Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor.

Introduktion: Inom vården möts människor med olika kulturella och religiösatillhörigheter. Denna litteraturstudie har som mål att vara ett hjälpmedel till attmöta patienter som tillskriver sig islam. Studien beskriver kortfattat vad somkännetecknar islam som religion och att islam kan praktiseras på olika sätt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kompetensområden som kan skapagoda förutsättningar i vårdmötet mellan sjuksköterskor och patienter som tillskriversig islam. Metod: Litteraturstudie. Vi har använt oss av databaserna Cinahl ochPubMed.

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.

Rumsliga kunskaper kan bidra till att spara energi inom belysningsområdet. ?Om rummets förutsättningar utnyttjas väl kan man minska antalet ljuskällor?. Detta är en av slutsatserna i vårt examensarbete. ?Upplyst design i handeln? är ett pilotprojekt med representanter från Eskilstuna kommun, Svensk handel i Eskilstuna, Eskilstuna Energi & miljö och Energikontoret i Mälardalen.   Syftet med arbetet har varit att ta fram ett belysningsförslag till butiken Blomsterpralinen.

Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Användandet av tekniska artefakter som verktyg i undervisningen har ökat drastiskt de senaste åren i Sverige. Trots det finns det få undersökningar om ursprungskällans perspektiv på den nya vardagen, det vill säga elevernas upplevelser. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt eleverna kommunicerar i Lillhagaskolan efter införandet av Apples iPad och en-till-en metoden, det vill säga en teknisk artefakt per elev i undervisningen, samt vilka sammanhang som formar kommunikationspraktikerna. För att undersöka området använde vi oss av en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med några utvalda elever i årskurs sju.Datainsamlingen från vår studie har sedan analyserats med hjälp av Wengers teori om socialt lärande det vill säga praktikgemenskap. Den beskriver relationerna mellan praktiker, sociala gemenskaper, meningsskapande och utvecklingen av identitet vilka anses vara grundläggande aspekter för lärande.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: området kring Kungsplan i centrala Karlskrona.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.