SammandragEF Àr en erfaren sprÄkresearrangör med verksamhet sedan 40 Är tillbaka. Marknadsföringen har fokus pÄ, direktreklam som skickas ut till mÄlsman för ett stort antal av Sveriges tonÄringar, och via EF: s officiella hemsida pÄ Internet. Verksamheten kommer att expandera framöver i form av juniorresor för att locka yngre resenÀrer och dÀrmed förlÀnga kundens livscykel för sprÄkresor och EF: s övriga produkter.I denna uppsats har vi genomfört en undersökning för att ta reda pÄ vad förÀldrar anser om EF och vilka faktorer som Àr viktiga vid valet av sprÄkresearrangör. Ett frÄgeformulÀr delades ut till förÀldrar som valt att gÄ pÄ EF: s informationsmöten i Göteborg, Malmö och Stockholm.Det viktigaste under en sprÄkresa anser förÀldrarna Àr inlÀrning, ledarens kompetens och en rolig upplevelse. EF lyckas i sin marknadsföring kommunicera detta bra till den aktuella mÄlgruppen.Vidare föreslÄr vi att ett sÀtt för EF att utveckla sin marknadsföring för att etablera ett förÀldraförtroende i högre grad Àr att marknadsföra ledarna mer.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

De enskilda vÀgarna utgör ungefÀr 75 % av alla vÀgar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanlÀggningarinnehÄller vÀgar. Drift och underhÄllskostnader för enskilda vÀgar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanlÀggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfÀllighetsföreningarför vÀgÀndamÄl fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 dÀr tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts pÄ frÄgor som rör enskilda vÀgar och kostnader, ersÀttningarsamt Àndrade förhÄllanden för dessa. Ett antal samfÀllighetsföreningar för vÀgÀndamÄlhar undersökts och kontaktats för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmÀnhet anses som rÀttvist. I hÀlften av föreningarna hadeförutsÀttningarna Àndrats pÄ sÀtt som gjorde att andelstalen Àndrades.

HemsjukvĂ„rdens arbete utgĂ„r frĂ„n teamarbete med patienten i fokus dĂ€r distriktssköterskan samarbetar med flera aktörer för att samordna vĂ„rden. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor upplever samarbetet med olika professioner inom den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden. Åtta distriktssköterskor i fyra norrbottniska kommuner intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i fem kategorier; Bristen pĂ„ riktlinjer i en ny organisation, AnvĂ€ndning av olika datasystem komplicerar det dagliga arbetet, Bristande kommunikation pĂ„verkar arbetet i hemsjukvĂ„rden, Arbeta tillsammans med patienten i fokus och Tiden Ă€r av betydelse för att kunna samarbeta. Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde att samarbetet i den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden var bristande nĂ€r det fattas tydliga riktlinjer och rutiner.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lÀrande i förskolan. Den har genomförts med hjÀlp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehÄllet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus pÄ anvÀnda ord och omnÀmnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförrÄd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Jag har i mitt projekt utformat en möbel utifrÄn ett befintligt rum, en offentlig miljö.Tanken var att kombinera studier av rum och rumslighet med möbelformgivning.Jag ville tillverka en möbel genom att undersöka rum och rumslighet, att undersökaljus som en sammansÀttning av interiört utrymme, och vilka beteendemÀssigakonsekvenser som vi fÄr av ljuset och rummet. Sittmöbeln Àr skapad som enintressant blickfÄng i sin form, och för att generera rörelse och skapa dynamik.Den ska fungera i rummet som ett tryggt stöd, en markerad mittpunkt. StolenÀger lÀtthet och bidrar till variation av sittplatser. Den Àr enkel, lÀtt och luftig, mensamtidigt stark och stabil tack vare sin form. En möbel som berör, och som skaparett starkt intryck..

Det enda vi vet med sÀkerhet hÀr i livet Àr att vi nÄgon gÄng kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vÄrdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som anvÀnds inom den palliativa vÄrden pÄ en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna anvÀndas genom hela vÄrdprocessen kring den döende patienten. Data inhÀmtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

MÀnniskan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgÀngliga platser. Jag fascineras av denna strÀvan, varför beger vi oss ut i naturen och kÀmpar mot vÀdrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet Àr en vandringstuga i KittelfjÀll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten Àr kÀnd som Sveriges minimecka för offpistskidÄkare.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r kĂ€nda sedan flera hundra Ă„r tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i Ă„ldrarna 13-30 Ă„r som lider av nĂ„gon form av Ă€tstörning. Patienterna med Ă€tstörning upplevs ofta som svĂ„ra att vĂ„rda av sjuksköterskorna dĂ„ de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgĂ„ behandling. Detta försvĂ„rar utvecklandet av en god vĂ„rdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vĂ„rdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för Ă€tstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pĂ„ Ă„tta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell.

