The purpose of this paper is to analyze and question the government survey 1956:43 Zigenarfrågan based on the theory of internal colonialism. An important question for the study is to elucidate and gain an understanding of the factors that led to Roma inclusion in the compulsory school. This survey of the goverment investigation is necessary because the state management of the Roma had to start the investigation, that led to a number of difficulties for the community. The investigation put also a lot of demands on the roma society. The state wanted at all means to influence and change the group's way of life.

Personer som kommer till Sverige från andra EU-länder för att försörja sig genom tiggeri är ett fenomen som har ökat i omfattning på kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket väcker frågor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rättigheter som är likställda med svenska barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika samhällsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnå detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnämnden för barn och unga samt med aktörer från frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgångspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrättsperspektivet.

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet.

Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper.

Principen om barnets bästa är en oerhört betydelsefull princip i den svenska rättsordningen, även inom utlänningslagstiftningen. Jag har i denna uppsats avsett att granska huruvida Migrationsöverdomstolen samt migrationsdomstolarna beaktat de berörda barnens bästa i ett antal avgöranden som berör romska och ashkaliska barnfamiljer. Under de senaste åren har antalet asylsökande från Balkan varit stort, samtidigt som antalet familjer som fått bifall på sina ansökningar varit mycket få. Romer och ashkalier har sedan lång tid tillbaka diskriminerats runt om i Europa. De förnekas bland annat tillgång till arbetsmarknaden, bostäder samt möjligheten att gå i skolan.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.