I en vid definition är riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kännetecknande egenskap är att investeringarna är tidsbegränsade med målet att avyttras inom 3-7 år. Den vanligaste orsaken till att företag väljer att samarbeta med riskkapitalister är ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. När ett företag använder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiären, där denna har möjligheten att ställa orimliga krav. Det finns många faktorer som rimligtvis borde påverka vilka krav på finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan ställa samt även vilket engagemang de har. Några faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek på investering, bransch och företagsledningens kompetens. Våra problemfrågor är: Vilka krav ställer riskkapitalisterna i form av storlek på aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, är de aktiva eller passiva? Vårt syfte är att beskriva vilka krav riskkapitalister ställer på företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.

Många framgångsrika e-tjänsteföretag har startats utan Riskkapital. Entreprenören väljer i det fallet att begränsa sin budget mot att kunna behålla en mycket hög grad av självbestämmande. Detta skapar givetvis en begränsning för företagens marknadsföring och tvingar fram en kostnadsmedvetenhet som annars ibland saknats inom dotcom-branschen, särskilt före bubblan. I uppsatsen har vi genomfört en multipel fallstudie på tre tjänsteföretag endast verksamma på Internet som samtliga är entreprenörsledda och startade efter år 2000 med mindre eget kapital än en halv miljon kronor. Samtliga företagen visar vinst.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.

Bakgrund: Avregleringen av aktiemarknaden, ränteläget samt ökat förtroende för den svenska ekonomin har på senare tid skapat nya förutsättningar för riskkapitalmarknaden. Företag vill introduceras på börsen för att få tillgång till Riskkapital. En börsintroduktion medför nya förutsättningar för bolagen, vilket skulle kunna påverka deras strategier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett företags strategier påverkas av en börsintroduktion. Om så är fallet, hur och varför ändras strategierna? Genomförande: Vi har skapat en teoretisk referensram innehållande strategi, börsintroduktion och förändring.

Syfte: Syftet är att skapa ett verktyg som kan användas av riskkapitalister för att analysera, bedöma, jämföra och dokumentera entreprenörsföretag i avseendet att öka träffsäkerheten av såddfasinvesteringar. Metod: Valet av metod i uppsatsen har genomgående varit kvalitativa djupintervjuer. Initialt intervjuades riskkapitalister för att belysa den problematik som finns vid bedömning och värdering av entreprenörsföretag idag. Steg två genomfördes via ett pilottest med ett företag för att pröva det skapade verktyget och slutligen genomfördes sluttest på två entreprenörsföretag för att säkerställa legitimiteten av verktyget. Denna metodiska process har valts för att kunna säkerställa att valda aspekter och faktorer går att bedöma och mäta i verkligheten.

För företag som är i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnät, kan en affärsängel vara till stor hjälp. I utbyte mot kapital och egen kompetens får affärsängeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förväntar sig få finansiell avkastning på. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affärsänglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger även en grundläggande sammanfattning av vad affärsänglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebär att vara en affärsängel. Slutsatserna som analysen låg till grund för var att det inte alltid är avkastningen som är det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar på frågan om affärsängelns syn på investeringsmotiv.

The aim of this paper is to examine venture capital in football player contracts in Sweden. This is a phenomena that have existed in Sweden since 1999 when the company Djurgården fotboll AB was founded, since then eight other companies have been started. These companies form an alliance with a football club and invest in player contracts. These contracts have high risk since it is valued by the performance of the contracted player. The venture capital firms have no formal control over their investments and they are showing negative results.

Bakgrund: Studier har visat att småföretag spelar en mycket viktig roll i dagens samhälle. Framförallt är det de snabbväxande företagen som förefaller vara särskilt viktiga för sysselsättningen och dessa företag har under sin utvecklingsfas ofta ett mycket stort behov av extern finansiering för att utvecklingen ska kunna fortgå. Ett stort problem på senare år är att småföretagen stöter på ökade problem med traditionell bankfinansiering, vilket särskilt drabbar företag med litet eget kapital och som sitter på begränsade säkerheter. Ett bra exempel på detta är teknikföretag. När inte längre bankfinansiering är tillgänglig, söker dessa företag andra vägar där extern ägarfinansiering ofta blir en nödvändighet.

Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats.

Under 1997 ville många bolag in på börsen, hälften av bolagen genomförde aldrig börs-introduktionen. Utifrån uppsatsen kan följande bakomliggande orsaker till detta konstateras: börsklimat och värderingen av exitalternativen är faktorer vilka spelar en avgörande roll för beslut att inte genomföra en notering, vilket står i motsats till teorin om en effektiv marknad. Ökningen av antalet riskkapital-bolag har reducerat det finansiella gapet och minskat börsens betydelse för företag. En planerad notering innebär att bolaget sänder ut signalen, att ägarna söker en exit, till marknaden. Vanligtvis får bolaget därmed större massmedial uppmärksamhet.

The aim of this paper is to examine how confidence in co-operative behaviour of partner is reached in a relationship between an entrepreneur and a venture capitalist. A case study has been conducted on a Swedish football club that has involved venture capital in order to develop the organization. The paper presents a theoretical approach which draws on a control model of interorganizational relationships developed by Dekker (2004) and a model developed by Shepherd & Zacharakis (2001) illustrating how control, trust and confidence is reached in a venture capitalist-entrepreneur relationship. The relationship between the football club and the venture capitalist can simultaneously be seen as an interorganizational relationship and a relationship between an entrepreneur and a venture capitalist. Because of the complexity of the relationship, different control problems prevail.

Studien syftar till att undersöka hur börsutvecklingen ser ut för svenska riskkapitalbackade företag i jämförelse med icke backade företag i samband med en börsintroduktion och närmare om det finns det några skillnader i underprissättning samt aktieprestation på kort respektive lång sikt.Studien är en totalundersökning av svenska börsintroduktioner på OMX och NGM under tidsperioden 2001-2007 där databasen består av 51 observationer. Undersökningen innefattar test av medelvärden mellan de två grupperna, enkla regressioner med riskkapital som oberoende variabel, indexjusterade regressioner samt multipla regressioner där sju stycken kontrollvariabler inkluderas. Resultaten visar att skillnaderna i medelvärde för underprissättning mellan de två grupperna är signifikanta. I de multipla regressionerna är dock riskkapitalbolagens inverkan på underprissättning och prestationer på kort respektive lång sikt inte statistiskt säkerställda, men indikerar att riskkapitalbackade företag presterar sämre än icke backade företag..

Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell.

För att minska det finansiella gapet spelar riskkapitalmarknaden en stor roll. De aktörer som studerats mest är riskkapitalbolag. Företagsänglar har däremot nyligen identifierats och därför inte studerats i samma utsträckning. När en aktör investerar i ett portföljföretag är exit, det vill säga realiseringen av portföljföretaget en viktig del. Som grund till en jämförelse mellan företagsänglars och riskkapitalbolags exitstrategier undersöks i denna uppsats hur företagsänglars exit analyseras, planeras och genomförs.