Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvÀgagÄngssÀtt eller om hennes retorik passar bÀttre in i den manliga senatorsrollen. Med hjÀlp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jÀmförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvÀgagÄngssÀtt. Materialet bestÄr av tvÄ tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrÄn det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar pÄ en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stÀrkt primÀrt ethos.

Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad nÄgra elever i Ärskurs 7-9 har för attityder till skolÀmnet geografi. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av en enkÀtundersökning som innefattar tvÄ olika delar, den första innehÄller 20 frÄgor om vad eleverna Àr intresserade av och den andra innehÄller 10 pÄstÄenden om Àmnet geografi som eleverna fÄr ta stÀllning till. I resultatet visar det sig att eleverna i Ärskurs 7-9 Àr mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbÀvningar m.m. DÀremot finner eleverna inget intresse av vÀxter i deras nÀromrÄden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen Àr att eleverna tycker att Àmnet geografi Àr ett viktigt Àmne i skolan samtidigt som de har lÀrt sig mer om var olika lÀnder, stÀder ligger snarare Àn andra delar ur geografin..

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Kan de olika förestÀllningar om vad det innebÀr att tillhöra Europa, och dÀrmed ocksÄ underförstÄtt Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte sjÀlvklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller vÀrderingsmÀssigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s sjÀlvbild. Jag utgÄr frÄn tvÄ aspekter; dels en geografisk och dels en vÀrderingsaspekt pÄ unionens medlemskrav.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Financial Statements Insurance och diskutera om en anvÀndning av modellen skulle innebÀra nÄgon förbÀttring betrÀffande dels förtroendet för de finansiella rapporterna, dels sÀkerstÀllandet av revisorns oberoende. Som helhet har vi genomfört en kvalitativ undersökning. VÄr undersökning innehÄller emellertid. Den första delen Àr en undersökning av befintlig litteratur Den andra delen, den kvalitativa, bestÄr av intervjuer genomförda med representanter i de branscher vi anser vara relevanta för vÄr undersökning. Genom analys av undersökningen har det framkommit att Financial Statements Insurance inte har nÄgot anvÀndningsomrÄde i realiteten.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad pÄ dimensionerna syn pÄ medborgarskap, syn pÄ styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hÀnger samman med studiens samhÀlleliga och vetenskapliga utgÄngspunkter. Detta illustreras genom att nÀr EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trÀdde i kraft förvÀntades de nationella myndigheter som ska implementera denna ocksÄ följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna Àr rÄder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att mÀnniskor behandlas olika.Med hjÀlp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika lÀnder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebÀra att de som beslutar Àr formade av andra traditioner Àn de som ska implementera politiken.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation Àr för att sedan gÄ in pÄ litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlÀgga olika faktorer fem gymnasieelever ansÄg pÄverkade deras studiemotivation att prestera i samhÀllskunskap Àn att mÀta de olika faktorerna exakt. Med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de mÄnga olika faktorer som eleverna ansÄg pÄverkade deras studiemotivation i samhÀllskunskap. De sju kategorierna var: LÀraren, Àmnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mÄl och möjlighet att pÄverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och förÀldrar.

Denna uppsats avser att utforska förskolebarns köns- och subjektskapande i och i förhÄllande till lekar med ett actiontema, som Superman, tjyv och polis och transformers. Genom deltagande observation har jag samlat empiri som jag med feministiskt poststrukturellt perspektiv och diskursanalys analyserat. Studien gÄr i motstÄnd mot en uppfattning om dessa actionlekar som sprungna ur ett maskulint behov. Genom att titta pÄ hur tecknet ?kille? kopplas ihop med andra tecken, visar studien hur actionlekarna istÀllet gÄr att förstÄ som en arena dÀr ting och företeelser konstrueras som maskulina.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera studie- och yrkesvÀgledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har vÀgledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin HÀgg/Svea Maria Kuoppa anvÀnts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vÀgledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan prÀglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen anvÀnds utmaningar som ett av sÀtten att fÄ eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

Den hÀr uppsatsen presenterar en litterÀr analys av boken Al-malja?,skriven av den libanesiske författaren Sam?? Idr?s och utgiven Är 2005. Jag menar attAl-malja? skiljer sig frÄn det som man hittills kunnat kalla normen för arabiskbarnlitteratur, dÄ den inte tycks passa in i nÄgon av de kategorier som majoriteten av deövriga böckerna i genren kan delas in i. I min analys av boken diskuterar jag bokens sprÄk,anlÀgger ett genusperspektiv, berör humorn samt belyser bokens underliggande budskap.Jag vill hÀvda att Al-malja? pÄ mÄnga sÀtt Àr en modern bok som vÀnder sig till en nygeneration lÀsare, dÀr författarens medvetna förhÄllningssÀtt ? att underhÄlla snarare Àn attenbart undervisa ? Àr bokens styrka.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och kÀnslomÀssig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom tvÄ olika organisationsformer. De teoretiska grunden Àr Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom Àmnet. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av sex semistrukturerade intervjuer varav tre Àr genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre pÄ en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefÀr lika mycket, medan den kÀnslomÀssiga lojaliteten Àr starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt kÀnslomÀssigt undervÀrderade av arbetsgivaren och tenderar att istÀllet vara mer professionellt lojala.

Den legala acceptfristen omfattar tre delar. Dels den tid som krÀvs för anbudsgivaren att befordra anbudet till mottagaren, dels den tid som denne har pÄ sig att ta stÀllning till anbudet och slutligen den tid som krÀvs för mottagaren att sÀnda svaret till anbudsgivaren. Uppsatsen behandlar ett antal rÀttsfall, bÄde nya och gamla. UtifrÄn den begrÀnsade mÀngd rÀttsfall som föreligger pÄ omrÄdet kan konstateras att parterna i de flesta fall kommer överens om den skÀliga acceptfristen. Det finns dock ett antal relevanta rÀttsfall.