Föreliggande studie Àr en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och tvÄ svenska publikationer som berör anvÀndandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lÀrare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken hÄller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att anvÀnda Àr en form av textanalys artiklarna har lÀsts med fokus pÄ interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan anvÀnda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fÄtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, dÀrför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollÀrares förhÄllningssÀtt till lÀroplanen med fokus pÄ tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av lÀroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begrÀnsats till att omfatta förskollÀrare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen Àr de revideringar av lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010.Samtliga förskollÀrare i undersökningen Àr medvetna om att lÀroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebÀr. Undersökningen tyder pÄ att revideringarna till viss del har pÄverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av Àmnets förtydligade i lÀroplanen..

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vĂ„r utbildning till specialpedagoger pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda pĂ„ hur de, med fokus pĂ„ detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill ocksĂ„ undersöka vilka vinster och svĂ„righeter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda pĂ„ hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus pĂ„ inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frĂ„gor? Undersökningen genomfördes med tvĂ„ olika metoder, enkĂ€ter och intervjuer.

Starting out as a minor form of amusement, the game industry has become one of the most lucrative andsuccessful in the entertainment business competing against giants such as television, movies and music.As the internal competition within the developer community grows companies work hard at discoveringnew ways to attract and keep customers. By having a playcentric approach focusing on user experiencethey hope to achieve that goal. This thesis describes the process of designing a game with focus on theplayer. We apply the concept of flow on game development and investigate through research throughdesign if we are able to create a game that keeps the player in flow.Play tests showed several elements such as control issues and too difficult challenges early in the game,affecting the possibility for players to experience flow while playing. These negative factors came to becalled flowleakers.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra Àldre personers livsberÀttelser med fokus pÄ livstillfredstÀllelse och livskvalitet. Följande frÄgestÀllningar var i fokus: Vilka viktiga hÀndelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa hÀndelser har inverkat pÄ deras livssituation? Vilka livsstrategier nÀmns? Urvalet bestod av tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i Äldern 79-95 Är. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv instÀllning till olika hÀndelser i livet.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur genus framstÀlls i böckerna om Svarta Hingsten. Detta Àr baserat pÄ Michael Kimmels teorier om maskulinitet och Judith Butlers teorier kring genus som performativ handling . Genom att anvÀnda mig av dessa teorier hoppas jag kunna urskilja hur genus förmedlas utifrÄn det urval av böckerna jag anvÀnder mig av. Fokus ligger frÀmst pÄ hur det maskulina genuset framstÀlls dÄ huvudkaraktÀrerna Àr maskulina och femininitet i princip inte Àr aktuellt annat Àn som en kontrast mot det maskulina. Genom att lÀgga fokus pÄ fyra teman som Äterkommer i alla texterna har jag försökt analysera framstÀllningen av genus..

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första vĂ€rldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frĂ„gan om varför Sverige valde att hĂ€nskjuta Ă€rendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgĂ„ngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dĂ€refter. Erik Palmstierna var behörigt statsrĂ„d i frĂ„gan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pĂ„verka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Ă€r genom mĂ€nsklig tolkning som ett skeende kan fĂ„ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förÀndringar pÄ det religiösa omrÄdet. Studiens syfte var att beskriva hur prÀster inom Svenska kyrkan i GÀvle uppfattade sekulariseringens pÄverkan. Fokus lÄg pÄ att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, dÄ dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer dÀr Ätta prÀster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar pÄ att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

 Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare beskriver betydelsen av förskolegÄrdens miljö för barns lÀrande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet dÀr.  VÄra frÄgestÀllningar Àr:Vilken betydelse anser förskollÀrarna att förskolegÄrdens miljö har för barns lÀrande?PÄ vilket/vilka sÀtt uttrycker förskollÀrarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet pÄ gÄrden?Hur beskriver förskollÀrarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten pÄ förskolegÄrden?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ studie i form av Ätta enskilda intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollÀrarna ser att det sker lÀrande pÄ alla förskolegÄrdar men att de gÄr att utveckla sÄ att det sker Ànnu mera lÀrande dÀr. FörskollÀrarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten pÄ gÄrden mestadels Àr spontan och att det Àr barnens lek som Àr i fokus.

Eftersom vÄld gestaltat i cartoon-stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att vÄldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda pÄ vad i stiliseringen som har störst inverkan. UtifrÄn denna teoretiska utgÄngspunkt har arbetet stÀllt frÄgor kring hur stilisering av form eller textur pÄverkar uppfattningen av en karaktÀr i 3D-grafik. För att besvara dessa frÄgor utfördes ett praktiskt arbete bestÄende av tvÄ modellerade karaktÀrer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och stilisering i cartoon-stil, vilket innebar stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan frÀmst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkÀter baserade pÄ frÀmst slutna frÄgor och skalor.

I denna uppsats har Willy Kyrklunds roman TvÄsam (1949), 1 med hjÀlp av berÀttartekniska analysverktyg sÄsom berÀttarnÀrvaro, karaktÀrsgestaltning, metatextualitet, komposition och sprÄk och stil, undersökts. I uppsatsen har de grepp som anvÀnts i textens diskuterats med avseende pÄ effekten för lÀsaren. Det har framkommit att framförallt textens montageform, inte uppfyllande genreförvÀntningarna, bidragit till att skapa ett allegoriskt betydelseplan dÀr poÀng och mening kan utlÀsas. De genrebrytande effekter texten utvinner kan sÀgas göra texten till en antiroman, en metaroman eller en allegorisk roman. TvÄsam kan sÀgas handla om skrivandet och en lÀsning av TvÄsam kan sÀgas vara ett sökande efter mening.

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Syftet med studien Àr att belysa hur barn i Äldrarna tre till fem Är tÀnker kring genus. Barnen fick lyssna pÄ sagan ?Prinsessan PapperspÄse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgÄngspunkt frÄn sagan. Resultatet visar att barnen tÀnker relativt lika kring genus oberoende av kön och Älder.