Min hypotes är att layouten är det första vi lägger märke till när vi ser nya gestaltningsförslag och andra Ritningar. Ändå saknas det utbildning i layout på Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsRitningar inom landskapsarkitektur. När jag i det här arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har även valt att testa några olika färgvarianter för att se färgens påverkan på gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillämpning av gyllene snittet.

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början.

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterRitningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga på den svenska landsbygden för att bättre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nästan inte förändrats under många århundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populära och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bättre miljö för djur och människor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytänkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterRitningar skapa dåtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utsträckning de Löfvenskiöldska spåren, trots stora förändringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begränsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktären på dessa byggnader.Fältstudien omfattade fyra olika anläggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset Näs Söderby utanför Uppsala, magasinet på Wappa säteri utanför Enköping, Mölnbo ladugård i Färinge och ladugården på Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen är att man fortfarande kan finna exempel på väl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förändrats över tid, finns spåren av Löfvenskiölds Ritningar kvar och då i relativt oförändrat skick..

Detta examensarbete är en del av utbilningen Bygg och Anläggning. Rapporten handlar om en grustäkt som jag har mätt in och redigerat i AutoCad. Jag beskriver inmätningsskedet och vad jag har åstadkommit med redigeringen av mätdatat. Av detta har jag då fått fram Ritningar på grustäkten, befintliga förhållanden, exploateringsritning och efterbehandlingsplan. Även 3D modeller över området och en volym.

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina Ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Examensarbetet är en del av IBCleanings och Robotdalens projekt ?Automatiserad Isblästring? som innebär att med hjälp av en industrirobot blästra väggarna på insidan av fraktcontainers med torris och således rengöra denna yta. För att föra in industriroboten i den smutsiga containern har en specialdesignad åkbana framtagits.Syftet med detta arbete är att analysera och beräkna hållfasthetsparametrar hos sammanställningen som består av roboten och den specialdesignade åkbanan. Ett annat syfte är att undersöka om det finns möjlighet att bidra med förslag på hur metoden kan utvecklas.Rapporten beskriver kortfattat torrisblästring och hur en automatisering av denna kan utformas.Litteraturstudier inom hållfasthetslära samt handledning inom ANSYS har genomförts parallellt med arbetet och använts till att jämföra, utvärdera och lösa olika situationer som inträffar under arbetsgenomgången.FEM analyser med hjälp av ANSYS har genomförts som stöd för beräkningar och analyser . ANSYS användes också då det inte var möjligt att utföra en manuell beräkning på grund av för komplicerade procedurer eller behovet att utföra flera operationer samtidigt.En del av tiden har jag ägnat åt att realisera 3D-Ritningar med hjälp av Pro-Engineer, Ritningar som har skickats vidare till ANSYS för att kunna genomföra olika analyser av konstruktionen och få konkreta resultat.

Jag har beskrivit projektet Räfsarstigen och varför man genomförde det. Har även gett en beskrivning vad schaktlådor är och hur man använder dessa. Sedan har jag räknat ut efter två olika versioner av projekteringsRitningar hur mycket schaktmassor som måste grävas upp utifrån dessa två Ritningar. Sedan har jag även sammanställt hur verkligheten såg ut. Jag har försökt lista fördelar och nackdelar med de båda tillvägagångssätten..

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina Ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

TanumsFönster ABs fabrik utanför Tanumshede i Bohuslän är byggd i många etapper. Spånsugssystemet och delar av allmänventilationen har inte anpassats tillräckligt till nuvarande byggnad och verksamhet. Det saknas också Ritningar och kunskap om aktuella luftflöden. De luftflöden som krävs för att spån-utsugen ska fungera bra ersätts inte av kontrollerad tilluft, istället läcker uteluft in genom otätheter och runt portar på grund av det stora undertryck som finns i byggnaden. Detta skapar, främst vintertid, problem i form av drag och höga uppvärmningskostnader.I detta examensarbete dokumenteras huvuddelarna av spånsugssystemet i maskinhallen med Ritningar och flödesmätningar.

Studien i rapporten sammanställs i ett utformningsförslag till Linnéuniversitetets järnvägsstation.Stationen är dimensionerad efter 35 sittande, väntande resenärer. Materialen är till sörsta del träoch glas.Utformningen visualiceras med en modell i trä, 2d Ritningar i cad och 3d modell i googlesketchup.Förslaget går i modernismens teorier med avskalad och geometrisk enkel arkitektur. Det har enöppen planlösning med många funktioner..

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB IDESTA Kök i Eskilstuna av två studenter på Mälardalens högskola. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från IDESTA innefattade att ta fram en ny vattenkanna i rostfritt stål för konsumentmarknaden för design produkter. Syftet med vattenkannan var att göra en marknadsintroduktion för en större produktserie bestående av kannor och kantiner. Vid utformning av vattenkannan var det viktigt att ta hänsyn till krav både från produktion och från användare. IDESTA sökte en vattenkanna med ett estetiskt vackert utseende, problemfri användning och låg produktionskostnad. Den skulle dessutom urskilja sig på från konkurrenter och äga en samhörighet med kannor och kantiner. Målet med examensarbete var att Ritningar skulle tas fram för att företaget skulle kunna bygga en fullskalig prototyp. För att fastställa riktlinjer för vattenkannans design genomfördes först en informationsinsamling bestående av kundintervjuer, litteraturstudier, konkurrentanalyser, besök av IDESTA och besök på mässor.

Den här rapporten handlar om bygglov, vad det är och vad som behövs för att få bygglov i Haparanda kommun. Jag beskriver vilka handlingar som behövs och ger exempel på hur de kan se ut. Jag tar även upp olika regler över vad som gäller för olika ritningstyper.De handlingar som krävs för att få ett bygglov i Haparanda är:- Ansökningsblankett- Situationsplan i skala 1:500 eller 1:1 000- Planritning i skala 1:100- FasadRitningar i skala 1:100- Sektionsritning i skala 1:100- Uppgift om kontrollansvarig.

Detta examensarbete som är utfört under åtta veckor gjordes åt företaget YIT, som är ett stort företag som erbjuder tjänster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT erbjöd oss att göra ett arbete åt en av deras kunder där vi skulle slutföra/uppdatera Ritningar av elinstallation i en byggnad. Det var en planritning, en fasadritning, ett huvudlinjeschema, samt utmärkning av var alla centraler och undercentraler finns på situationsritning.Det resulterade i att dokumentationen över byggnaden och dess elinstallationer blev slutfört och komplett..

Den här studien undersöker hur 3D-visualisering underlättar arbetet med brukare i produktbestämningsskedet. Den fokuserar på hur 3D-visualisering kan förbättra kommunikationen mellan projektaktörer och vårdverksamhet. Undersökningen gjordes på Centralsjukhuset i Karlstad med Landstinget i Värmland som uppdragsgivare och ByggDialog AB som handledare. I detta projekt som är benämnt CSK 2013 användes byggnadsinformationsmodellering, BIM. Främst i form av en gemensam objektbaserade 3D-modell där alla tekniska discipliners Ritningar ingår.Problemet som ligger till grund för studien är hur kommunikationen med verksamheten och deras förståelse för utformningen kan stärkas.

Detta examensarbete ämnar besvara huruvida Tekla Structures kan fungera som ett lämpligt 3D-modelleringsprogram för konstruktionsgruppen Nyanläggning och Bro inom Grontmij Sverige. Med goda erfarenheter av Building Information Modeling, s.k. BIM, och 3D-modellering inom andra delar av Grontmij så fanns en önskan att optimera gruppens arbetsprocesser med den senaste kunskapen inom området. Arbetet har fokuserat på att praktiskt modellera en fallstudie baserat på ett av Grontmij tidigare genomfört anläggningsprojekt. För att säkerställa fallstudiens representativitet valdes en plattrambro med stor mängd armering som ansågs ha en komplex geometri vilket potentiellt skulle fördelaktigt kunna representeras i 3D.Vid skapandet av 3D-modellen och tillhörande Ritningar delades processen in i tre steg; modellering, detaljering samt visualisering.