Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en Roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons Roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för Romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med studien var att undersöka vilken effekt ljud har på korrekturläsning när texten harett typsnitt som ökar svårigheten på uppgiften (Haettenschweiler) och hur det skiljer sig fråneffekten när texten har ett typsnitt som är mer lättläst (Times New Roman). Experimentethade tre ljudbetingelser: tystnad, roterat tal och tal. En 2×3 variansanalys med upprepadmätning användes för att analysera resultatet. Två typer av fel tillämpades i texterna: stavfeloch kontextuellt felaktiga ord. Resultatet visade att man blir sämre på att hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord i talbetingelsen, men bara i Times New Roman, inte iHaettenschweiler.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilken funktion mat har i Romantrilogin Hungerspelen samt vilket budskap som därmed förmedlas genom maten som symbol. Med hjälp av Hans Biedermanns Symbollexikonet tokas de olika råvaror som förekommer i maten i Hungerspelen för att därefter analyseras med hjälp av teorier från Umberto Eco och Roman Jakobson. UNdersökningen viasr att maten används för att symbolisera flera olika relationer eller identiteter, inte sällan med sexuella undertomer. Flera av råvarorna har också metalingvistiska funktioner och kan därmed sägas skapa bilder i bilden. De budskap som förmedlas genom maten är främst ett ifrågasättande av ung kvinnlighet och vad det innebär samt vad en uppdelnig i vi och dem kan leda till..

During the three first centuries A.D the cult to Roman emperor was practiced over the absolute majority of the known world. It was based on the idea of the deified ruler, where religion was used as a way of legitimizing a social position of an absolute few. It arrived from below but was promoted and spread from above as a way of governmental control. During the same period of time did a new aristocratic social group emerge in remote Scandinavia that eagerly sought new ways to identify themselves and their newly found social standing. With a base consisting of an economic surplus they wanted to create an acceptance for their new way of life and thus in doing so change the very foundation and core beliefs of their own society.The central theme of this study is the cultural exchange that took place between these two cultural spheres and mainly of the effect that the cult to the Roman emperor had on the emergence and identification process of the Scandinavian aristocracy..