Studiens syfte Àr att undersöka varför hemvÀrnet har överlevt, baserat pÄ hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen anvÀnds diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, sÄsom institutionell teori. Uppsatsen bestÄr av en analys av tidningen HemvÀrnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvÀrnets folkliga förankring samt överbefÀlhavare HÄkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger pÄ hemvÀrnets identitet och funktion. VÄrt resultat visar att hemvÀrnets identitet i huvudsak har bestÄtt.

Trots att hjÀrtinfarkt fortfarande Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken stÀndigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ upplevelse av mening, lidande och den mellanmÀnskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjÀlpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begrÀnsningar, oro inför framtiden, rÀdsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förÀndrat sjÀlvförtroende.

Under vÄrterminen 2012 utförde Rick Hedell examensarbetet ?Utformning av ergonomisk joystick för styrning av gripklon i timmerbilar? i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design (MSGC12).Uppdragsgivaren som inte fick nÀmnas i denna rapport pÄ grund av sekretess fick benÀmningen "den marknadsledande tillverkaren av joystickar?. Arbetet utfördes pÄ Camatec Industriteknik AB dÀr konstruktör Martin Ekefalk var handledare. Handledare pÄ Karlstads universitet var universitetsadjunkt Monica Jakobsson. Examinator för kursen var professor Fredrik Thuvander.Uppgiften bestod av att göra ett nytt koncept av en joystick till timmerbilar med fokus pÄ en funktion som skulle styra gripklon som man lyfte timmer med.

UtifrÄn tanken att alla anvÀnder sig av ÄterberÀttande i sin vardag för att förmedla information undersöker det hÀr arbetet om abstraktionsnivÄn pÄ ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de hÀndelser som sker under spelet, i ett ÄterberÀttande av spelet. Via tvÄ versioner av ett spel, en abstrakt version utan Äterkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med Äterkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort ÄterberÀttande utifrÄn frÄgor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med Äterkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under ÄterberÀttandet..

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sÀtt att se pÄ barns lÀrande,vilket kan ge förskollÀrare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehÄll. Betydelsen av att definiera lÀrandeobjekt lyfts fram och dÀrmed Àven detintentionella lÀrandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lÀra. Syftet Àr attutifrÄn ett LS-projekt studera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsÀttningar för lÀrande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus pÄ förskolebarns lÀrande i betydelsen kvalitativa förÀndringar i barns sÀtt attbeskriva lÀrandeobjektet - Vad Àr en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar vÀl som pedagogiska redskap iförskolan.

Den hÀr studien handlar om inomhusmiljön pÄ tre olika förskolor. Vi har lagt fokus pÄ hur miljön pÄverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda pÄ vad de har för tankar kring inomhusmiljön pÄ förskolan. De stora viktiga frÄgorna i det hÀr arbetet Àr: ?Hur pÄverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tÀnker pedagogerna om deras miljö pÄ förskolan?? Genom att observera barnen hur de anvÀnder miljön pÄ förskolan har vi fÄtt fram material som vi senare har analyserat.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus pĂ„ verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvĂ„rdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förĂ€ndring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

Problemformulering: UtifrÄn en fundamental analys vÀrderas bolag och dess aktier med hjÀlp av olika traditionella vÀrderingsmetoder som finns. TillÀmpning av dessa metoder varierar frÄn bolag till bolag och frÄn vÀrderare  till vÀrderare. Vissa metoder anses traditionellt vara mer trovÀrdigare Àn andra men leder till olika resultat i praktiken och det finns modeller som endast byggs pÄ framtida antaganden men ÀndÄ Àr mest förekommande  och anvÀnds av analytiker och bland olika bolag. Med tanke pÄ dessa resonemang Àr det intressevÀckande att lyfta fram de vÀrderingsmodeller som ger en rÀttvisare bild vid vÀrdering av stora, börsnoterade bolag utifrÄn fundamentalanalys och undersöka hur modellerna tillÀmpas och undersöka vilken metod som Àr mest trÀffsÀker och pÄlitlig?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka de utvalda modellernas tillförlitlighet i att vÀrdera börsnoterade bolag och dess aktier med fokus pÄ den fundamentala analysen.Metod och teori: Val av metod i denna studie bygger pÄ den kvantitativa undersökningen i form av olika utrÀkningar med den  fundamentala analysen i centrum.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan dÀr sagan Àr grunden i temat och det man arbetar utifrÄn. Syftet Àr att ta reda pÄ hur sprÄkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssÀtt. Fokus i studien Àr förskollÀrarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning pÄ vilka arbetssÀtt som kan vara givande för sprÄkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den sprÄkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar pÄ en gedigen erfarenhet av förskollÀrarna och att de arbetar i miljöer dÀr sprÄkutvecklingen Àr ett stort fokus och dÀr reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nÄ mÄlen med temat Àr drama och skapande vanliga arbetssÀtt.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som anvÀnder sig av digital teknik i vardagen pÄ förskolan. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn pÄ en förskola och vid ett senare tillfÀlle intervjuade vi barnen pÄ förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vÄr studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus pÄ digital teknik Resultatet av vÄr studie visade att bÄde leken och anvÀndandet av den digitala tekniken skiljer sig Ät mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

Ljudbaserade spel Àr ett relativt outforskat omrÄde inom dataspel men Àr samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vÄr omgivning med bÄde fokus pÄ underhÄllning ochutbildning. Fokus lÀggs ocksÄ pÄ att undersöka synskadade som mÄlgrupp för den hÀr typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel dÀr syftet Àr att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare fÄr sedan spelaspelet och resultaten sammanstÀlls för att fÄ en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet Àr konstruerat med och Àven hur spelaren upplevdespelgenomgÄngen.

Denna studie undersöker om elever fÄr möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhÀllet behöver för att hantera historieÀmnet i historieundervisningen. Undersökningen Àr speciellt inriktad mot historieundervisningen i Ärskurs 7-9, och graden av samstÀmmighet mellan Lgr 11 samt lÀromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. Àr det som Àr i fokus. Undersökningen gjordes genom att de lÄngsiktiga mÄlen för historieundervisningen pÄ grundskolan samt kunskapskraven för historia Ärskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

NÀr organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse pÄkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras pÄ vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bÀttre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ÀrÀvenlÀttare att hÄlla koll pÄ och att mÀta. SvÄrigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge anvÀndarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan pÄverka kÀrnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjÀs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer frÄn 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger frÀmst pÄ det aktuella anslaget frÄn 2008 Ärs produktion pÄ Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehÄller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjÀsens handling ger en naturlig ingÄng till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.