Sökresultat:
19784 Uppsatser om Rum för alla - Sida 29 av 1319
FaR i Norrbotten. Bland sjukgymnaster i primÀrvÄrden : EnkÀtstudie
Redan 1000 Är f. Kr. insÄg man nyttan med fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet i olika former har visat sig vara förebyggande och en bra behandlingsfrom vid en rad olika sjukdomstillstÄnd. FaR Àr fysisk aktivitet pÄ recept och skrivs ut pÄ samma sÀtt som medicin.
JÀmvikt och jÀmstÀlldhet- En kvalitativ studie av hur en grupp gymnasieelever frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program ser pÄ jÀmstÀlldhet inom undervisning i naturvetenskap
Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.
Utdelningspolicy - en studie av den svenska marknaden
Uppsatsens syfte Àr att anvÀnda sig av befintlig teori kring utdelningspolicy och applicera denna pÄ den svenska marknaden för att försöka förklara direktavkastningsnivÄer för företag som gav utdelning pÄ den svenska marknaden mellan 1992-2002. En kvantitativ metod i form av multipel OLS-regression har anvÀnts för att förklara direktavkastningen (beroende variabel) med hjÀlp av tio olika oberoende variabler. 41 stycken företag undersöks 1992, 47 stycken för 1997 och 51 stycken för 2002. Det genomförs Àven ett test för att sÀkerstÀlla huruvida det har skett signifikanta effektförÀndringar av koefficienterna mellan undersökningsÄren. Statistiska tester genomförs ocksÄ pÄ resultaten.
Den medicinska turismprodukten pÄ Filippinerna
Problem: Filippinerna erbjuder idag medicinsk turism till lÀnder runt omkring, men det finns ingen forskning pÄ hur turismprodukten ser ut i kombination med medicinsk turism.Syfte: Studien gÄr ut pÄ att beskriva hur turism och medicinska faktorer bildar den filippinska medicinska turismprodukten och hur den sedan framstÀlls.Metod: Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjÀlp av innehÄllsanalyser och en ostrukturerad intervju, analyser av tre olika hemsidor som förmedlar medicinsk turism. Dessa innehÄllsanalyser tolkades med en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien kommer fram till att alla delar i modellen, det medicinska turismsystemet Àr viktiga för att en medicinskturismprodukt ska fungera pÄ Filippinerna. Varje kategori stÄr för sin del av den medicinska turismprodukten och alla bör anvÀndas för att skapa en sÄ bra turismprodukt som möjligt..
Mot ett ledningsperspektiv : I segmentrapportering
Bakgrund och problem: FrÄn och med 2005 Àr det obligatoriskt för alla börsnoterade företag inom EU att tillÀmpa IFRS, International Financial Reporting Standards, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. En av dessa standarder Àr IAS 14, segmentrapportering. Den reglerar hur rörelsegrenar, affÀrsomrÄden och marknadsomrÄden ska redovisas. Nu finns ett utkast till standard frÄn International Accounting Standards Board (IASB) som Àr tÀnkt att förÀndra och förbÀttra gÀllande standard avseende segmentrapportering, IAS 14. Syfte: Att undersöka vad revisorer, företag och analytiker tror om den föreslagna förÀndringen av segmentrapporteringen och vilka konsekvenser det kan medföra.
"He gÄ som bra" : En undersökning av fyra markerade drag i norrlÀndska dialekter.
Undersökningens syfte Ă€r att studera dialektutjĂ€mning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag ? norrlĂ€ndsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrlĂ€ndskt som och he/hĂ€ ?det? ? utifrĂ„n de utomsprĂ„kliga variablerna geografi, Ă„lder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna pĂ„ intervjuer av fyra informanter per ort frĂ„n följande fem orter: PiteĂ„ i Norrbotten, BurtrĂ€sk i VĂ€sterbotten, Sorsele i Lappland, AspĂ„s i JĂ€mtland och Anundsjö i Ă
ngermanland. Materialet Àr inspelat för projektet SweDia 2000.Studien visar att norrlÀndsk förmjukning finns pÄ alla orter men anvÀnds i huvudsak av Àldre. I inlandet (AspÄs och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten vÀxlar i sitt bruk.
