Aktionsforskning är samlingsnamnet för en palett forskningsansatser där det som förenar är kombinationen av en forskningsstrategi och en förändringsstrategi samt två involverade parter, nämligen forskare och praktiker. Denna studie är en översikt över aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i nutid. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frågor; 1. Vad är aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.

Ett projektstyrningsverktyg som fått stor uppmärksamhet i den akademiska världen och av branschorganisationer är Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlägsen andra metoder där det bland annat bevisats att EVM har en signifikant påverkan på ett projekts framgång. Metoden är standard i ett flertal länder men få svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien är att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bättre förståelse av adoptionsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Inom transvården finns idéer om att kön, kropp och identitet är stabila och binära. Transvården eftersträvar att upprätthålla denna illusion med följden att transpersoner som inte ser en identitet/könsuttryck inom denna idé som nödvändig, exkluderas transvården. Jag lyfter i den här uppsatsen fram några transpersoners berättelser vilka i dagsläget är exkluderade transvården. Dessa personers resonemang gällande kön, kropp och identitet går på diagonalen med transvården och samhällets förgivettagande om att dessa komponenter ska följa en specifik ordning. Uppsatsens material visar på att transvården i hänsyn till mänskliga rättigheter, mina deltagares självbestämmande över den egna kroppen och identiteten samt mental hälsa, måste transvården ta större hänsyn till klienters behov istället för att fokusera på ett reproducerande och befästande utav socialt konstruerad idealisk maskulinitet/femininitet, kropp och identitet.

Denna intervjustudie utforskar människors erfarenheter från ett långtgående jämställdhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet är att undersöka erfarenheterna frånjämställdhetsprojektet för att förstå hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingångar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjämställdhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal år sedan ett stort internt förändringsprojektmed målet att ?killar och tjejer ska kunna vara medlemmar på lika villkor.? Arbetet har fått relativtstora effekter i organisationen, mycket har förändrats i fråga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som använts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenläggs olika teoretiska perspektiv på det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingångarför vidare forskning.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gången för mer än 30 år sedan och liknande påståenden dyker alltjämt upp inom nyhetsrapportering då utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga området har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs välutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels är det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min fråga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem.

Begreppet ekosystemtjänster kan användas för att tydliggöra värdet av landskapets funktioner och därmed underlätta kommunikation mellan markanvändare då olika intressen konkurrerar. Emellertid finns det få studier som inkluderar en kvantitativ eller kvalitativ värdering av ekosystemtjänster på landskapsnivå. I detta arbete har markanvändning och ekosystemtjänster studerats i ett landskapsperspektiv, med Vilhelmina Model Forest (VMF) som studieområde. Den övergripande frågan i VMF är hur rennäring kan kombineras med andra markanvändningsintressen, huvudsakligen skogsbruk. Syftet med studien var att göra en kvantitativ värdering av markanvändningsintressen och ekosystemtjänster.

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4?s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltså klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig långt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa på olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete är vår förhoppning att just denna problematik ska ställas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete är det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet är att påvisa vilka inre motsättningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av våra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer är vårt teoretiska bidrag till forskningen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat.

AbstractInformation and information seeking have always been important parts of society. How behavioural patterns of information seeking manifest themselves are partly due to individual prerequisites and partly due to the practice where the seeking of information is conducted.The aim of this study is to investigate a group of newly examined physicians? experiences of information seeking behaviour in their educational practice and in their professional practice. The two practices are related to each other but still very different. This makes it interesting to study whether individuals? information seeking behaviour changes when they move from the educational practice to the professional.The theoretical framework for the current study is a socio-cultural one.