Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta?Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening?Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning..

Intresset att skriva om lönesamtalets betydelse och funktion för medarbetaren började med att jag läste om de faktiska löneskillnader som finns mellan män och kvinnor. Förklaringarna till dessa skillander var många och inte så enkla att bena ut. Därför föll intresset på just lönesamtalet och vad det fyller för funktion. Är det lönehöjande forum eller något som bara existerar i personalhandböcker och dokument? Hur bedrivs lönesamtal och bedrivs det över huvudtaget? En undersökning som är gjord i syfte att undersöka maktförhållandet i utvecklingssamtal visar på en assymetri mellan chef och medarbetare.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all.The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees.The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need..

Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..

Syfte: 11 personer tillpassades med kontaktlinserna PureVision® alternativt PureVision Toric® för att se om bärandet av silikonhydrogellinser med högt modulus påverkar corneas topografi.Metod: Försökspersonerna bar kontaktlinserna under dagtid i minst 15 dagar. Mätdata från innan och efter linsbärande jämfördes och analyserades med hjälp av topografen Corneal Analyser CA-100F från Topcon. Totalt analyserades 9 punkter på cornea: apex samt 1 och 2 millimeter ut från apex i temporal, nasal, inferior och superior riktning. Dessutom jämfördes e-värden och överrefraktion mellan de olika besöken. Endast mätdata från höger öga analyserades, då vänster öga förväntades reagera likadant som höger.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan de olika mätningarna på de 9 analyserade punkterna, eller i e-värde.

Miljömedvetenhet är ett aktuellt ämne och samhällets normer går i en miljömedveten riktning. Eftersom tidigare forskning visat att kvinnor är mer miljömedvetna än män samt att kvinnor har en högre vilja att passa in i samhällets normer, har endast kvinnor deltagit i denna undersökning. Syftet är att utifrån en enkätundersökning ta reda på om det finns ett samband mellan kvinnors attityder till miljömedvetenhet och ålder samt strävan efter social normativitet. I undersökningen deltog 96 kvinnor och resultatet visade att ju äldre kvinnor är desto mer miljömedvetna är de samt att ju högre grad av miljömedvetenhet en kvinna har desto högre strävan efter social normativitet har hon. Resultatet visade även att är en kvinna äldre så är hon mer miljömedveten och därmed också har en högre strävan efter social normativitet.

Anterior skulderledsinstabilitet definieras utifrån riktning, karaktär, uppkomstmekanism, upplevelse och grad av instabilitet. Flertalet undersöknings- och behandlingsmetoder med varierande evidensnivå finns att tillgå. Syfte: Kartlägga sjukgymnasters val av metoder gällande undersökning och behandling vid anterior skulderledsinstabilitet för patienter i åldern 15-35 år samt skäl till vald behandling. Metod: En webbenkät skickades till 178 sjukgymnaster inom primärvård och privat, verksamma i Norr och Söder. Resultat: De främst tillämpade undersökningsmetoderna var apprehension test (89 %) och test av translation (87 %).

Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet.

Det finns idag planer på, att i parken ovanpå Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag är ett tiovåningshus med offentliga lokaler i gatuplan och på våning ett, och fyra lägenheter per våning på resterande våningsplan. De offentliga lokalerna består av ett kafé med tillhörande utställningslokal i gatuplan och verkstäder för barn på våning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den här delen av Stadshagen. Jag vill skapa lägenheter som tar till vara på ljuset på platsen, och eftersom tomten är smal också skärmas av från omkringliggande hus.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om kvaliteter och brister, för barn och personal, i åldershomogen förskoleverksamhet. Vilka möjligheter fanns det med att arbeta med en grupp där alla barn är ungefär lika gamla? Vilka hinder kunde det medföra? Kunde det sociala klimatet påverkas i någon riktning p.g.a. åldersindelningen? I så fall, vilken? Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer.

Abstract (Svenska)Den här undersökningen försöker ta reda på om orsaken till att människor bättre minns ansikten av sin egen etnicitet än ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk än analytisk inkodning. Det testades även om kända och okända ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. Hälften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hälften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kända personer.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål.