Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förekomsten av aktierelaterade ersÀttningar har förÀndrats för svenska företag efter införandet av IFRS 2.Studien utgÄr frÄn en tidigare studie gjord Är 2000 av Rolf Rundfelt som visade att 80 % av Sveriges 30 största börsbolag hade aktierelaterade ersÀttningar till sina anstÀllda. Innan Är 2005 var det inte obligatoriskt för företag att kostnadsföra sina aktierelaterade ersÀttningar men frÄn och med Är 2005 och införandet av IFRS 2 blev det obligatoriskt. Det innebÀr att företagen, enligt IFRS 2, Àr tvungna att ta upp de aktierelaterade ersÀttningarna som en kostnad i de finansiella rapporterna. Inför införandet av IFRS 2 befarades det att antalet aktierelaterade ersÀttningar skulle minska.Metoden som anvÀnts i studien Àr en dokumentstudie och det material som anvÀnts Àr Ärsredovisningar. Data och information har plockats frÄn Ärsredovisningar för att ge underlag till studien.Resultatet av studien visade att en minskning av antalet program inte skett efter IFRS 2 införande, utan snarare en ökning efter Är 2005.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Titel: HĂ„llbar utveckling ? med framtiden som intressentÄmne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hpFörfattare: Björn Martinsson  och Mattias RobertssonHandledare: Mikael JohnsonSyfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hĂ„llbar utveckling, beskriva hur och utifrĂ„n vilka grunder ansvar tas och förstĂ„ hĂ„llbarhetsredovisningens betydelse för hĂ„llbar utveckling.Metod: I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv hĂ€rledning av slutsatser. Vi samlade in primĂ€rdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslĂ€mnare och sekundĂ€rdata genom texter.Teori: I teoriavsnittet Ă€r uppdelat i tre rubriker: HĂ„llbar utveckling, Ansvarstagande och HĂ„llbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre omrĂ„dena innebĂ€r och fördjupar förstĂ„elsen för vad vĂ„r granskning syftar till.Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av vĂ„ra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. FrĂ„gestĂ€llningarna har berört uppgiftslĂ€mnarnas Ă„sikter och erfarenhet gĂ€llande interna, externa och allmĂ€nna aspekter av arbetet mot hĂ„llbar utveckling, ansvarstagande och hĂ„llbarhetsredovisning.Analys: Resultatet av vĂ„r empiriska undersökning stĂ€lls mot vĂ„r teoretiska referensram utifrĂ„n arbetets frĂ„gestĂ€llningar.

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor framstÀllts i 00-talets musikjournalistik. Tanken Àr att, genom en fallstudie, uppmÀrksamma genus som en pÄgÄende konstruktion och visa hur denna konstruktion Äterkommande reproduceras i medier idag.Genom en analys av utvalda omslagsbilder och reportage i musikmagasinetGroovehar det framkommit att skillnader finns i framstÀllningen av de olika könen. Journalistens sprÄkstil och fokus i texten varierar beroende pÄ den intervjuades kön dÄ kvinnor beskrivs utförligt, bÄde till det yttre och hur hon Àr som person, medan det fokuseras pÄ musiken snarare Àn personligheten nÀr det gÀller manliga artister. Vidare uttrycker journalisten ofta förvÀntningar pÄ den kvinnliga artisten, för att sedan visa att hon egentligen Àr det motsatta. Detta Àr ett inslag som sÀllan förekommer i reportage om manliga artister, dÀr istÀllet frÄgor om politik och ekonomi fÄr utrymme.

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsÀttning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgrÀnsade. Ett resultat av denna mediekonvergens Àr e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute pÄ marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker dÄ olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras pÄ behandlade e-papperstidningen och de förvÀntningar, baserat pÄ tidigare erfarenheter, som de tilltÀnkta anvÀndarna har pÄ detta nya medie. MÄlet var att fÄ fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningslÀsarna i framtiden ska vÀlja att lÀsa sin tidning pÄ e-papper.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika sprÄkklassrum och hur lÀrarna sjÀlva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation Àr anvÀndandet av mÄlsprÄket, kommunikationsstrategier och innehÄll. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att mÄlsprÄket inte alltid anvÀnds i den utstrÀckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare anvÀnds av lÀrarna Àn eleverna.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var frÀmst att ta reda pÄ om pedagogerna inom skolverksamheten sÄg det könsneutrala pronomenet hen som ett potentiellt redskap i genusarbetet, eller om de sÄg nÄgon annan funktion med begreppet. För detta ÀndamÄl anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi etablerade 6 fokusgrupper med tre informanter i varje grupp. Materialet dokumenterades med hjÀlp av diktafon. Undersökningen visade en tvetydighet gÀllande de intervjuades syn pÄ kön och genus. Det skiljde sig bland pedagogerna om de sÄg pÄ bÄde kön och genus som medfött, eller om de sÄg genus som socialt konstruerat.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmÀssiga skillnader inom ett avgrÀnsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan tvÄ grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsÀtt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lÀrande och vilka övriga fÀrdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom nÄgon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och Àmnesintegrerat. EnkÀter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen sÄg ut ur ett kortsiktigt och ett lÄngsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes ocksÄ för att fÄ information om elevernas upplevelser av sitt eget lÀrande samt vilka fÀrdigheter de ansÄg sig ha utvecklat.

Denna studie grundas pÄ en kvalitativ forskning i form av empiriskt material frÄn litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien Àr att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstÄr mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan mÄnga gÄnger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer frÄn olika nivÄer. Studien belyser Àven hur kommuner stÀndigt arbetar för att anses som attraktiva för sÄvÀl invÄnare som nÀringsliv. För en grundlÀggande förstÄelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i tvÄ centrala planeringsfrÄgor, infrastruktur och nÀringsliv.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill sÀga fritidspedagogens syn pÄ sig sjÀlv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara pÄ detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna Àr utformade för att ge svar pÄ hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser pÄ sig sjÀlv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förvÀntningar. Resultat visar att intervjupersonerna pÄverkas av samarbetet med lÀrarna pÄ sÄ sÀtt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lÀrarens, medan ett mindre vÀl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer sjÀlvstÀndigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lÀgre status Àn lÀraren och vi kan dÀrför inte se att det har nÄgon negativ inverkan pÄ yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolÄr nio och en text ur deras lÀrobok i fysik. Arbetet utgick frÄn ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssÀttet PEA styrde metoden dÄ analysen utgick frÄn en pÄgÄende aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lÀrobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna pÄverkades av lÀrobokens erbjudna innehÄll.

Syftet med vĂ„r magisteruppsats Ă€r att undersöka kunders förvĂ€ntningar pĂ„ butiksutbudet i förhĂ„llande till en plats som frĂ„n början inte varit Ă€mnad för handel av varor och tjĂ€nster men som nu Ă€r under förĂ€ndring.Vi har anvĂ€nt oss av en kombinerad strategi. Detta innebĂ€r att vi kombinerat en kvantitativ enkĂ€tundersökning som genomfördes under tre dagar pĂ„ en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vĂ„rt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas frĂ€mst pĂ„ teorier om förvĂ€ntningar och förestĂ€llningar som pĂ„verkar dessa, samt platser. Vi anvĂ€nder oss av begrepp som förvĂ€ntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad pĂ„ dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt pĂ„verkar flygresenĂ€rernas förvĂ€ntningar.

Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..