The purpose of this study was to explore experiences of the process of developing a homosexual identity during childhood. We wanted to examine the experiences, feelings and thoughts that young adults, identifying themselves as homosexuals, had growing up in Sweden.For the study a qualitative method was used and nine interviews were made with young adults in the ages of 18 - 30. They answered our questions about their process of developing a homosexual identity, about their friends, family and school and about the society in general. We analysed the material from the interviews using the theory of the coming-out-process as presented by mainly Månsson and Hilte (1990).The main result from the study was that there were some difficulties for our respondents to become aware of their homosexuality and reveal their homosexuality to others. Most of our respondents experienced anxiety and/or fear as they were becoming aware of their sexuality but did become conscious about their homosexuality and accepted it before turning 21 years old.

AbstractKitty-böckerna har sedan 1950-talet lockat unga flickor att läsa och bli en del av en fiktiv spännande värld. Det var en ny typ av flickbok, som lyfte fram en ung, vacker och kompetent kvinnlig detektiv som radikalt skilde sig från tidigare traditionella böcker avsedda för flickor. Med en långseriebok som än idag är en del av unga flickors gränsliv mellan barndom och ungdom hjälper författarsyndikatet Carolyn Keene unga flickor att glömma verkligheten runt sig och iklä sig rollen som hjältinnan Kitty.Syftet med uppsatsen är att visa vilka inslag som indikerar vilket årtionde boken för in läsaren i. Med hjälp av reader-response-teorin kommer också sådant läsaren själv i relation med texten skapar att lyftas fram. Läsning av Kitty-böckerna i vuxen ålder har också uppenbarat sådant som helt saknas, sådant som skulle kunna vara relevant i böcker skrivna ursprungligen i Amerika.

Före 1900-talets början uppfattades barn som små vuxna och billig arbetskraft. I rapporten presenteras en historisk tillbakablick som visar att redan på tidigt 1900-tal började diskussionen kring unga brottslingars straffansvar ta form. Syftet med denna rapport är att undersöka om straffmyndighetsåldern skall sänkas eller bibehållas. Det inledande materialet till denna rapport hittades i Umeå universitetsbibliotekets arkiv. Efter en intressant undersökning i gamla lagböcker och lagtexter fann författarna svaret till när straffmyndighetsåldern blev satt till 15 år.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett språkperspektiv undersöka hur bronies identitet konstrueras i relation till andra grupper i några artiklar om dem. Teoretiska perspektiv som underbygger studien är att normbrytare synliggör normer och att maskulinitetsnormer kan kopplas till de hegemoniska maskulina ideal som män positioneras kring. För att uppnå syftet studeras åtta tidningsartiklar med analysmetoden membership categorization analysis (MCA). Resultatet blev att bronies identitet konstruerades i relation till grupperna vuxna och unga män, nördar, föräldrar, näthatare, bögar och tjejer. Bronies relateras till dessa kategorier med att ibland tillhöra dem, men ibland med att inte tillhöra dem.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Munhälsan är en viktig del av allmänhälsan som kan påverka livskvaliteten. Plack har betydelse för munhälsan och kan vara en bidragande faktor till utveckling av parodontala sjukdomar och karies. Syftet med litteraturstudien var att jämföra den plackavlägsnande effekten med användning av manuell och elektrisk tandborste.Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning av vetenskapliga artiklar i databasen Pub Med. Sökorden var ?dental plaque?, ?plaque?, ?dental biofilm?, ?electric toothbrush?, ?power toothbrush? och ?manual toothbrush?.Resultatet baserades på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med den här studien var att finna förklaringar till varför ungdomar väljer att ta steget in i prostitution. För att få ett inifrånperspektiv valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre unga vuxna som sålt sex sedan tidiga tonåren. Forskningsfrågorna handlade om hur ungdomarna själva beskrev sin väg in i prostitution samt vad de sett som motiverande för att fortsätta. Resultaten har analyserats utifrån handlingsteorin och ställts emot tidigare forskning på området. Studien visar att vägen in i prostitution kan ses som en process där individuell sårbarhet och den omgivande sociala miljön tillsammans bidrar till att prostitution framstår som ett alternativ.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig.

Författare: Niklas NordmalmTitel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? - En studie om unga kinesers tolkningar av reklamKurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, GöteborgsUniversitetTermin: VT 2010Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar:1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam?2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer?3.

Vestibulit är en benämning på smärtor vid slidförgården som ofta framkallasvid beröring. Smärtorna får negativa följder för livskvalitet genom attpåverka olika områden i livet. Syftet med denna studie har varit att sökakartlägga följder av vestibulit i den drabbade unga kvinnans liv och hurföljderna samverkar med varandra. Åtta kvinnor i åldrarna 20-28 år harblivit intervjuade kring sina erfarenheter av vestibulit, och materialet haranalyserats med grundad teori. Resultaten visar att kvinnor med erfarenhetav vestibulit har upplevt att smärtorna har medfört följder på flera områden ilivet, som kan delas upp i följande fem huvudområden: 1) sex ochrelationer, 2) att prata om smärtan, 3) vårderfarenheter, 4) tankar, känsloroch självbild 5) vardagsaktiviteter.

Styrketräning medför en rad positiva effekter på kroppen. Träning med fokus på styrka är ett bra hjälpmedel för kontroll av kroppsvikt, energiomsättningen och kroppssammansättningen (Statens Folkhälsoinstitut, 2008). Under de senaste åren har intresset för styrketräningens hälsofrämjande inverkan ökat (Statens Folkhälsoinstitut, 2008). För att uppnå ett förbättrat träningssvar såsom en ökning av muskelns tvärsnittsarea eller styrka är det viktigt att efter avslutat träningspass ha ett nutritionsintag beståendes av kolhydrat och protein, ett så kallat återhämtningsmål (Kenttä & Svensson, 2008; Jeukendrup & Gleeson, 2010). Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka kunskapen och uppfattningar kring återhämtningsmål hos en grupp styrketränande, vuxna män och kvinnor.

    Abstract The aim of this paper is to highlight experiences gained by psychotherapists in their work with young adults.  Aspects looked at include: recurring themes, the process of diagnosing young adults, the therapeutic alliance, and the therapeutic techniques.  Six experienced psychodynamic therapists were interviewed, and a semi-structured interview method was used. The results show a high level of agreement between the therapists as to their experiences and conclusions of psychotherapy with young adults.Results presented in this paper suggest that there is a difference between psychodynamic therapy used with young adults, and the more traditional psychodynamic therapy.  The most important difference turned out to be the approach of the therapist toward the patient, where a more active and distinct approach by the therapist to the here-and-now situation was to be preferred. All six therapists came out strongly against the use of the DSM manual when diagnosing young adults. The importance of understanding young adults and their difficulties from a psychological development point of view was stressed, as well as the importance of taking the approach that the years of young adulthood bring their own issues and concerns. It is clear from these interviews that there is a strong need for the establishment of institutions or centres specifically tailored to meet the needs of young adults for psychotherapeutic treatment at an early stage and in an adequate way, in order to avoid unnecessary ?pathologising? of their specific problems.  .

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.