Sökresultat:
3174 Uppsatser om Riktlinjer för prestandatestning - Sida 40 av 212
En svensk RICO-lagstiftning : Kriminalisering av deltagande i kriminella nÀtverk - en rÀttsosÀker straffbelÀggning av en harmlös gÀrning?
Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.
ProcessförbÀttring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter PuchHandledare: Ă
sa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: ProcessförbÀttring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek ABBakgrund: Företag Àr idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förÀndras. Kunder stÀller allt högre krav dÄ de hela tiden efterfrÄgar bÀttre samt innovativa varor och tjÀnster. För att företag ska kunna möta dessa förÀndringar bör dÀrför organisationen ha en helhetssyn, sÀtta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredstÀlla sina kunder genom korta ledtider.Ledtidsförkortningar inom företaget Àr mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnÄs i flera avseenden, sÄsom högre kvalitet och fÀrre fel.
Vilka projektioner ingÄr i konventionell lÀndryggsröntgen? : En jÀmförelse mellan universitetssjukhusens röntgenkliniker
Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.
MÄlstyrning i skolan : En fallstudie i gymnasieskolan
Bakgrund och problemformulering: Ă
r 1990 faststÀlldes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att mÄlstyrning skall anvÀndas. Staten skall se till att utbildningen i landet Àr likvÀrdig och av hög kvalitet genom att sÀtta nationella riktlinjer och mÄl. Kommunerna har stor frihet att sjÀlva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som faststÀllts av regering och riksdag.
Multinationella koncerners internprissÀttningspolicies
Syfte:- Att undersöka om OECD:s riktlinjer Àr vedertagna hos de granskade koncernerna och beskriva vilka internprissÀttningsmodeller de anvÀnder sig av.- Att beskriva vilka effekter de undersökta koncernerna försöker uppnÄ med sin internprissÀttning.- Att undersöka vilken vikt skatteaspekten har för dessa koncerner vid sin internprissÀttning.- Att undersöka hur dessa koncerner dokumenterar sin interprissÀttning och vilka pÄföljder de nya dokumentationskraven kommer att fÄ för dem..
à teranvÀndning av betongelement: Att bestÀmma ett elements nya miljö
I dagens lĂ€ge stĂ„r byggbranschen för ca 40 % av Sveriges energianvĂ€ndning. För att fĂ„ ett hĂ„llbarare samhĂ€lle kan byggbranschen bidra med minskad energiförbrukning. Ett sĂ€tt att fĂ„ ner energianvĂ€ndningen kan vara genom Ă„tervinning. Materialet kan dĂ„ Ă„teranvĂ€ndas i en cykel istĂ€llet för ett linjerĂ€t förlopp som slutar med att materialet slĂ€ngs eller gĂ„r pĂ„ deponi, vilket det mesta av byggmaterialen gör idag. Ă
tervinning Ă€r ett brett begrepp som innefattar Ă„teranvĂ€ndning, materialĂ„tervinning och energiutvinning.Ă
teranvÀndning ger den största energivinningen.
ATT HANTERA SV?R K?RL?TKOMST VID PVK-INS?TTNING ? SJUKSK?TERSKANS RESURSER OCH ST?D. En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra
risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession
att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att
unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering
g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.
Webbstandarder för fler Àn en plattform
Sandvik har idag ingen standard för hur webbapplikationer ser ut pÄ olika plattformar. DÀrför kan utseendet skilja sig mellan olika plattformar och de anvÀnder olika stylesheets för att forma designen. Uppgiften Àr att skapa en mall som ger samma resultat designmÀssigt oavsett vilken plattform som anvÀnds. För att genomföra detta anvÀnds olika utvecklingsmiljöer pÄ olika plattformar. Skapandet av mallen utgÄr frÄn intranÀtet och dess riktlinjer och de standarder som Àr aktuella idag kontrolleras..
Implementering av riktlinjer
Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor pÄ fyra vÄrdavdelningar (tvÄ ortopediska avdelningar och tvÄ kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvÄrdnadsarbete och jÀmföra sjuksköterskornas upplevelser frÄn de tvÄ olika verksamhetsomrÄdena med varandra.Metod:Detta Àr en jÀmförande, deskriptiv enkÀtstudie av kvantitativ design. EnkÀten innehöll slutna frÄgor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. DÀrtill innehöll enkÀten bakgrundsfrÄgor samt öppna frÄgor. 69 sjuksköterskor mottog enkÀten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sÀmre i jÀmförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.
HÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete efter VÄrdvalet - Ur ett distriktssköterskeperspektiv
Bakgrund: VÄrdvalet infördes 2009 och gav patienter rÀtt att vÀlja vÄrdcentral. Detta medförde förÀndringar inom primÀrvÄrden och dÄ bl. a. för distriktssköterskor. I VÄrdvalets riktlinjer stÄr att primÀrvÄrden ska arbeta hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande.
BerÀkning av pumpkapacitet samt konstruktion av pumpfundament
Ett undersöknings- och utvecklingsarbete för att lösa ett problem med att drÀnkbara pumpar i ett vattenavrinningssystem gick sönder med perioder pÄ tvÄ Är i genomsnitt, utfördes i samarbete med Cementa AB i Skövde. Orsak till pumpars haveri söktes och fanns vara bristande rutiner och kunskap om det underhÄll pumparna krÀvde. För att lösa detta problem utvecklades riktlinjer för nyinköp av torruppstÀllda pumpar för att möjliggöra kontinuerligt underhÄll. DÄ möjligheter för placering av torruppstÀlld pump saknades utvecklades ett pumpfundament för placering av torruppstÀlld pump. Krav för utvecklingsarbetet togs fram i samarbete med Cementas underhÄllsavdelning och teoretisk dimensionering av drÀnkbara lÀnspumpars dÄvarande volymflödeskapacitet utfördes.
Grundkoster till Àldre
Förekomst av undernÀring Àr inte okÀnt inom ÀldrevÄrden i Sverige. Flera studier har visat att undernÀring har ökat de senaste decennierna. UngefÀr var tredje nyinkommen inom den offentliga ÀldrevÄrden Àr undernÀrd eller ligger i riskzonen för undernÀring samtidigt som andra studier visar att livslÀngden har ökat. Nya rekommendationer och riktlinjer Àr framtagna för att förebygga och förbÀttra hÀlsan inom ÀldrevÄrden. Livsmedelverket har tagit fram tre grundkoster och de ska ge den nÀring och energi som varje individ behöver vid varje mÄltid.
Operation Information
Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.
VÀrdeinverkan vid avsaknad av vÀg : Hur pÄverkas marknadsvÀrdet om vÀg fram till fastigheten saknas?
Syftet med studien Àr att ta fram ett grundlÀggande material för vidare undersökning avseende högre kvalitet vid taxeringsförfarandet i samband med justering av taxeringsvÀrden nÀr vÀg fram till smÄhusfastigheter saknas. Detta dÄ det idag inte finns nÄgra riktlinjer kring denna justering. MÄlet med studien Àr att undersöka vilken vÀrdeinverkan avsaknad av vÀg till smÄhusfastigheter kan anses ha pÄ marknadsvÀrdet, och vad som gör denna vÀrdeinverkan svÄr- eller lÀttbedömd.Metoderna som tillÀmpats i studien avser en kvantitativ- samt kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av telefonintervjuer med mÀklare och fastighetsvÀrderare. Detta för att fÄ en generell bild av hur marknaden anses uppfatta förhÄllandet avsaknad av vÀg.
Barnmorskans arbete med livsstilsfrÄgor ? en kvalitativ
Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att frÀmja sundamat- och motionsvanor Àr nÄgra av de viktiga delar barnmorskan arbetar med. Barnmorskanska ge stöd och hjÀlp till de kvinnor dÀr de identifierat dessa livsstilsproblem.De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men intehur barnmorskorna arbetar med att hjÀlpa till förÀndring.Syftet med studien Àr att beskriva barnmorskans upplevelse och erfarenheteratt arbeta med livsstilsfrÄgor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie dÀr fem barnmorskor inom mödrahÀlsovÄrden intervjuadesmed hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Materialet analyserades med innehÄllsanalys.I resultatet framkom att barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrÄgor.Det som belystes var att barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjordeproblemen, individualiserade vÄrden, anvÀnde barnet som motivation samtibland var dominant i arbetet med livsstilsfrÄgor med den gravida kvinnan. Att motiveraoch uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuellinformation samt att kunna hÀnvisa var nÄgra av de strategier som barnmorskan anvÀndei arbetet.