Denna rapport handlar om optisk koherenstomografi, Optical Coherence Tomography (OCT), en relativt ny teknik som blivit allt mer attraktiv pĂ„ sjukhusens ögonkliniker. En OCT-apparat anvĂ€nds bland annat för diagnosticering av ögonsjukdomar lokaliserade i gula flĂ€cken och runt optiska disken. I maj 2007 köpte Ögonkliniken pĂ„ Blekingesjukhuset in en 3D OCT-1000 av mĂ€rket Topcon. Hos denna OCT-apparat finns en mĂ€tfunktion, Caliper, som mĂ€ter nĂ€thinnetjocklek. Studien i denna rapport syftade till att ta reda pĂ„ vad Caliper mĂ€ter, hur den mĂ€ter och om den gĂ„r att lita pĂ„. En OCT-undersökning utfördes pĂ„ tio testpersoner.

Titel: AnvĂ€ndarvillkor pĂ„ anvĂ€ndarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) pĂ„ Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars instĂ€llning till den personliga integriteten pĂ„ sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras pĂ„ sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i Ă„ldrarna 19-24 iGöteborgsomrĂ„det samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de pĂ„följande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten pĂ„sociala medier i olika sammanhang. Överlag anser mĂ„lgruppen att de sjĂ€lva utgör de grundlĂ€ggandeförutsĂ€ttningarna för hur deras personliga integritet hanteras pĂ„ sociala medier. Det ligger ianvĂ€ndarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas nĂ€r det gĂ€ller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin anvĂ€nder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig pĂ„ en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lĂ€gga tyngdpunkten pĂ„ sjĂ€lva upplevelsen av byggnaden snarare Ă€n den rent visuella aspekten av den.Jag söker Ă€ven finna svar pĂ„ hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhĂ„ller sig till de fenomenologiska tankegĂ„ngarna..

Rapporten avser ett examensarbete inom maskiningenjörsprogrammet vid Karlstad universitet, uppdragsgivaren Àr Metso Paper Karlstad AB.Metso Paper tillverkar tissuemaskiner för pappersindustrin och utför Àven service samt utveckling av dessa produkter. Tissue Àr mjukpapper och med detta avses hygienpapper och servetter. Fokus i uppgiften var att kostnadseffektivisera bÀrcylindern, vilken Àr en ingÄende komponent i tissuemaskinen. BÀrcylindern Àr en vals som sitter monterad i slutet pÄ maskinen, i det omrÄde dÀr det fÀrdiga papperet rullas upp pÄ spolar. De analyserade objekten har dimensionerna; diameter 900mm med lÀngden 2825mm samt diameter1100mm med lÀngden 5550mm.Inledningsvis analyserades bÀrcylinderns huvudfunktioner, vilka kan sammanfattas:? Att med vakuum transportera spetsen (smal pappersbana) frÄn spetsblÄsningsrÀnnan till anlÀggningsytan mellan bÀrcylinder och upprullningsspole.? Att stödja pappersbanan under upprullning pÄ spole.? Att skapa ett anlÀggningstryck mot upprullningsspolen sÄ att ett drivande moment uppstÄr.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur medielogik och public service-vÀrdena uttrycks i SVT:s partiledarutfrÄgning hösten 2010. En totalundersökning i form av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys Àr gjord av samtliga partiledarutfrÄgningar som sÀndes i SVT veckorna före valet, samt respektive partis valmanifest. Fyra frÄgor mÀttes först kvantitativt och analyserades dÀrefter kvalitativt med utgÄngspunkt i vilka medborgargrupper som synliggörs, hur partiledarnas privata angelÀgenheter exponeras, hur valmanifestens innehÄll överensstÀmmer med de teman som journalisterna tar upp i utfrÄgningarna, samt regeringsbildningskomplikationer och samarbetssvÄrigheter av olika slag. I den kvantitativa analysen framkom att konsumentperspektivet dominerar, men skillnaden Àr stor i de olika partiledarutfrÄgningarna. Den personliga exponeringen av partiledarna ger minst utrymme Ät dÄvarande statsministerkandidaterna Fredrik Reinfeldt (m) och Mona Sahlin (s), men Àven Ät Maud Olofsson (c).

 Denna studie observerar kodvÀxlingen hos tre gymnasielÀrare i engelska. Syftet med studien Àr att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklÀrares kodvÀxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker ocksÄ möjliga orsaker till lÀrarnas kodvÀxling. I denna undersökning gÄr det att finna kopplingar mellan frekvensen av lÀrares kodvÀxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lÀrarnas kodvÀxling nÀr de försöker hjÀlpa eleverna i deras enskilda arbete.

