Bakgrund: Venösa bensÄr Àr ett kroniskt, smÀrtsamt tillstÄnd. SÄren Àr ofta svÄrlÀkta och vÀxlar mellan lÀkning och recidiv. I Sverige berÀknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag frÀmst till sjÀlva sÄrbÀdden och mÀnniskan bakom sÄret och dess upplevda livsvÀrld förbises. Kunskap och förstÄelse för hur personer med venösa bensÄr upplever sin livsvÀrld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbÀttras.

PÄ arbetsplatsen spenderar individen en stor del av sitt liv och arbetsmiljön kan pÄverka hÀlsan fysiskt och psykiskt. Inom skolvÀrlden upplevs arbetsmiljön som stressande och psykiskt pÄfrestande enligt kartlÀggningar. Det Àr frÀmst lÀrare men Àven övrig personal och elever som upplever en anstrÀngd arbetsmiljö som pÄverkar deras hÀlsa. Studier visat att det Àr vanligt med psykisk ohÀlsa, hög andel fysiska symtom, men ocksÄ höga krav och lÄg kontroll. Större skolor har en sÀmre arbetsmiljö Àn mindre skolor.

Bakgrund: TrycksÄr uppstÄr nÀr hudens syre- och nÀringstillförsel Àr otillrÀcklig pÄ grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smÀrta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksÄrsprevalensen Àr fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksÄr. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig pÄ sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gÀller bedömning och beslut kring trycksÄr. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för attförebygga och behandla trycksÄr.

Bilden av lÀrares arbetssituation som presenteras i media Àr vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lÀrarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. UngefÀr hÀlften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan hÀrledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lÀrarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och kÀnner stöd frÄn sina kollegor. Det finns sÄledes tvÄ parallella och delvis motstridiga bilder av hur lÀrare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrÄn ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lÀrarna pÄ en F-6 skola anser att de har pÄ sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrarnas upplevelse av hÀlsa i sitt arbete.

Ett blodtryck som överstiger 140/85 mmHg diagnostiseras som hypertoni, och upptÀcks ofta av lÀkare och distriktssköterskor i primÀrvÄrden. Forskare menar att hypertoni gÄr att förebygga med prevention, och att förebyggande ÄtgÀrder Àr ekonomiskt försvarbart dÄ mÄnga drabbade Àr i arbetsför Älder. Prevention av hypertoni innefattar förÀndring av patientens levnadsvanor och kan implementeras av distriktssköterskan. En kvalitativ studie genomfördes av författaren under hösten 2011. Sex stycken distriktssköterskor frÄn fyra olika vÄrdcentraler intervjuades om sina erfarenheter av prevention för patienter med hypertoni.

Inledning: det har utförts en hel del studier kring ungdomars anvÀndande, attityder och kunskaper till cannabis, men inte lika mÄnga kring vad som begrÀnsar detta. De studier som har utförts visar att förÀldrars attityder, kunskaper och hÄllning till tobak, alkohol och droger Àr avgörande skydds- och riskfaktorer för att ens egna barn kommer börja anvÀnda detta.Syfte: syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förÀldrars perspektiv pÄ och kunskaper om cannabis i Bodens kommun. Metod: för att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av öppna semistrukturerade intervjuer med totalt sju personer. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserats genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: generellt hade förÀldrarna dÄlig kunskap om cannabis, de visste vad det var men kunde intevidareutveckla riskerna av ett anvÀndande av drogen.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Den genomförda lagÀndringen vid Ärsskiftet 2006 om utökad anvÀndning av DNA tekniken har redan visat tendenser pÄ att ha stor betydelse för upplösningen av vissa brott. Lagen innebar en utökad möjlighet till DNA- provtagning pÄ personer som figurerar i en brottsutredning. Numera gÄr det Àven att ta DNA-prov pÄ icke misstÀnkta personer om det har betydelse för utredningen. Samtidigt infördes nya bestÀmmelser i polisdatalagen som utökade registreringsmöjligheterna och ett nytt register infördes. Syftet med den nya lagen var bland annat att öka upplösningen av mÀngdbrotten.

