Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper. .

Abstract Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, språk och lärande. Intervjustudie av förskollärares syn på musik som metod för språkutveckling. Lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet handlar om hur förskollärarna på musik- och språkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till språk. Förskollärarnas arbetsplatser ligger på tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet är att belysa hur förskollärarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns språkutveckling.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om pedagoger i förskolan använder sig av musik för att främja barnens matematikinlärning och i sådana fall på vilket sätt de gör det, eller om de använder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollärare och intervjuerna utfördes både enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt våra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv inställning till ämnesintegrerat arbete..

Syftet med den här studien var att undersöka om och hur pedagoger använder sig av musik och rörelse i sin vardagliga undervisning. Vi undersökte även vad det är som kan påverka pedagogernas användning samt deras tankar kring hur musik och rörelse kan vara ett hjälpmedel vid inlärning. Vi gjorde vår undersökning på två skolor i Trelleborgs kommun och hade litteraturstudier till hjälp. Som underlag hade vi enkäter och intervjuer vilka vi gjorde en kvalitativ analys utifrån. Personerna i urvalsgruppen är pedagoger och verksamma i förskoleklass till skolår 6, de har blandade yrkesbakgrunder och erfarenheter.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

Bakgrund: Höga ljudnivåer på postoperativa avdelningar har visat sig öka utsöndring av stresshormoner hos patienter. Med insikt om hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten postoperativt, kan omvårdnadspersonalen försöka göra den postoperativa vården så angenäm som möjligt.Syfte: Att belysa musikens inverkan på postoperativa avdelningar ? ur ett patientperspektiv.Metod: Litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt.Resultat: Det framkom att musik kan användas som omvårdnadsåtgärd för att minska stress, oro och smärtupplevelse postoperativt. Patienterna upplevde att musik kan bidra till ett ökat välbefinnande och reducera upplevelsen av störande ljud.Konklusion: Omvårdnadspersonalen bör få ökad kunskap om musikens betydelse postoperativt ur ett holistiskt synsätt, då musik är en enkel och kostnadseffektiv omvårdnadsåtgärd.Nyckelord: Postoperativ, musik, omvårdnad, litteraturstudie.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar två huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn på musik som språkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tidigare forskning och litteratur inom ämnet.

Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnetmusik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Vår studie går ut på att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har även undersökt tillgängligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda på om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig på intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill åtta år. Intervjuerna är bearbetade och sammanställda utifrån de bitar som är viktigast för undersökningen.

?Språkutveckling genom musik och sagor? är skriven av Rebecca Ljungdahl och Maria Svensson. Syftet med arbetet är att se hur förskollärare använder sig av sagor och musik i ett språkutvecklande syfte. Vi har gjort vår studie genom observationer av barn och pedagoger samt kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Vi koncentrerade oss på två verksamheter i en storstad i Skåne.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik.