Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares intentioner med litteraturundervisningen på gymnasiet, hur undersökningens resultat förhåller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskämneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tänkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nätbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklärare. På ett övergripande plan är ambitionen att studien bidrar till att belysa lärares reflektioner om litteraturundervisningens innehåll. I resultatet framträder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lärarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett ämne tenderar att befästas och bli till norm gör det att andra sätt att se på ett ämne marginaliseras eller inte släpps fram, vilket ska ses som ett problem. Lärarnas utsagor kan om de sammanställs i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befästa eller utmana den rådande ordningen, hegemonin.

Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet.

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Den här kandidatavhandlingen undersöker fördelarna och begränsningarna med Internetbaserade operativsystem i molnet, så kallade Internet OS, och hur IT-företag ser på ämnet. Internet OS är operativsystem som placerar sina resurser och processorkraft ute på Internet, ofta med hjälp av olika molnettjänster. Det finns problem och utmaningar med Internet OS. Dessa problem kan vara ett hinder för företag att överge de traditionella operativsystemen, som exempelvis Windows, och övergå till Internet OS. Det saknas undersökningar om IT-företag vill eller kan flytta sin verksamhet till molnet.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

AbstraktI´m too ashamed to show you är ett undersökande projekt som består dels av filmen Satisfaction (2011) och dels av uppsatsen Lucifer ? Ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter. Projektet är en observation och analys av visningssammanhangets betydelse för filmmediet och hur man som besökare är med och konstruerar de rumsliga konventionerna för den rörliga bilden. Titeln Lucifer anspelar dels på ordets latinska innebörd (lucem ferre) som betyder ljusbringaren och dels på att Lucifer inom den kristna mytologin har identifierats med Satan. Bildskärmar eller projiceringar bringar ljus till rummet och Tv:n har också ofta liknats vid en lägereld.

Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

The purpose of this essay is to investigate how social workers experience and understand subjects such as racism, discrimination, and similar attitudes that can exist in institutions of social work. We also want to bring to light how ?race?/ethnicity, gender and class are related to uneven access to Swedish welfare. Our main questions aim to examine how structural and institutional racism forms social workers daily practices and how this in turn affects ?immigrant? women.

Andelen förskolebarn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn är det viktigt att fortsätta utveckla sitt första språk, modersmålet, samtidigt som de lär sig svenska. Forskning visar att det är i förskoleåldern de bästa förutsättningarna för att utveckla tvåspråkighet och lägga grunden till läs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvåspråkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska språket utan också i sitt första språk. Eftersom det inte sker någon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmålet eller modersmålsstöd istället för modersmålsundervisning.

Den här studien utforskar deltagande kring det populärkulturella fenomenetThe Twilight Saga. Ett fenomen som både utgörs av fandom och kommersiell franchise. Fokus ligger på hur praktiker utvecklats fördeltagande på Internet. Materialet är både fansidor ägda och administreradeav enskilda fans och webbsidor som representerar aktörer inom franchise.Syftet är att undersöka relationen mellan fandom och franchise. Det för attundersöka karaktären av deltagande när fans har sina egna kanaler för attpublicera och producera material.

Jag har undersökt förhållandet mellan plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare. Platsskapande är ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och väcker därför mitt intresse och viljan att bättre förstå hur skapandeprocessen går till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare består av tre delar med olika angreppssätt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del är ytterst personlig och rör i stor utsträckning mina känslor för och upplevelser av såväl plats som skapandeprocess.