Sökresultat:
19784 Uppsatser om Rum för alla - Sida 44 av 1319
LikvÀrdighet och kunskap. : ?En nyanserad bild av likvÀrdighet i relation till mÄluppfyllelse.
Ambitionen med denna uppsats Àr att bidra med ett inlÀgg i en aktuell debatt om likvÀrdighet i det svenska utbildningsvÀsendet. Syftet med undersökningen Àr att analysera mÄluppfyllelse i relation till likvÀrdighet. För att uppnÄ syftet relateras mÄluppfyllelse och likvÀrdighet Àven till en kunskapsdiskussion. UtifrÄn en begreppsanalys av likvÀrdighet och kunskap baserad pÄ bÄde forskning och utbildningspolitiska publikationer genomförs sedan en andra analys av elevers kunskapsspridning. Denna andra analys baserades pÄ de resultat och begreppsdefinitioner som etableras i begreppsanalysen, men Àven pÄ betygsstatistik som utgör materialet för undersökningen av kunskapsspridningen. Resultatet frÄn begreppsanalysen blev en mer komplex insikt i förhÄllandet mellan begreppen likvÀrdighet, mÄluppfyllelse och kunskap.
Fördelar med utevistelse i förskolan. : En studie om pedagogers syn pÄ barns utevistelse och hur den kan frÀmja barns fysiska hÀlsa och lÀrande.
Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.
LÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter : En sambandsstudie gÀllande nÄgra specialpedagogers uppfattningar
Syftet med studien Àr att utröna hur nÄgra verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter med fokus pÄ hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det gÄr att underlÀtta i matematikÀmnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fÀltet. Resultatet visar att pedagogerna Àr splittrade i sina uppfattningar gÀllande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mÄtt av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikÀmnet frÀmst i form av problem med problemlösning. Vidare Àr pedagogerna överens om att det gÄr att underlÀtta för dessa elever med hjÀlp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen dÀr denne befinner sig..
Kariesförekomst hos invandrarbarn i Sverige, Norge, Finland och Danmark
Av alla skolbarn i vĂ€rlden har 90 % nĂ„gon gĂ„ng haft karies. World Health Organisation har upprĂ€ttat mĂ„l för att minska karies. Ă
r 2000 skulle 12- Äringarna inte överstiga DMFT 3 och Är 2020 ska 80 % av vÀrldens alla 6-Äringar vara kariesfria. Syftet med denna studie var att beskriva kariesförekomsten hos barn i Äldern 3-19 Är med invandrarbakgrund i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Metoden som anvÀndes var en allmÀn litteraturstudie.
Delaktighet i aktivitet för barn med astma och allergi : FörÀldrars erfarenheter
Studiens syfte var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i aktivitet för barn med medelsvÄr eller svÄr astma och allergi. Sju förÀldrar till barn mellan 7-16 Är med medelsvÄr eller svÄr astma och boendes i Sverige intervjuades med ett semistrukturerat instrument. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av intervjuerna utmynnade i tre kategorier; ?Att inte vara delaktig som alla andra?, ?Socialt stöd och hinder i aktivitet?, ?Utmaningar i omgivningen?.
FĂ€rgen och den fysiologiska estetiken : Goethe, Novalis och Caspar David Friedrich
Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..
En vÀg att nÄ livslÄngt lÀrande
I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X.
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och
verksamhetsutveckling i stora drag.
LÀs- och skrivinlÀrning : En studie kring metoder och arbetssÀtt
Att arbeta lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut pÄ mÄnga olika sÀtt. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att ge fördjupad kunskap kring olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och hur lÀs- och skrivundervisning tillÀmpas i praktiken. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar, har jag utgÄtt frÄn litteratur för att ta reda pÄ vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som finns och vad de gÄr ut pÄ. För att kunna veta hur verksamma lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i praktiken, har jag valt att intervjua sex verksamma lÀrare som alla undervisar i Ärskurs ett. Jag har Àven intervjuat tvÄ elever frÄn varje lÀrares klass. Efter att gjort denna studie har jag kommit fram till att alla skolor i undersökningen anvÀnder sig av ett varierat arbetssÀtt i sin lÀs- och skrivundervisning.
LÀslust genom skönlitteratur : en möjlighet för alla?
Syftet med vÄr studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka och analysera hur lÀrare menar att de skapar lÀslust hos elever och framför allt hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi utfört halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare. Dessa intervjuer spelades in pÄ band för att sedan transkriberas och kategoriseras. För att kunna analysera resultatet har vi tagit del av svensk och internationell forskning om lÀslust och modersmÄl. Denna forskning visar att skönlitteratur bidrar till att skapa lÀslust och att utveckling av modersmÄl gynnar andrasprÄksinlÀrningen.
Ăppen kĂ€llkod och offentlig sektor
AnvÀndandet, eller frÄnvaron, av öppen kÀllkodsprogramvaror inom offentlig
sektor Àr nÄgot som pÄ senare tid har diskuterats flitigt bÄde i artiklar och i
internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av
investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen
av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete
undersöker hur vÀlbekant begreppet öppen kÀllkod Àr, vilka attityder som finns
mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen kÀllkodsprogramvaror Àr hos
Sveriges kommuner.
Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i
kommunerna kÀnner till begreppet vÀl, att 80 % av alla tillfrÄgade upplever
öppen kÀllkod som nÄgot positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan
anvÀnder nÄgon form av programvara baserad pÄ öppen kÀllkod. De viktigaste
fördelarna med öppen kÀllkodsprogramvaror Àr den lÄga kostnaden, tillgÄngen
till all kÀllkod och att man snabbt kan fÄ del av andras förbÀttringar.
I flera lÀnder i bÄde Europa och Asien, sÄvÀl som Sydamerika förekommer
rekommendationer, eller Ätminstone diskussioner, om hur öppen kÀllkod bÀst kan
anvÀndas för att stödja den offentliga sektorn i respektive lÀnder. För att
anvÀndningen av öppen kÀllkodsprogramvaror skall ta fart Àven bland Sveriges
kommuner krÀvs fler leverantörer av support och andra kringtjÀnster,
ytterligare förbÀttring av sÀkerheten hos programvarorna, samt mer information
om vad begreppet faktiskt innebÀr..
Multisensoriska lÀrstilarOm lÀrandemiljöns betydelse för elevers inlÀrning
AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..
"Det ska bara fungera" : en studie av kommunikationschefens roll och strategiska kommunikationsarbete i kommuner
Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.
Lika villkor? : En kvalitativ undersökning om regnbÄgsmödrars resa mot förÀldraskap.
Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.
BELĂNING Ă T ALLA : En fallstudie av ett kollektivt belöningssystems inverkan pĂ„ den individuella motivationen
Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.
Varför IV? : ett fritt gymnasieval eller en följd av grundskolans brister?
Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.