Bakgrund: Postoperativt illamĂ„ende och krĂ€kningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) Ă€r ett vanligt problem efter anestesi. Även om mĂ„nga riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, sĂ„ Ă€r implementeringen ofta svĂ„r. Attityder och kunskap kring Ă€mnet har visat sig pĂ„verka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien Ă€r utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkĂ€tstudie. En totalundersökning genomfördes pĂ„ en anestesiklinik pĂ„ ett större sjukhus i Mellansverige. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor angĂ„ende anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stĂ€mde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer bÄde i Ärsredovisningar och pÄ hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhÀlle. En frÄga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstÄr. Vidare uppstÄr en frÄga om i vilken utstrÀckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare nÀr det gÀller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frÄgor, som genomsyrar hela företaget.

Rapporten presenterar riktlinjer för lÀttlÀst och informationsdesign, och hur de har anvÀnts för att utforma ett instruktionsblad till lÀttlÀst.Syftet med arbetet har varit att bearbeta ett befintligt instuktionsblad sÄ att det nÄr ut till grupper med lÀssvÄrigheter.De metoder som anvÀnts under utformningen har varit litteraturstudier och kvalitativa studier i form av utprovningar..

MĂ„nga arter av dagrovfĂ„glar har varit och Ă€r fortfarande hotade. Återinplantering Ă€r en vanlig Ă„tgĂ€rd för att restaurera rovfĂ„gelpopulationer. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan hur vĂ€l man följt IUCN:s riktlinjer för Ă„terinplantering och framgĂ„ngen hos projekten. Jag har ocksĂ„ utvĂ€rderat vilka som Ă€r de vanligaste Ă„terinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fĂ„glar.

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.

 Bakgrund: Ett ökat fokus pÄ evidensbaserad omvÄrdnad har lett till ökade krav pÄ att beslutsunderlag för vÄrdinsatser ska vila pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. En vÄrdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen Àr handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svÄrt att följa riktlinjerna i vissa situationer.Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insÀttnings situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats anvÀndes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor pÄ en vÄrdavdelning i Mellansverige genomfördes.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen pÄ vÄra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för bÄde modern och fadern och det finns ett behov av omvÄrdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att sÀkerstÀlla familjens hÀlsa och vÀlbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhÀndertagandet vid kejsarsnitt gÄr framÄt. Det Àr angelÀget att sjukhusen har riktlinjer som hÄller en god kvalité och som Àr uppdaterade efter den senaste evidensen.

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur utvecklingssamtal sker ute pÄ skolorna, om lÀrarna följer de riktlinjer som finns. Vi har gjort en jÀmförelse med hur utvecklingssamtal genomförs ute pÄ skolorna, vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning som har besvarats av mellanstadielÀrare. VÄr undersökning visade att inte alla lÀrare fullt ut anvÀnder utvecklingssamtal enligt de riktlinjer som finns. Alla anvÀnder sig inte av en mall, dÀrför kan viktiga samtalspunkter om elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling missas. LÀrarna hade inte den grundliga utbildning inom utvecklingssamtal som vi anser man behöver för att genomföra samtalet enligt de riktlinjer som finns.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Bakgrund och problem: I takt med att samhÀllet och medias uppmÀrksamhet kring frÄgorsom rör miljö och socialt ansvarstagande ökar blir kraven pÄ företagens ansvar ochredovisning av dessa frÄgor allt större. DÄ det Ànnu inte finns nÄgra lagar som reglerar hurföretagen redovisar sitt hÄllbarhetsarbete undersöker den hÀr uppsatsen hur vÀl de anseddaoch utbredda riktlinjer som finns efterföljs och vilket stöd de kan ge till företagen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ett antal företags, inomkonfektionsbranschen, hÄllbarhetsrapporter följer GRIs riktlinjer. Dessa företags olikarapporter kommer analyseras utifrÄn de kvalitativa egenskaperna som skall uppfyllas enligtGRI. Sedan görs en jÀmförelse av de undersökta rapporterna.Metod: Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie dÀr sex företagshÄllbarhetsrapporter som sÀgs följa GRIs riktlinjer har granskats pÄ djupet. Resultatet frÄngranskningen har sedan försökt förklaras utifrÄn redan befintliga teorier.Resultat och slutsatser: De riktlinjer som idag finns fungerar som underlag för utformningenav hÄllbarhetsrapporter.

VÄr studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer pÄverkar deras arbete. VÄr forskningsmetod Àr fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet pÄ Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingÄende Àr EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Inledning: Patienter med sÄr förekommer överallt i vÄrden och det Àr ett tillstÄnd som leder till ökat lidande hos de drabbade patienterna. DessvÀrre fungerar inte alltid vÄrden kring patienter med sÄr pÄ önskvÀrt sÀtt. Subjektiva bedömningar görs och dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur bedömning och beskrivning av sÄr enligt riktlinjer och bedömningsformulÀr resulterar i förbÀttrad sÄrbehandling och sÄrlÀkning hos patienter jÀmfört med nÀr olika hjÀlpmedel inte anvÀnds. Metod: Resultatet baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Hur ser personliga assistenter pÄ sitt yrke, vad som Àr rimligt att utföra och tillvÀgagÄngssÀtt egentligen och hur ser deras chefer pÄ det?  Genom att jÀmföra detta med det som framkommer gÀllande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan Àven rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av nÄgon form av klarlÀggande av riktlinjer för att en sÄ bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhÄllanden vilket gynnar bÄde assistenter och brukare..