Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter.Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun.Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval.Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen.Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning. .

Denna rapport omfattar skapandet av en träningsmiljö tänkt att placeras utomhus i Karlstad och är anpassad för rullstolsburna individer. Arbetet har utförts på uppdrag av Karlstad kommun och motsvarar som ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Innovationsteknik och Design, vid fakulteten för Hälsa, Natur och Teknikvetenskap. Arbetet har utförts vid Karlstad Universitet under våren 2014.Karlstad kommun har sett ett behov av träningsutrustning i utomhusmiljö tillgängligt för rullstolsburna. På många träningsplatser i dagsläget stängs rullstolsburna ute från träning då det finns få möjligheter att justera den utrustning som erbjuds. Ur ett användarperspektiv anses träningsmöjligheterna vara otillräckliga vilket har legat till grund för detta arbete.Utfrån uppdragsgivarens synpunkt och krav samt genom informationsinsamling, intervjuer och obervationer formulerades en produktspecifikation.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?? Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmö där kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie. Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljöns utformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Det som undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanor samt övergångsställen och korsningar. En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. För att få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuella personer på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet tillgänglighet. Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroende på vilken typ av funktionshinder en person har.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning.

Antalet personer med rörelsehinder förväntas öka i takt med att allt fler människor lever längre med sin funktionsnedsättning. För att öka självständigheten hos de rörelsehindrade måste nya innovativa hjälpmedel tas fram och redan befintliga hjälpmedel vidareutvecklas.Idén till projektet uppkom då en av projektdeltagarna under en längre tid har sett sin rullstolsburna familjemedlem hitta på egna lösningar vid matlagning på spisen i ett ickehandikappanpassat kök. Huvudsyftet med projektet har därför varit att lösa de problem som rullstolsanvändare kan ha vid matlagning på spisen, till exempel att de inte når eller ser. Målet har varit att ta fram en fungerande prototyp för att kunna utföra användartester. Det här för att säkerställa förbättrad ergonomi och möjlighet till ökad självständighet hosrullstolsanvändaren.Projektet resulterade i en användarvänlig fungerande prototyp.

För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande. Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas på självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället. Brist på social tillhörighet kan leda till social exkludering och sämre hälsa. Alla individer i samhället har rätt till självbestämmande och likvärdiga levnadsvillkor. Dagens samhälle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsättningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men också orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen får byggnader med kulturhistoriskt värde inte förvanskas, vilket kan försvåra anpassningar.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tillgängligheten till offentliga verksamheter i en äldre småstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi använt oss av är en observationsstudie i två delar.

 Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik. Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.  Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit). Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former.

Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

Bristande vinterväghållning samt planering kan begränsa möjligheterna för delaktighet för personer med funktionshinder. Denna studies resultat har påvisat att genom logik i utformning samt ett gott samarbete i de initiella skedena i planeringsprocessen kan utanförskapet undvikas. Studiens syfte har varit att kartlägga de behov personer med nedsatt rörelseförmåga,nedsatt syn samt hörsel har på befintliga rastplatser och vid gångpassager längs det statliga vägnätet. Ytterligare har syftet varit att klargöra de hinder och möjligheter som finns för en god tillgänglighet hos projektledare och driftledare. Ett speciellt fokus har även enligt syftet lagts på vinterväglag.

A vehicle that carries a person sitting in a wheelchair has been rebuilt. The original vehicle was provided with a petrol engine, hydrostatic drive and a mechanical steering rod, making it noisy and hard to maneuver. The purpose with this project was to convert the vehicle to make it more environmental and easier to drive.A new design has been proposed where an electrical drive has replaced the noisy combustion engine and an electrical motor with joystick control has replaced the manual steering.The project was divided into two parts. One mechanical part where the construction of the drive and steering were to be decided. The other part involved programming the microprocessor and implementation of all the necessary electrical for the control system of the vehicle.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

A woman is dying of cancer, she refuses to use her walking aid. Because she is embarrassed. This means she can?t leave her house, and her last days become very limited.Why do we act like this?Can the view we have of products adapted for disabled be changed by working with colour, texture, form and materials?There are many products adapted for disabled, the products often have a good function and well developed ergonomic aspects but the visual aspect leaves a lot to wish for. There is neither effort nor money put in to the exterior design of most of these products.A lot of the solutions that are invented for adapted products can be used in design of ?regular? products.Why should we then divide products in to adapted and non-adapted.

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted.