt större utsträckning läggs ut till externa leverantörer.Denna studies syfte var att ur ett arbetslivspedagogiskt perspektiv, problematisera företeelsen outsourcing av HR, vilket har genomförts genom en kvalitativ litteraturstudie. En kritisk och ifrågasättande inläsning av forskning på området, med fokusering på kompetensbegreppet, har kompletterats med teorier kring lärande och kontextuella villkor.Detta har bland annat utmynnat i slutsatser som att outsourcing av HR rymmer både potentialer och paradoxer. Den främsta potentialen ligger i att man genom outsourcing möjliggör för ett samarbete som kan ge ett vidgat perspektiv på verksamheten och dess medarbetare för både moderföretaget och dess leverantör.

Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer.

Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna.Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. Frågeställningarna som har arbetats efter är: ?Kan evidensbaserade lösningar användas för att möta utmaningar i den täta staden, och i så fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap användas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet består av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel på evidensbaserade lösningar, med stadsförtätning som utgångspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtätning har gjorts för att förstå hur stadens utveckling påverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtätningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar:Hur framställs de behövande och de som hjälper?Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar dagspressen.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av särskilt stöd har skolan en skyldighet att sätta in specialpedagogiska insatser. Åtgärdsprogram ska upprättas och utvärde-ras kontinuerligt för att säkerhetsställa arbetets kvalitet. Tidigare studier visar på att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt på elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gång identifierats att vara i behov av särskilt stöd fortsätter att vara det igenom hela sin skoltid är ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgångsrika specialpedagogiska insatser som underlättar för elever i behov av särskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hämtar inspiration ifrån det sociokulturella perspektivet, där män-niskan ses som en social och historisk varelse som lär och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Syfte och frågeställningI hur stor utsträckning används tävlingspraktiken i Idrott och Hälsa, och hur påverkar detta ämnets karaktär?Jag ska i min undersökning försöka se hur elever i skolan upplever tävlingar under idrotten i skolan. Jag kommer att använda mig av Lars-Magnus Engströms (2002) teori om idrottens praktiker och logiker, vilka redogörs närmare för under punkten Teoretiskt perspektiv. Jag vill finna de känslor och tankar som uppstår då eleverna försätts i den s.k. tävlingspraktiken, där aktiviteten i sig handlar om jämförande.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ?busstorg? beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen.

Tidigare dominerades landsbygden av jord- och lantbruksföretag och sysselsatte ca 2,4 miljoner människor. Idag arbetar knappt 40 000 människor inom detta område, då lönsamheten är svag. Det har medfört att många andra typer av entreprenörskap har blivit vanliga på landsbygden, som exempelvis turism- och entreprenadverksamheter. Landsbygden kan anses vara en svår kontext att bedriva en entreprenöriell aktivitet i. Detta då landsbygdens sociala samt ekonomiska förutsättningar skiljer sig åt jämfört med städernas.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området.I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmarebestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som denförsta designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att tafram en ny skärmvägg.I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktenstillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripandemiljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänligamaterial resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som enutmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandetav rumsliga ytor för trivsel och arbete.För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritaten helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar.

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.    Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?   Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.    Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra.

SAMMANFATTNING Jag har skrivit om en hovsjukdom som drabbar hästar, den engelska benämningen är White line disease. Det finns inget korrekt namn på svenska, men vi kallar det för lamellrandsröta. Den engelska benämningen är den mest använda. Sjukdomen kom in i Sverige i slutet av 1980-talet, man tror att det var via importerade travhästar från USA. När den i slutet av 1990-talet fick fart i Sverige började den också att bli ett problem. Ambitionen är att få en inblick i vad lamellrandsröta är och vad den samlade kunskapen är idag bland fackfolk och praktiker. Godtyckligt har jag valt ut och ringt runt och intervjuat ett antal personer som har stött på detta problem, hovslagare, veterinärer och hästägare. All fakta som inhämtats har jag sammanställt, men det finns fortfarande många frågetecken att reda ut. Ett bekymmer är att expertisen har så varierande kunskap och syn på sjukdomen. Idag vet man att det är anaeroba (syreskyende) organismer som orsakar rötan.