Ataxi Àr dÄ hunden har svÄrt att koordinera sina rörelser och orsakas av att nervsystemet inte fungerar som det ska och degenereras. Degeneration av cerebellum och dÄ specifikt purkinjecellerna och granulacellerna ger en form av ataxi kallat cerebellÀr ataxi. Denna typ av ataxi uppvisas genom att hunden (Canis lupus familiaris) stÄr bredbent, har muskelkramper, obalanserad gÄng och ögonrullningar. Den genetiska bakgrunden till cerebellÀr ataxi hos hund finns beskriven hos flera raser, dÀribland beagle, finsk stövare, old english sheepdog, gordonsetter och coton de tuléar. Hos alla dessa raser nedÀrvs sjukdomen autosomalt recessivt och de orsakande mutationerna ger olika dysfunktioner inom nervcellerna som gör att de inte kan fungera som de ska och degenereras.

Bakgrund: Under det perioperativa vÄrdförloppet föreligger mÄnga riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlÀnga vÄrdtider och generera ökade kostnader för samhÀllet. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvÄrdnadsansvar innefattar ett flertal vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvÄrdssjuksköterskors vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder i det perioperativa vÄrdförloppet.Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien.Resultat: Specialistsjuksköterskornas vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder bestod utav bÄde passiva och aktiva ÄtgÀrder varav tre var utmÀrkande; att anvÀnda luftvÀrmetÀcke, att ge varma infusions- och spolvÀtskor samt att undvika onödig exponering av patienten.

This is a study of some risk factors for Diabetes Mellitus (DM) in dogs. As a pilot study it is meant to give information to be used in a planned later, larger and better controlled study. The present study hypothesized that suboptimal feeding (high percentage of homemade and table foods), lack of activity and overweight contribute to the risk of DM. Twenty consecutive dogs diagnosed with DM at the Veterinary University Clinic in Uppsala between 2000 ? 2003 were chosen as the experimental group.

Bakgrund: Barnfetma Ă€r ett vĂ€xande problem vĂ€rlden över och Ă€r en riskfaktor för övervikt och fetma senare i livet. Övervikt och fetma i barndomen Ă€r förknippat med riskfaktorer, sĂ„ som överviktiga och feta förĂ€ldrar samt förĂ€ldrar med svĂ„righeter att sĂ€tta grĂ€nser. Tidigare studier har Ă€ven sett samband mellan barnets vikt och förĂ€ldrars utbildningsnivĂ„ samt antal syskon.Syfte: Vi Ă€mnar undersöka sambandet mellan förĂ€ldrars sjĂ€lvrapporterade grĂ€nssĂ€ttning och barns BMI SDS. Vi Ă€mnar Ă€ven undersöka andra bakomliggande faktorer till barnets vikt sĂ„ som förĂ€lderns vikt; utbildning samt antal syskon. Ett delsyfte Ă€r att validera enkĂ€ten Kommunikation med barnet.Material och Metod: Studien Ă€r en teoriprövande kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssĂ€tt.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Bakgrund: HÀlsan pÄverkas av riskfaktorer sÄ som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer sÄ som; fysisk aktivitet, fiberrik och nÀringsrik kost. De största hÀlsoeffekterna frÄn fysisk aktivitet uppnÄs nÀr en fysisk inaktivitet övergÄr i nÄgon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess Àtbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever Àr och hur deras Àtbeteende ser ut. Det finns underlag som pÄpekar att ungdomar Àr medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och Àta hÀlsosamt, men det finns fÄ undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet Àr för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhÄlla sig till sitt Àtbeteende Syfte: FÄ en uppfattning om hur nÄgra gymnasieelevers medvetenhet till olika hÀlsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och Àtbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillÀmpning av dessa hÀlsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom tvÄ fokusgruppintervjuer genomfördes pÄ Ätta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Ett av de största folkhÀlsoproblemen för bÄde mÀn och kvinnor Àr hjÀrt- kÀrlsjukdom. Varje Är drabbas 26 000 personer och behöver vÄrdas pÄ sjukhus. Idag Àr vÄrdtiden kort, ca 2-3 dagar och patienterna befinner sig ofta i chock efter sin hjÀrtinfarkt. Detta kan resultera i att de har svÄrt att ta till sig den information som ges. Patienterna behöver fÄ insikt i att hjÀrt- kÀrlsjukdom Àr en kronisk sjukdom och vilka livsstilsförÀndringar som bör göras för att minska risken för att drabbas av ny hjÀrtinfarkt.