Den här uppsatsen handlar om hur relationen mellan systrar kan se ut och hur den kan komma att förändras med tiden, antingen till det bättre eller sämre. Vi fokuserar på barndom, vuxenliv samt om det finns någon idealbild för hur en syster ska vara. Finns denna då i verkligheten? Vi har intervjuat fem kvinnor där samtliga har systrar. Två av dessa informanter är tvillingar vilket har gjort att det är ett särskilt avsnitt på just tvillingskap.

SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.

Problem: Vår huvudsakliga frågeställning är: Vilka är de viktigaste förändringarna i mobiltelefonbranschen och vad blir konsekvenserna av dessa förändringar? De delfrågor som också studeras berör huruvida värdekedjan dekonstrueras i mobiltelefonbranschen, företagens påverkan av komponent-standardisering, hur konkurrenssituationen påverkas av nischtillverkare och ODM-aktörer samt hur maktbalans och lönsamhet är fördelad i branschen. Syfte: Genom en global branschanalys vill vi kartlägga mobiltelefonbranschen och identifiera drivkrafterna till förändring. Vidare är syftet att analysera konsekvenserna av drivkrafterna och därmed skapa en förståelse för branschens utveckling. Vi har dessutom strävat efter att kartlägga alla mobiltelefontillverkare i världen med målet bidra med insikt om branschens utbredning.

Den här uppsatsen låter sex unga journalister komma till tals med avseende på hur de tänker kring förhållandena på arbetsmarknaden. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tänker kring sin karriär, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utsträckning kringgår lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att många journalisters första arbetslivserfarenheter består av vikariat och tillfälliga anställningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser på det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det är att komma ut i arbetslivet från en journalistutbildning. En viktig slutsats från studien är att de sex intervjupersonerna på olika sätt fått anpassa sina liv efter branschens krav på flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan möta patienter med ätstörningar på olika avdelningar. Sjuksköterskor blir ofta överraskade av det stora omvårdnadsbehov som patienterna har. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av vården av patienter med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie och granskning av sju vetenskapliga artiklar har genomförts, materialet analyserades med inspiration av Graneheims och Lundmans analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor tycker inte att de har tillräcklig kunskap och utbildning för att vårda patienter med ätstörningar.

 Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visaupp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntadesav sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskningsom har gjorts på ämnet sedan dess.Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theoryundersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor iinteraktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kalladeinteraktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen harolika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer kravpå hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon börvisa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en visssituation, detta kallar Hochschild för känsloregler.Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll.

Ämnet för den här uppsatsen är mäns föräldraledighet. Det övergripande syftet med denna studie har varit att studera hur män förhåller sig till sina dubbla roller som småbarnsföräldrar och förvärvsarbetare. Specifikt har jag undersökt om mina informanter, fyra män vilka varit föräldralediga, påverkats av deras arbetsgivares, Statoils, småbarnsföräldrapolicy i de val de gjort angående sin föräldraledighet. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ intervjumetod. Informanterna har alla uttryckt att småbarnsföräldrapolicyn gett dem stöd i de val de gjort angående sin föräldraledighet, dock har den inte haft avgörande betydelse.

Rapporten behandlar upprättandet av rollbeskrivningar för STOMT-T, SAS Technical Services avdelning för planering av ?Line Maintenance? (underhåll som utförs under nattstopp, för att erhålla flygvärdighet).Arbetet syftar till att effektivisera verksamheten inom STOMT-T. Rollbeskrivningarna är även tilltänkta som hjälpmedel då ett nytt datasystem tas i bruk.Under arbetets gång har intervjuer med personalen på STOMT-T genomförts. Materialet har sedan analyserats i samarbete med ledningen och legat som grund för framtagna rollbeskrivningar.Arbetet resulterade i upprättade befattningsbeskrivningar för samtliga roller inom STOMT-T. För att möjliggöra mätning av effektivitet och prestation har nyckeltal inkluderats.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhållanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga män. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga män i 18-19års åldern ur samma vänskapskrets för att få en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger på deras berättelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begår brott av rationella skäl för att få snabba pengar och saker de vill ha.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär.

Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas.