Sökresultat:
391 Uppsatser om Riparian vegetation - Sida 11 av 27
Kan gullstånds hålla stånd?- återinventering av Senecio paludosus i Kristianstad Vattenrike 2012
Botanist Kjell-Arne Olsson inventoried the plant fen ragwort Senecio paludosus 1983 in Scania andfound a big number of locations within Biosphere Reserve Kristianstad Vattenrike. In 2012, a reinventoryof the 1983 survey was carried out to study whether there has been any change in the fenragwort population in Kristianstad Vattenrike since the last inventory. The results show that therehas been no overall change in the number of fen ragwort in Kristianstad Vattenrike, on certainpremises they have increased in number while in others they have fallen. However, the inventoryshows that almost half of the locations with fen ragwort have disappeared during the same period.The main reason for this is that fen ragwort did not manage to competitive with other vegetation,taking in consideration this has been smaller premises with young plants. In addition to competitionother factors such as prolonged high water, grazing and caterpillars from Tyria jacobaeaecontributed to the decrease.
Utnyttjandet av ligghallar hos dikor och kvigor av köttras under vintern :
Cattle used for meat production can be held outside all year round and due to the legislation they should have access to shelters or other buildings for protection against the elements giving them a dry and clean bedding. There are different opinions concerning their need of protection and the question about necessity of shelters for cattle is of current interest due to a less profitable economy in meat production and the investment costs for shelters. The aim of this study was to acquire more knowledge about the natural behaviour of cattle concerning their use of shelters. The basis of the study was a series of questions regarding when animals choose to stay in shelters, if shelters were used less when they had access to protecting vegetation, how temperature and weather conditions affected the use of shelters and the influence of distance between shelter and feed. Behavioural studies was conducted at five different farms where six groups of suckler cows and heifers of following breeds and crossbreeds were observed; Aberdeen Angus, Charolais, Hereford, Scottish Highland Cattle, Simmental and the Swedish breeds SKB and SRB.
Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder : Förskollärarnas tankar om aktiviteter i utomhusmiljön och vad de anser främjar barnets utveckling
Vi har i detta examensarbete valt att lägga fokus på utomhusmiljön vid fyra förskolor i Mellansverige och hur den används som ett pedagogiskt verktyg samt ur ett utvecklingsperspektiv hos barn i förskolan. Det finns mycket forskning kring inomhusmiljön och dess betydelse för barns utveckling och lärande men väldigt lite kring utomhusmiljön och hur barn kan stimuleras till sin egen utveckling i utomhusaktiviteter, vilket vi nu valt att undersöka och diskutera i detta examensarbete. Vi menar att det finns potential att utnyttja utomhusmiljön på ett liknande sätt som den miljö som finns inomhus på förskolan. Vårt syfte är att ta reda på förskollärarnas tankar kring den utomhusmiljö som idag finns på den förskola de arbetar på och hur den används. Vi diskuterar olika fenomen som påverkar barns utveckling och vi vill därmed lyfta olika begrepp och som är relevanta i sammanhanget.
Hjärtat av Bohuslän : ett gestaltningsförslag utifrån landskapets vegetationstyper
Ändamålet med detta examensarbete har varit att ta fram ett gestaltningsförslag för en cirkulationsplats i Uddevalla i linje med kommunens slogan Hjärtat i Bohuslän. Ett syfte har också varit att utifrån ett Bohuslänskt växtmaterial skapa en attraktiv vägmiljö med mål att minska de skötselinsatser som i dagsläget krävs.
Litteraturstudier har genomförts och informationen har legat till grund för platsens utformning. Här är havsstranden den främsta huvudmiljön i förslaget och de vegetationstyper som ansetts mest relevanta för gestaltningen har stått som inspirationskälla. Litteraturen har delats upp och riktats inom de områden som ansetts mest väsentliga för utformningen. Skisser på plats, fotografering och en mindre inventering har genomförts för ökad förståelse av platsen.
Resultatet blev en gestaltning med stenblock och svarttall som bas, en naturlik vägmiljö.
Växter för att gynna fågelliv vid utemiljöer i äldrevårdssammanhang
När man blir äldre får man svårare att röra sig och blir mer beroende av andras hjälp. Det är vanligt att man med åldern blir mindre aktiv då vardagliga sysslor blir svårare och mer ansträngande att genomföra. Detta leder ofta till att äldre människor vistas mindre ute. Att fysisk aktivitet är hälsofrämjande är allmänt känt, genom aktivitet kan äldres hälsa och välbefinnande påverkas. Aktiviteter och vistelse i naturlika miljöer har positiv effekt på människors hälsa.
Faktorer som väder, tillgänglighet till utemiljön, utemiljöns utformning och humör är många gånger avgörande för om äldre personer går ut eller inte.
Cirkulationsplatser ? estetik och design :
The purpose with this final thesis has been to study the aesthetics and design of roundabouts and to ascertain important factors that influence the experience of them. The investigation was carried out through literature-, field studies and interviews with persons that in different ways have participated in the formation of roundabouts. Furthermore, six roundabouts have been explored in more depth so that the survey would get a more practical link. These six roundabouts all occur in the rim of a city and do thereby have an important role as a gateway. The environments in such contexts are often complex which adds additional difficulty in achieving a visually appealing design, especially when taking into account the usually high traffic intensity.
Dynamisk arbete med vegetation
Nybyggda parker och grönytor runtom i vårt land designas idag ofta utifrån ett slutgiltigt utseende. Med detta menas att en park som i slutändan förväntas domineras av tio stora
ekar, planteras med tio ekar. Här finns det i stället en möjlighet att planera för förändring över tid, en långsiktig designprocess som tillåter andra uttryck att komma fram under vägen mot målbilden. Denna uppsats söker därför utforska hur vegetationsdesign och skötsel kan planeras så att de ger upplevelser kontinuerligt längs denna väg mot målbild.
Tyngdvikten i denna uppsats kommer att ligga vid vegetationen under dess nyplanterade och unga år, då de fortfarande är plastiska och formbara. Naturlika planteringar, med Filborna Skogspark som exempel, kommer att undersökas.
Vertikala Trädgårdar : ett grönt verktyg i planeringen av framtida urbana miljöer
In present time, more and more people move into cities. Densification of cities as planning policy together with an intensive urbanization, makes urban planners face with the contradictory task of creating a city that is both dense and green. Façade vegetation has been used for centuries, mainly in the form of various climbing plants that with or without supportive structures have spread over facades to give a green impression to the environment. The development of new technology today allows urban planners to use greenery integrated with façades. Vertical gardens offer a larger variety of plants, and at the same time takes advantage of the technological benefits of vegetation in city planning.
Noggrannhetskontroll av laserdata för ny nationell höjdmodell
Ny nationell höjdmodell är ett projekt som utförts av Lantmäteriet på begäran av regeringen sedan år 2009 och beräknas vara färdigt år 2016. Datainsamling sker med hjälp av flygburen laserskanning. Syftet med studien är att kontrollera noggrannheten av laserdata som ska användas för framställning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes på området Årsunda ? Ockelbo (syd ? nord) och Storvik ? Forsbacka (väst ? öst).
Effektivt, hållbart och mångfunktionellt längs väg : ett arbete om utformning av vägars närområde
Av tradition prioriteras trafiksäkerheten vid gestaltningen av vägens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner än så. De perspektiv som det här arbetet belyser är trafiksäkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse längs vägen samt produktion. Vägen har en fragmenterande effekt på landskapet, vilket påverkar växter, djur och kulturvärden, men rätt utformning och skötsel av vägkanterna kan minska vägarnas negativa effekter. Sveriges vägkanter omfattar idag långt över 200 000 ha, så det är inte svårt att se att förändring kan göra skillnad. Utformad och skött på rätt sätt kan dessa vägkanter ex.
Våtmarkssystemet vid Skedala deponi - Konstruktion, funktion och skötsel
Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.
Vad styr förekomsten av sälg och asp? : en studie av olika beståndstyper inom Hamra kronopark, Dalarna
Aspen (Populus tremula L.) and goat willow (Salix caprea L.) are two important tree species in the aspect of nature conservation. Due to the elimination of forest fires, a former negative attitude towards deciduous trees in forestry and a strong herbivore pressure, these tree species have been negatively affected during the last fifty years. The aim of this study was to investigate whether the occurrence of aspen and goat willow could be related to either human impact or to site properties, such as ground moisture and vegetation type. A side study included an inventory of a number of cyanobacterial tree lichens on aspen and goat willow in order to try to relate the occurrence of these lichens species to stand history and stand properties.
The study was performed in Hamra State Forest in northern Dalarna. Nature reserves were compared with stands in managed areas.
Olika strategier vid val av alléträd : vilka faktorer påverkar valet av alléträd? hur kan vi skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet?
Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om.
Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet.
Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.
Där jag aldrig varit
The sites I visit turned into routines a long time ago. Everywhere someone has decided what should be there and what will not fit. I retreat into my daydreams, away from everyday life. A longing for something different, something wonderful. I decided to go where I've never been, searching for something unknown.
Skydd av flygbas : En jämförelse mellan hund och LADAR som sensor
I en ambition att öka effekten och insatsberedskapen i den svenska försvarsmakten har stora omorganisationer skett efter det kalla krigets slut. Den senaste förändringen innebär att värnplikten läggs på is under fredstid och att kontraktsanställda soldater skall ingår i förbanden istället. Detta har medfört reduktioner i personalvolymer, troligtvis för att kunna bekosta löner för de kontraktsanställda soldaterna. Inom flygvapnets markförsvarsförband har reduceringen blivit så stor att vid en spriding av det svenska flygvapnet, finns inte tillräckligt med förband för att skydda samtliga baser effektivt. För närvarande används hundar som sensor för lokalisera fientliga spaning och sabotageförband vid och omkring svenska flygbasområden.