Since the nineteen-fifties, the American political scientist Robert Dahl (born in 1915) has been one of the most prominent democracy theorists in the world. In the book Politics, Economics, and Welfare, he and his colleague Charles E. Lindblom in 1953 introduced the notion of polyarchy as a denomination for the incomplete democracies of the Western world. Linguistically speaking, this notion was formed in connection with the ones already existing in the philosopher Aristotle's (384-322 B.C.) comparative teachings on government. Later, it has become apparent that the notion of polyarchy has already been in use by other authors, such as Johannes Althusius (1614) and Sir Ernest Barker (1947).Robert Dahl has been active at Yale University (in New Haven, Connecticut, USA), and is regarded as one of the foremost representatives of the political-science discipline known as pluralism.

A part of the Swedish TV-show Levande livet that aired between 1983 and 1984 was devoted to wine. This was the first time a wine tasting was being broadcasted in Sweden. Terms as ?sweaty horse? and ?moulded pile of leaves? ? that the wine connoisseurs Carl Jan Granqvist and Knut-Christian Gröntoft used to describe the wines ? became objects of both appreciation and ridicule. Their way of talking about wine reminds of Robert Parker?s wine language, which grew of importance from the 1970s and onwards.                      The purpose of this thesis is to try to write a history of taste.

This thesis was written with the aim of studyingthe volksdeutsche minority in Danish Sleswick-Holsatia (dan.?Sønderjylland?). The author has been using theories from Robert Dahl (amongother prominent political scientists) regarding minority activities in amajority society to measure inclusion of this minority. The thesis is a casestudy on a macro-political level. The result of this study was that thevolksdeutsche minority is indeed well integrated in the contemporary Danishsociety albeit with a strong German identity.

Denna avhandling är ett examinationsarbete vid yrkesofficersprogrammet och har sin bakgrund i författarens intresse för Robert R. Leonhards teoribildning om tid som presenteras i boken Fighting by Minutes: Time and the art of war. Författarens avsikt är att undersöka hur denna teoribildning relaterar till svensk doktrin. Avhandlingen syftar till att skapa djupare förståelse för doktrinen genom att ställa den mot en annan teoribildning och skapa underlag för förändring eller bekräfta det som doktrinen säger. Dessutom syftar den till att introducera Leonhards teorier för den obekante.

No-fly Zones have been used in three recent conflicts. For every intervention the time taken to achieve the end-state has decreased. It took twelve years in Iraq, three years in Bosnia and only nine months in Libya. NATO was part of the intervention in both Bosnia and Libya, facing almost the same size of opponent, but it took them four times longer to achieve the end-state in Bosnia compared to Libya. The purpose of this essay is to analyze this difference in the time taken to achieve the end-state with a structured focused comparison of Bosnia and Libya based on Robert Pape´s theory of coercion with a focus on No-fly Zones. The results show that the mandate can explain the difference. In Libya NATO had the opportunity, due to the mandate, to use pre-emptive strikes, which they did not have in Bosnia.

The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the ?translation? of Bellahs theory does not come without problems.

This essay is a normative analysis concerning the question of whether the government should be allowed to use taxes to finance the state. What kind of ethical problems arise when the government use taxation? If it is possible to justify taxation, despite potential moral issues, then what should the government do with the funds they have collected? What kinds of government functions are morally justified? Is it merely the kinds of functions that are supposed to uphold negative human rights; or should the government provide health care, education and even culture for the citizens? This analysis aims to answer those questions and also formulate a principle about what the government should be occupied with, if anything at all. In order to achieve this I mainly use the terms freedom and justice to analyse ethical problems. The ideas of John Rawls and Robert Nozick are essential in this project.My answer is that taxation is justified as long as the purpose is to maintain the most fundamental human rights and also under other special circumstances such as if an individual cannot find a way to finance basic education or necessary health care.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om Kosovo har de ekonomiska och sociala förutsättningrna för att skapa en grogrund för ett demokratiskt styre. Som grund för uppsatsens teoretiska del ligger demokratiteoretikerna Robert D. Putnam och Robert A. Dahl tankar kring vad som krävs för att kunna skapa en väl fungerande demokrati. Maktstrukturen i Kosovo har varierat över tiden.

Uppsatsen analyserar inledningsvis vad Method Acting innebär. Den ryske regissören och skådespelaren Konstantin Stanislavskij utarbetade i början på förra seklet ett system vars uppgift var att utforma ett skådespeleri som bröt mot normen av, vad han tyckte var, orealistiskt spel. Med naturalismen kom kravet att teaterns uppgift var inte att försköna verkligheten utan att visa verkligheten som den var. Stanislavskij besökte, tillsammans med the Moscow Art Theatre, USA i början på 1920-talet och presenterade sitt system för den amerikanska publiken. Några av hans lärljungar stannade kvar och började lära ut de nya skådespelarteknikerna.

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer som sätter käppar i hjulen för demokratiseringsprocessen i Azerbaijan. Med hjälp av rapporter från olika internationella organisationer, såsom Freedom House ser jag landets demokratiska utveckling och fungerande. Jag använt mig av den teoribekräftande fallstudien där jag applicerar demokratiseringsteorin på fallet i Azerbaijan. Freedom House rapport ? Nations in Transit? i Azerbaijan 2011 kan man förknipa med Robert Dahls polyarki begrepp. Polyarkibegreppet bygger på två grundelement: medverkan och tävlan eller konkurrens.

24 mars 1999 påbörjar NATO för första gången i organisationens historia krigshandlingar med luftstridskrafter. Detta mot ett Serbien med Slobodan Milosevic i spetsen som utförde etniska rensningar på kosovoalbaner i Kosovo. Denna konflikt kom att från NATOs håll kallas operation Allied Force. Tre år innan denna konflikt urartade släppte Dr. Robert A.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

I den här uppsatsen undersöker jag vad Land Art är och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhållande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochså för om begreppen har närmat sig varandra sedan slutet på sextiotalet..

Denna undersökning har studerat ett lätt infanteriförbands användning av kombinerad bekämpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som påverkade möjligheten till kombinerad bekämpning p.g.a. operationens amfibiska karaktär. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments två bataljoner som under Falklandskriget utkämpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har använts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekämpningens tre principer.