En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna.Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

It has been proposed that pidgin languages are similar in their marking of tense and aspect. This study wishes to answer three questions: 1) are there similarities in the marking of tense and aspect in pidgins, 2) are there similarities between the source languages and the pidgins they result in, and 3) does the development of tense aspect marking in pidgins follow the general patterns of grammaticalisation observed in other languages. Two quite different approaches are used to analyse the languages. Firstly the concept of grams is used, that is, a representation of a grammatical category in a specific language, e.g. the perfect in Swedish.

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering.

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböckeri år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring övertid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000.En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utandet har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhetur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningensåg ut och hur genus konstruerades.För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinnsi uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller derasintresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr elevernain i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden.Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd.Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männenfick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld..

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om krigets inverkan på traumatiserade barn från krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från krig.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

I den här uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsväxling. Detta gör jag genom att undersöka hur två verbgrupper (äta-verb och kontakt-verb) växlar konstruktioner, närmare bestämt argumentkonstruktioner. Konstruktionsväxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingår i växlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgår jag istället från att transitivitet är något gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) där semantiska faktorer som avsikt, påverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den här uppsatsen har alltså inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen är konstruktionsgrammatik.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete, om de upplever problem i förhållande till sekretessen och hur de i så fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjälp av följande frågeställningar:?Hur tolkar biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju biståndshandläggare i lika många stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala områden i handläggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. Biståndshandläggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hävd sekretess som en viktig aspekt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka temporär gestaltning på musikfestivaler med utgångspunkt i Peace & Love-festivalen. Vid tillfälliga evenemang är det viktigt att estetik och funktion går att förena, vilket landskapsarkitekter ständigt övas i. Genom en litteraturstudie och samtal med företrädare för Peace & Love-festivalen gjordes en undersökning. Litteraturen berörde musikfestivaler ur olika vinklar. Uppsatsen avgränsades till att främst beröra gestaltningen i mellanrummen mellan scener och större tält. Litteraturstudien och samtalen med företrädarna låg som grund för ett program.

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten.

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).