KrÀnkningar pÄ nÀtet Àr ett problem som blir allt mer uppmÀrksammat och pÄtagligt i samhÀllet. Vi har undersökt problematiken hos gruppen ungdomar och syftet med studien Àr att klargöra huruvida det finns skillnader i problematiken beroende pÄ om en ungdom gÄr pÄ en skola i en stad eller i en mindre ort. Studien visar att skillnader finns och att det Àr mer förekommande i skolan pÄ den mindre orten. Det finns Àven resultat som tyder pÄ samband mellan den ökade förekomsten av nÀtkrÀnkningar och samtidigt ett större anvÀndande av sociala medier. Med andra ord skulle den högre förekomsten av nÀtmobbning/nÀtkrÀnkningar kunna tillskrivas ett högre anvÀndande av sociala media snarare Àn storleken pÄ orten.

VÄrt syfte Àr att analysera och beskriva om, och i sÄ fall hur, företagskultur pÄverkar budgetering. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Den Àr hypotetiskt-deduktiv dÄ vi utgÄr frÄn ett antal teorier vid framstÀllandet av hypoteser som vi sedan jÀmför med vÄr empiri. DÄ berÀttelser och observationer ligger som grund för vÄra analyser har vi en hermeneutiskt ansats. VÄr primÀra datainsamling bestÄr av intervjuer vi gjort med personer pÄ olika nivÄer i organisationen pÄ tvÄ fallföretag.

Citybanan under Stockholms innerstad Àr ett mycket omfattande projekt, som bestÄr av fyra nya spÄr under staden. PÄ grund av kÀnsliga konstruktioner i omrÄdet görs noggranna kontroller av deformationer. Det Àr just frÄgor och problem kring deformationsmÀtningar och utvÀrdering av dessa som rapporten frÀmst behandlar. Rapporten fokuserar pÄ omrÄdet dÀr Citybanan passerar under tunnelbanans blÄ linje vid T-centralen. I just det omrÄdet Àr bergtÀckningen bitvis sÄ liten som cirka 1,5 m pÄ grund av en pumpgrop som Àr placerad i tunnelbanans plattformsutrymme.

Denna uppsats fokuserar pÄ fÀltet organisatoriskt lÀrande. I denna uppsats undersöks huruvida en definition av vad organisatoriskt lÀrande Àr, Àr av vikt för utvecklingen av omrÄdet. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i kritik som riktats mot denna definitionsdebatt, som menar att organisationer redan lÀr sig och att man snarare bör studera detta lÀrande och utveckla detta istÀllet för att söka formulera en exakt definition.Vi har i denna uppsats gjort en fördjupad studie av en utvald organisation, Rockparty, för att se hur denna handskas med lÀrande inom organisationen. Resultatet av denna studie blev insikten om att organisationen i allra högsta grad sysslar med vad vi kÀnner igen som organisatoriskt lÀrande. Vilket föranleder oss att ta rygg pÄ den tidigare yttrade kritiken mot definitionsdebatten som sÄdan och ett bifall till uppmaningen att istÀllet studera och utveckla det lÀrande som pÄgÄr..

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

SammanfattningDagens industriella utveckling gÄr mot en mer globaliserad, hÄllbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som Àr möjlig att anvÀnda för att uppnÄ kundanpassad massproduktion och som förutspÄs göra stor skillnad i framtiden Àr additiv tillverkning, vilket Àr en teknik dÀr detaljer och produkter byggs upp genom att material lÀggs till, till skillnad frÄn till exempel skÀrande bearbetning dÀr material tas bort. I nulÀget Àr additiv tillverkning vÀldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger pÄ att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag frÀmst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie Àr att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det Àr mest fördelaktigt att anvÀnda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.

Syftet med studien Àr att försöka förstÄ hur vi kan lÀra ut, och vad som pÄverkar lÀrandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen pÄ gymnasieskolans el-program. Följande frÄga stÀlls, vilka uppfattningar om lÀrande har en grupp lÀrare pÄ gymnasieskolans el-program? InlÀrningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid vÄra gymnasieskolor sÀgs bli sÀmre och sÀmre. Varför dÄ? Beror det pÄ undervisningen, eller kan det vara sÄ att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lÀmplig inlÀrningsmetod att anvÀnda vid praktisk utbildning vid elprogrammet. Studien Àr kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lÀrarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekrÀftelse till undersökningen. Slutligen diskuteras resultatet som pekar pÄ anpassning av undervisning till gruppen snarare Àn att anvÀnda sig av en speciell metod..

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmÀklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess pÄverkan för arbetsprestationen. Jag har anvÀnt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. NÄgra av de slutsatser som framkommit Àr bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende pÄ individ och dÀrmed fastighetsmÀklare. Nöjda kunder, trivsel pÄ arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mÀklarna. Cheferna bör skapa en bÀttre dialog med mÀklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.