Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 år) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier på Facebook. Interaktionen har under en och en halv månads tid observerats nät-etnografiskt och jämförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mänskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förändrade möjligheter till själviscensättning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgående och exemplarisk social jargong är ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan härledas till Facebooks potential att upprätthålla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala värden.

Bakrund:I Sverige har självskadebeteende hos kvinnor i åldrarna 15-24 år ökat avsevärt sedan 90-talet fram till 2007. Självskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som ångestlindrande men många har också i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet är att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem bloggar.

This study aims at norming a new objective method to track and measure jaw movements in 3D (three dimensional) during chewing in the young adult population (n=41, age 22-30). Norm values of the range of movements and the duration were calculated. Intra and inter rater reliability was high. Masticatory efficiency among participants was evaluated with a two-colored wax, analyzed with picture analysis software. Regression analysis was used to calculate the relationship between movement and duration variables and masticatory efficiency.

Playfulness and curiosity in the usage of new technology and digital filmmaking has always been of great importance within these fields. There are many different media technologies that can form what the user wants to communicate in a certain context. One of these forms of expression that has increased in popularity from the early 20th century until today is the animation technique, Stop motion. Amateur filmmakers have also found an interest in using the technique. Our purpose has been to study the different aspects as to why young-adult amateur filmmakers have chosen stop motion as the way to express themselves.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad familjemedlemmar tycker om att terapeuten använder humor i familjeterapi. Familjer i terapi, vuxna och barn från 12 år, ombads via sina terapeuter besvara en kort anonym enkät om humor kunde vara viktigt, till hjälp eller störande i samtalet. Totalt besvarade 117 personer enkäten, 80 vuxna och 37 barn. Resultatet visar att familjerna uppskattar humor och ser det som en hjälp i behandlingen. Få ser humor som ett störande inslag.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hållbart mode. Vi studerar också deras upplevda skillnad mellan hållbart och vanligt mode. Slutligen undersöks på vilket sätt de mjuka värdena påverkas av den hållbara egenskapen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i åldern 29-35 år. Resultaten har analyserats med hjälp av Maslow´s behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier måste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan användas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De måste ta hänsyn till vilka faktorer klienterna värdesätter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och därmed bidra till en positiv förändring i deras dagliga liv. Syftet är därför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebär för vuxna personer inom den psykiatriska vården, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien påvisar att både arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgångsrik behandlingsform. De har liknande syn på vilka faktorer som är effektiva med gruppterapi, men från olika perspektiv.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavården är familjehemsplaceringar av barn. Det är kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det är vidare samhällets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrån en otrygg, bristfällig tillvaro och får god vård i familjehemmet. Socialnämnden beslutar om vården som antingen sker frivilligt med stöd av Socialtjänstlagen, eller med tvång med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Syftet med uppsatsen är att förklara vad begreppet rättssäkerhet innebär, både utifrån en allmän definition och mer specifikt vid socialnämndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

Syftet med den här studien är att undersöka hur unga studenter och de som möter studenter i sitt arbete upplever och förhåller sig till den ökade valfrihet som karaktäriserar dagens samhälle.Frågeställningarna är:- Hur upplever och förhåller sig unga studenter i Göteborg till dagens ökade valfrihet?- Enligt dem själva och enligt de som arbetar vid Studenthälsan och Studentprästerna?Metod och material:Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört samtalsintervjuer med studenter, studentpräst samt studenthälsa. Dessa har analyseras med hjälp teorier och tidigare forskning som berör uppsatsens ämnesområde. Det empiriska materialet utgörs av åtta stycken intervjuer, sex stycken med studenter samt två stycken med de som arbetar med studenter. Den teoretiska delen innehåller Ulrich Beck, Anthony Giddens, Zygmunt Baumans och Tomas Ziehes resonemang kring individualisering, valfrihet och identitet.Huvudresultat:Vår uppsats visar att majoriteten av studenterna är nöjda med den ökade valfriheten.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Tidigare forskning och statistik har visat att unga som står utanför arbetsmarkanden lättare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utsträckning en riskgrupp i samhället och detta kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan i ett land som Sverige. Utifrån detta är det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik på allvar och förebygger den i den mån som är möjligt. Ett antal projekt har utifrån denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjälpa dessa unga att främst komma ut på arbetsmarkanden, men att även reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt är ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens län.