Bakgrund:Fusioner Àr en viktig del i sÄvÀl hela ekonomins utveckling som branschers och företags utveckling. Intresset för fusioner Àr stort bÄde bland konsulter, forskare och massmedia i form av radio/TV och affÀrspress. Samtalen eller diskursen kring fusioner som massmedia och sÀrkilt affÀrspressjournalisterna för skulle kunna bidra till att pÄverka företag att handla pÄ ett visst sÀtt. Viktigt Àr alltsÄ att se till hur affÀrspressjournalisterna uttrycker sig samt vad som uttrycks om fusioner.Syfte:Syftet Àr att studera diskursen kring fusioner för att bidra till en bÀttre förstÄelse för fenomenet fusioner.AvgrÀnsningar:FrÀmst studeras artiklar som har hÀmtats frÄn affÀrspress med fokus pÄ de tvÄ senaste Ären.Genomförande:Uppsatsen Àr en litteraturstudie vilket betyder att den grundar sig pÄ böcker,  forskningsartiklar, dagstidningar och tidskrifter.Resultat:AffÀrspressjournalisterna tar stor hÀnsyn till vad forskare och Àven i viss mÄn vad företagsledareoch konsulter uttrycker. Fusioner tenderar att konstrueras redan i ?pratet? kring dem.

ABSTRACTTitel: Teorin som omgÀrdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhÀlle. Dagens medialandskap Àr grundad i det skriftbaserade samhÀllet och har dÀrför stora möjligheter till samhÀllskritik. Vi som mediakonsumenter har ocksÄ idag större möjlighet att kritisera media men ocksÄ att kritisera via media Àn tidigare. Dagens samhÀlle genomsyras ocksÄ av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mÄtt (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, pÄ Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sÄdan uppmÀrksamhet i media (Jewkes, 2004:141).

SammandragBostadsbrist och ohÀlsa har varit den problematik som frÀmst prÀglat Sveriges stadsbyggnadsideal frÄn sent 1800-taltill idag. En vÀldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen frÄn landsbygd till tÀtort har stÀllt stora kravpÄ en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer nÀrstaden utökat sin yta och befolkningen bor pÄ en plats medan arbete och service finns pÄ en annan.Om man tittar pÄ de stadsbyggnadsideal som prÀglat staden finns en tydlig vÄgrörelse och pendling mellan kvalitativavÀrden som Àr svÄra att mÀta och kvantitativa vÀrden som baseras pÄ ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus pÄ kvantitet följs av ett med fokus pÄ kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat pÄ prÀglar lösningen pÄ problemen men retorik och argumentationspelar en vÀsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det Àr genom slagkraftigheten hos idéerna som föresprÄkarnaav ett ideal gör sina Äsikter hörda och fÄr gehör eller inte för sina visioner..

Att leva med cancer innebÀr ett stort lidande och en mÀnniska som lider Àr en mÀnniska i behov av tröst. Att fÄ uppleva tröst Àr centralt för att en mÀnniska ska kunna uppnÄ och bibehÄlla hÀlsa. Det Àr dÀrför av vikt att vÄrdgivare kÀnner till begreppet och kan skÀnka tröst till mÀnniskor i fysisk eller psykisk vÄnda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar anvÀndes och granskades med manifest innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad pÄ och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger vÀlbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att fÄ tid och kÀnna tillit: Att fÄ leva som tidigare och sjÀlv ha valfrihet: Att ha nÀrstÄende som lyssnar nÀr det verkligen behövs.

Syftet med denna uppsats Àr att studera om och i sÄ fall hur intern employer branding i form av personalförmÄner inverkar pÄ medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse och dÀrmed deras benÀgenhet att stanna i företaget samt hur företaget kan nyttja personalförmÄner för att behÄlla och attrahera medarbetare.I denna fallstudie, som genomförts i ett företag inom bank- och försÀkringsbranschen, har datainsamlingen gjorts genom individuella intervjuer, fokusgruppsintervjuer, dokument, statistik samt ett skattningsformulÀr. Denna data bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.Slutsatsen Àr att intern employer branding i form av personalförmÄner pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse positivt bÄde indirekt och direkt. I och med det frÀmjar förmÄnerna medarbetarnas benÀgenhet att stanna i företaget och vilja att tala gott om arbetsgivaren. FörmÄnerna skulle dock kunna ha större inverkan pÄ medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse om de kommunicerades ut mer effektivt. Medarbetarnas benÀgenhet att stanna beror dock inte enbart pÄ deras arbetstillfredsstÀllelse utan Àven pÄ hur de uppfattar sina alternativ, d.v.s.