This diploma work, with the title Represent and Consume the Land ?I drove following the picture of a spruce through Sweden, is presented as a film and an essay and the aim is to explore the perception of an individual with the film as the medium. To reach this, it is necessary to destabilize my own reality, to explore myself at the same time as I study landscapes and representations of landscapes. The diploma work focus on representations of landscapes of Sweden, external pictures and internal images. The picture is a very strong medium that holds and comunicate myths, about the landscape and about the nation.

I den tid vi lever nu arbetar bara en liten del av befolkningen med produktion i det öppna landskapet. Städerna växer samtidigt som fler flyttar från än till glesbygderna. När distansen till landsbygden ökar skapas nya tolkningar, värdesättningar och användningsområden för landskapet. Det öppna landskapet förknippas av många inte längre med ett produktionslandskap utan med ett rekreationslandskap för fritidsaktiviteter. Kraven på tillgänglighet, service och upplevelser ökar och det öppna landskapet befinner sig i en ny situation.Gotland tar varje år emot hundratusentals besökareoch turistindustrin är en växande global marknad.

Vi står inför stora klimatförändringar med bland annat en ökad nederbördsmängd som resultat. Baserat på detta så har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utsträckning ses som en resurs och tillgång i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare väljer att integrera öppna dagvattenanläggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till gällande dagvattenhantering, med ett fokus på öppna dagvattenstrukturers estetiska värde. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

Ett varumärke är bra för kunden på många olika sätt, först och främst så talar varumärket om ursprunget eller tillverkaren av produkten eller tjänsten, men det allra viktigaste som varumärket gör för kunden är att det ger kunden särskild mening och någonting som kunden förhoppningsvis kan identifiera sig med. Om kunden har information om varumärket så behöver han/hon inte leta så mycketefter information om varumärket vilket är bra ur ett ekonomiskt perspektiv då sökkostnaden blir låg.Vårt syfte med den här uppsatsen är att få en inblick i hur ett företag arbetar med att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery. Vi ville jobba mot ett lokalt företag eftersom vi är från området båda två och eftersom GavleNet har en aktuell och intressant produkt så valde vi arbeta mot dem. Vi har utfört muntliga och skriftliga intervjuer för att samla in data och även använt oss av relevant litteratur samt sökt i databaser och även på andra sätt utnyttjat Internet. Vi valde att arbeta utifrån en modell som heter ?Brand Relation Management Model?, den består av åtta faser: vision, kultur, identifiering, fastställa, arkitektur, engagera, kapitalisera och mätning.

Rosersbergs slottsanläggning, vackert beläget mellan Stockholm och Uppsala intill Mälarens strand är ett slott med kunglig dispositionsrätt. Området är byggnadsminnesmärkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.Räddningsskolans verksamhet finns idag i området, men har en oviss framtid där. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur såväl byggnads-, trädgårds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lätt kuperade skogsmark och slätter med åker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvärden, men det expansiva industriområdet i öster är däremot ett hot. Parken och trädgården ger ett förvuxet intryck,strukturen med gångsystem och alléer finns kvar men i övrigt är det svårt att tyda spår av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och användningsgrad samt både kontrasten och samspelet i anläggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsområde. Lustträdgården har förutom den ursprungliga anläggningen genomgått två stora förändringar som präglats av sina ägare och de arkitekter/ trädgårdskunniga de tagit hjälp av.

Idag är cirka 90 procent av alla småhus byggda eller under produktion med träregelstomme i Sverige. Att bygga småhus i trä har varit tradition under lång tid och anses även vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrågan på öppna planlösningar och flexibilitet i huset ställs högre krav på hållfastheten, vilket bidrar till att stål skulle kunna vara ett bättre alternativ. Stål används idag i störst utsträckning vid hallbyggnad där stora spännvidder och hög bärighet krävs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast är en avgörande faktor i byggbranschen där lägsta pris eftersträvas.

I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess användning och genomförande på identifierade komponenter som ingår i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i Västerås. Målet med detta arbete har varit att ge lärdom om metoden FMEA på företaget för att möjliggöra användandet av verktyget bland medlemmarna på företaget och att vi implementerar verktyget på befintlig motor för att analysera de felsätt som kan uppstå. Eftersom ABB just nu har ett pågående projekt med en ny motor kan våra slutgiltiga felanalyser även ge dem information om vilka ändringar och åtgärder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter två veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgång av företagets reklamationer kunde vi avgränsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras på. Efter en genomgång tillsammans med våra handledare på företaget kom vi fram till att utföra våra analyser på fem komponenter, två av dem framstod som mycket kritiska som upptäcktes redan vid genomgång av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat är:1. Lager2.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att använda trästommar i byggnader med fler än två våningar. 1994 upphörde förbudet och istället infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebär att konstruktionen enbart måste uppfylla vissa krav och att material därefter kan väljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hänseende till brand och yttre påverkan, samt hur trä som byggnadsmaterial kan begränsa den arkitektoniska utformningen. I Gävle finns för tillfället inga större flervåningshus utformade helt och hållet i trä, därför har studierna utförts i samarbete med Gävle kommun. Examensarbetet består av en teoretisk del och en tillämpningsfas i vilken förslag på byggnadsutformning arbetats fram, tänkt lokalisering för byggnaderna är Gävle Strand.Dokumentationer från liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att få byggnader i trä att uppfylla de brandtekniska krav som ställs.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna.

Designingenjörsstudenten Matilda Kälström har på Tibroköks uppdrag utvecklat ett sortiment för walk-in-closets där målgruppen för projektet är företagets befintliga kundkrets. Under projektets gång har en grundläggande förstudie gjorts för att bland annat ta reda på projektets förutsättningar, kartlägga konkurrenter och ta reda på vad kunder har för krav och önskemål. Exempel på krav och önskemål från kundernas sida var att produkten skall ge en överblick över innehållet och samla all klädvård på ett gemensamt ställe.  En litteraturstudie gjordes där det lästes om förvaring, människans relation till hemmet och om arkitektur. Information som framkom var bland annat att det är väldigt viktigt för människan att kunna utforma sitt hem efter egna behov och en bra riktlinje att strukturera förvaring på är efter var på kroppen kläderna används.En central del i projektet är Kansei Engineering, vilket är ett koncept för att koppla människor uppfattningar till produkters utformning.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

För att finna långsiktigt hållbara lösningar på hur människan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som härstammar från grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod så används även begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhållningssätt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella användbarhet kvarstår frågan hur implementerbar metoden är inom arkitekturkåren. Syftet med detta examensarbete är att föreslå ett förhållningssätt till biomimik samt undersöka på vilket, eller vilka sätt biomimik kan bidra till att stärka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfråga har varit: På vilket sätt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen påvisar är att biomimik som gestaltningsmetod inte är ett komplett redskap som kan ersätta vårt traditionella arbetssätt. Till det finns två huvudsakliga anledningar: processen är tidskrävande och metoden är ett designverktyg för produkter snarare än miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hållbarhetsaspekter.