LÀrarens syn pÄ samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte med denna undersökning var att fÄ reda pÄ vilken instÀllning lÀrare har till samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr vad som Àr nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lÀrarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt stÀllningstaganden lÀrarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning pÄ bÀsta sÀttet. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lÀrare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med Ärskurs 6-9.
Att Äldras som kvinna : en kvalitativ studie om kvinnors kroppsliga upplevelser
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kvinnors upplevelser av att Äldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex kvinnor i Äldrarna 63-92 Är. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats dÀr teman som ?accepterat? respektive ?fÀrglös? dÀr fÀrglös innebÀr att förlust av fÀrger pÄ hÄr, ögonbryn och lÀppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi anvÀnt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt anvÀnde sig av för att hantera Äldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förÀndringar som Äldrandet medfört. De försöker aktivt upprÀtthÄlla god hÀlsa genom fysisk aktivitet, val av hÀlsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förÀndrats och sÀtter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare nÀr kroppen var yngre och smidigare.Vi ser ocksÄ i vÄr studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?fÀrglösa? som innebÀr förlust av fÀrger av hÄr, ögonbryn och lÀppar.
Individualisering i skolan
Dagens svenska samhÀlle krÀver en individualisering pÄ alla plan. Skolan Àr hÀr ett av de viktigaste omrÄdena för denna individualisering och i Lpo 94 stÄr att lÀsa att man ska utgÄ frÄn alla elevers erfarenheter, förutsÀttningar och behov. Syftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lÀrare och tre rektorer frÄn skolan och lÀst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering Àr ett vÀldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra nÄgot ? en studie kring pedagogers uppfattning om sin kompetens i att möta barn i sorg
VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.
En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna inom svenskÀmnet
Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.
En förskolemiljö som tilltalar barn för utveckling, lek och lÀrande
Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna utformar miljön pÄ förskolan sÄ att den tilltalar barn för utveckling, lek och lÀrande. FrÄgestÀllningarna gÀller pÄ vilka sÀtt miljön pÄ förskolan ger barn möjlighet att utvecklas i likhet med lÀroplanens mÄl och hur barns synpunkter tas tillvara vid skapandet av miljön. För att fÄ underlag till arbetet frÄn praktisk verksamhet i Àmnet gjorde jag observationer pÄ tre olika förskolor och intervjuade tre pedagoger. Resultatet visade skillnader i pedagogernas utformande av miljön pÄ förskolan. Utformningen av miljön sÄg olika ut pÄ förskolorna liksom tillvaratagandet av barnens synpunkter.
A class divided : En litteraturstudie om förvÀntningar och motivation som pÄverkansfaktorer
Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.
Skolans praktiska arbete för likvÀrdighet
Syftet med studien Àr att utforska och förtydliga vad likvÀrdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmÀn, rektorer och lÀrare, samt hur likvÀrdighet efterstrÀvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmÀrksamma en problematik med strÀvan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsÀga likvÀrdighetsmÄlet att alla elever ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun dÀr huvudmÀn, rektorer och lÀrare inom grundskolans högstadie har intervjuats. LikvÀrdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgÄng för att nÄ kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att smÄ resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte efterstrÀvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvÀrdigheten.
Röntgensjuksköterskans upplevelse och etiska dilemman i mötet med den Àldre patienten vid en datortomografiundersökning.
Syftet med denna studie var att undersöka hur röntgensjuksköterskor förhöll sig till patienter som Àr Àldre. Denna patientkategori ökar eftersom befolkningen blir allt Àldre och fler avancerade undersökningar kan utföras pÄ en röntgenavdelning pÄ kort tid.Metoden som anvÀndes till denna uppsats var en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem stycken röntgensjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att fem olika omrÄden ansÄgs var viktiga i mötet med dessa patienter. Tiden spelade en stor roll pÄ flera sÀtt. Information till patienterna ansÄgs vara ett gott bemötande.