The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

When migration to a country increases, the integration of the migrants becomes extra important for the host country?s society, economy and culture. In the last decade, Europe has faced several crises, such as the refugee crisis and the covid-19 pandemic, which has affected both migration and integration policy. The challenges that have characterized European society in recent years makes it interesting to study how the measures highlighted by the European Commission to integrate migrants has developed. Therefore, the paper aims to compare the Commission?s action plans for integration published in 2016 and 2020 based on the threat theory and the contact theory to see how both perspectives can contribute to understanding the differences between the years and which theory is best suited to understand the Commission?s current visions of integration.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Within special education, there is a big dilemma where some mean that school should include all pupils in the same school class, regardless of the students' needs for assistance, while others believe that students with special needs to be placed in small adapted groups where students have similar needs is to exclude pupils. While others argue that the inclusion can sometimes lead to exclusion. The aim is to investigate what meaning teachers and special education teachers gives the concept of inclusion in school and what consequences it entails in teaching. This study is based on a number of qualitative interviews of teachers and specialist teachers to obtain answer of the following questions.Has the concept of inclusion and integration the same significance and meaning according to those asked teachers, special educators and special educators?Which students should be included, according to those asked teachers, special teachers and special teachers?What is required to work from an inclusive perspective, according to the asked teachers, special teachers and special teachers?Perceive the asked teacher, special educators and special teachers some disadvantages of inclusion?Which students receive special education instruction in the schools were asked?Do the asked teacher, special educators and special teachers think that there is a school for all?The results of this study is that teachers and special instructors have difficulty indistinguishing the concepts and that they puts the same emphasis on inclusion as the integration, the students must adapt to school and not vice versa.

The purpose of this study is to improve our understanding of how immigrant children become included in some preschools. With immigrant children we meant those children who immigrated to Sweden. In order to achieve our purpose we have chosen to find out some educators' perceptions about inclusion and which strategies they use to include immigrant children.To realize the study purpose, we have chosen to use qualitative interviews as a method. We conducted interviews with sex educators who worked in two preschools. The empirical materials we got from the interviews formed the basis for our analysis.The analysis of our collected data was based on our theories and conceptions.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren.

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll.

Biologisk mångfald i urban miljö har visats sig ha stor betydelse för människansrekreation och fysiska och psykiska hälsa. Samtidigt förbättras stadens hälsa genom debullerdämpande, luftrenande och klimatförbättrande egenskaper som vegetationen har.Syftet med denna undersökning är att utföra en temporal och rumslig analysmed avseende på antal och utbredning av rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstad under1900-talet. Utgångsmaterialet är Göteborgs artdataarkiv, ADA, en databas framtagen avGöteborgs miljöförvaltning som innehåller observationer av rödlistade och andra skyddsvärdaväxt- och djurarter. Då databasen är en sammanställning av olika inventeringar över lång tidär skillnaderna från ett material baserat på en systematisk inventering stora. Vagalokalangivelser och okänd observationsfrekvensen i ett område är faktorer som påverkarsäkerheten i materialet men det kompenseras genom ett stort antal observationer undermycket lång tid.Den temporala analysen av antalet rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstadvisar på en tydlig nedgång i rapporterade arter.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises.The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected.Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district.Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage..

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

ProblemNär elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass ställs lärarna inför vissa svårigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar läraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istället generella och inte utifrån elevens specifika behov. SyfteSyftet med den här undersökningen är att studera hur man förberett sig på en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar även till att undersöka vilka stödbehov lärarna på skolan upplever att det finns.