SamhÀllet blir allt mer mobilt, tempot Àr betydligt högre nu Àn det var förr och vi blir mer och mer beroende av att snabbt fÄ tillgÄng till information. WAP Àr en teknik som möjliggör för smÄ mobiltelefoner och andra handhÄllna apparater med liten skÀrm, att ta del av innehÄll frÄn Internet. I denna uppsats studeras hur utvecklare utvinner information som finns pÄ en befintlig webbsida och gör den tillgÀnglig i WAP-miljö. Teoriavsnittet tar upp WAP i sin helhet och riktlinjer för utveckling av WAP-applikationer. Med begrÀnsad bandbredd mÄste utvecklaren tÀnka pÄ vad som skickas över nÀtverket, ju mindre data som skickas till klienten desto bÀttre.

MÀrkesinnehavaren vÄrdar sitt starka varumÀrke genom att aldrig se den varumÀrkesskapande processen som avslutad. Man kan dra slutsatsen att hur gammalt ett varumÀrke Àr inte har nÄgon betydelse nÀr det gÀller att bibehÄlla och vÄrda mÀrket. Det finns emellertid olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lyckas och utifrÄn analysen har ett antal faktorer identifierats. En av de viktigaste faktorerna Àr att ett företags kÀrnvÀrden mÄste genomsyra alla delar av verksamheten. PÄ det sÀtt blir alla inom organisationen medvetna om företagets mÄl och strategi, vilket medför att alla arbetar i samma riktning.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

Denna uppsats bygger pÄ hur lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmÄlen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsÀtter eleverna efter mÄlen och kriterierna sÄ som de Àr skrivna i dag. LÀrare pÄ hr-programmet anser att mÄlen och kriterierna har stor betydelse dÄ de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar pÄ dem minst tvÄ gÄnger per lÀsÄr.  Men de menar att mÄlen och kriterierna Àr luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojÀmn mellan lÀrare och skolor. Det Àr orÀttvist eftersom betygen Àr ett mÀtinstrument för intagningar till vidare studier. LÀrarna efterlyste tydligare riktlinjer frÄn skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktÀrsÀmnena..

The main purpose of this master thesis is to explore a selection of Swedish librarians view of professional ethics. The latest master thesis written on the subject was published in 1997, which concluded that the Swedish public librarians had a poor awareness concerning professional ethics. We wanted to investigate if something had changed. We interviewed six librarians from five public libraries, asking them questions concerning ethical guidelines, responsibility, censorship and selection, pressure from lobbyists, and ethical problems relating to Internet. The answers we got gave the impression of a divided profession, and the librarian?s awareness of professional ethics can hardly be said to have been improved since 1997.

Ekoturism Àr en form av turism som bidrar till skyddet av natur- och kulturmiljöer och gynnar lokalbefolkningens vÀlbefinnande. Ekoturism uppkom som en revolt mot massturismen som orsakade bÄde social, ekologisk och ekonomisk negativ pÄverkan pÄ natur, kultur och samhÀlle. För att garantera att en anlÀggning/arrangör bedriver verksamheten utefter ekoturismens principer finns ekoturismmÀrkningen Naturens BÀsta. Svenska Ekoturismföreningen certifierar ekoturismanlÀggningar/-arrangörer samt skapar riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas i Sverige. Ekoturismen var nÀr den uppkom en ny nisch för landskapsarkitekter och fortfarande idag Àr ekoturismen relativt outforskad inom landskapsarkitekturen.

En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insÀttande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsÄg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisÄgs och om det förelÄg nÄgon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrÄn yrkesverksamma Är. Studien genomfördes pÄ tvÄ kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insÀttande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utstrÀckning inte följer de hygienrutiner som finns för insÀttande av PVK och att de frÀmst brister pÄ att desinficera hÀnderna före patientkontakt. Vid jÀmförelser utifrÄn yrkesverksamma Är som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad.

HÀlsans Stig Àr ett koncept för en promenad- och motionsslinga som i Sverige initieras av HjÀrt- och Lungsjukas Riksförbund tillsammans med landets kommuner. De har i dagslÀget anlagt 110 stigar i stÀder runtom i landet. Stigen anlÀggs för att uppmuntra mÀnniskor i alla Äldrar till att motionera samt att förebygga hjÀrtkÀrlsjukdomar. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur konceptet HÀlsans Stig kan appliceras pÄ en svensk stad. Ett förslag pÄ var i staden stigen kan placeras och dras presenteras. Jag valde Uppsala som plats eftersom staden idag saknar denna stig.

Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Ă€r delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft som sĂ€kerstĂ€ller att objektets vĂ€rden bibehĂ„lls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bĂ€r ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhĂ€lle nĂ€r det gĂ€ller att uppmĂ€rksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestĂ€llaren, ljusdesigners, RAÄ - RiksantikvarieĂ€mbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LĂ€nsstyrelsen pĂ„ respektive ort samt stadsarkitekter i bĂ„da dessa stĂ€der.PĂ„ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlĂ€ggningar i vilken vi har stĂ€llt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fĂ€rdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft/person som sĂ€kerstĂ€ller kvalitet och enhetlighet nĂ€r det gĂ€ller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehĂ„ller snarare restriktioner för hur installationen fĂ„r pĂ„verka de skyddade objekten.

1997 infördes en Ă€ndring i ÅRL som innebar att företag med tillstĂ„nds- eller anmĂ€lningspliktig verksamhet ska redovisa miljöinformation i förvaltningsberĂ€ttelsen. BFN har kommit med ett uttalande nĂ€r det gĂ€ller riktlinjer för vad miljöinformationen ska innehĂ„lla och att den ska granskas och godkĂ€nnas av revisorn i samband med granskning av övriga förvaltningsberĂ€ttelsen. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och förklara kvaliteten pĂ„ granskningen av miljöinformationen utifrĂ„n olika faktorer. För att uppfylla syftet har vi anvĂ€nt en deduktiv ansats och samlat in vĂ„ra primĂ€rdata utifrĂ„n den kvantitativa metoden.Vi har gjort ett slumpmĂ€ssigt urval bland revisorerna i Sverige och skickat ut en InternetenkĂ€t. Resultat visar att de flesta revisorerna inte godkĂ€nner bristande miljöinformation.

Lagar Àr till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa mÄnga lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och lÀroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna fÄr ett större ansvar dÀr elevernas bÀsta ska stÄ i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever (2006:67) trÀdde i kraft 2006 stÀlldes högre krav pÄ skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och krÀnkande behandling.

Vid olika former av hÀlsoundersökningar ingÄr lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulÀr sjukdom. BestÀmning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmÀtning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) Àr en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulÀr sjukdom Àn de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol dÄ apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sÀmre rankade orienterare gÀllande situationsspecifikt sjÀlvförtroende gÀllande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration, samt att studera kön- och Äldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i Äldern 18 till 45 Är (M = 26.52, SD = 6.20). För att mÀta situationsspecifikt sjÀlvförtroende gÀllande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mÀtinstrument efter riktlinjer frÄn Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt sjÀlvförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration Àn sÀmre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrÄn Banduras teori om situationsspecifikt sjÀlvförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det dör cirka 90000-100000 mÀnniskor i Sverige varje Är och mÄnga av dessa mÀnniskor Àr i behov av palliativ vÄrd. Att vara sjuksköterska i denna vÄrdform kan vara kÀnslomÀssigt pÄfrestande vilket kan göra att den professionella hÄllningen Àr svÄr att hÄlla. Den palliativa vÄrdformen syftar till att ge en sÄ symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt.Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede.Metod: Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanstÀllt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrÄn Àmnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut.