SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Inga riklinjer frÄn statligt hÄll finns för Sveriges skolors skolgÄrdar. De kan vara hur smÄ eller storasom helst och de kan vara hur innehÄllsrika eller innehÄllslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor Àr ett relativt outforskat Àmne som inte har getts nÄgot stort utrymme i forskningom elever och deras skolgÄrdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgÄrdar Àr en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom Àr stimulerande för lÀrande och utveckling och som frÀmjar fysisk aktivitet krÀvs det engenomtÀnkt planering av den i bÄde skola och pÄ skolgÄrden. SkolgÄrden har tidigare reglerats frÄnstatligt hÄll och det har pÄverkat skolgÄrdarnas utseende genom tiden.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Syfte EftervÄrd Àr ett komplext begrepp vilket studiens syfte Àr att utforska. Vi har valt att fokusera pÄ verksamheter som arbetar med eftervÄrd för ungdomar som varit placerade utanför det egna hemmet. FrÄgestÀllningar Vad innebÀr begreppet eftervÄrd för aktörerna? Hur arbetar aktörerna med eftervÄrd i deras verksamhet? Hur ser aktörernas instÀllning ut till riktlinjer samt aktuell lagstiftning?Metod Vi har gjort en kvalitativ studie, dÀr vi valt att anvÀnda oss av en semistrukturerad intervjuguide. Vi har valt att intervjua fyra aktörer som arbetar med eftervÄrd för ungdomar.Resultat UtifrÄn det vi fann i empirin kunde vi urskilja fyra teman.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet mÄngfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstÄ en kommuns rekryteringsprocess ur ett mÄngfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbÀttras för att frÀmja rekrytering av mÄngfald. En frÄgestÀllning utarbetades för att besvara syftet:Hur gÄr kommunens rekryteringsprocess till?Undersökningen Àr en fallstudie och genomfördes pÄ VÀxjö kommun, dÀr vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga vÀl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Ett problem i offentlig miljö, som Habiliteringscenter Stockholm, Àr att enkelt och tillfredstÀllande kunna informera de som vistas dÀr hur de ska agera i hÀndelse av brand. Denna information ska vara utformad sÄ att alla som vistas dÀr har möjlighet att begripa den. Detta Àr speciellt viktigt för offentliga miljöer dÀr personer med funktionsnedsÀttning vistats. Metod som anvÀndes var att utföra en mindre litteraturstudie inom omrÄdena befintlig brand/larm- och utrymningsrutiner, utvecklingstörning, kommunikationsteori och Habiliteringscenter Stockholm, för att fÄ underlag till hur de tÀnkta rutinerna och informationsbroschyren skulle kunna se ut. DÀrefter arbetades det fram förslag som diskuterades och utvÀrderades av Rose-Marie Trillkott och Jan Gustafsson.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

DÄ en katalogtjÀnst skall införas i en verksamhet Àr det viktigt först genomföra en noggrann analys av vilken katalogtjÀnst som passar bÀst. Om en produkt som inte uppfyller verksamhetens behov vÀljs kan det fÄ ekonomiska konsekvenser. Detta kan visa sig bland annat genom att problem kan uppstÄ och att medarbetarna inte kan göra sitt arbete pÄ ett effektivt sÀtt.Detta projekt har som mÄl att skapa riktlinjer för hur val av en katalogtjÀnst bör gÄ till. Riktlinjerna Àr tÀnkta att stödja valet frÄn det att katalogtjÀnster identifierats som möjlig lösning till att nÄgra produkter som uppfyller verksamhetens grundlÀggande behov tagits fram. Som utgÄngspunkt för valet anvÀnds det tjÀnstestöd som erbjuds av katalogtjÀnster.

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO ? verksamheten uppfyller mÄl och riktlinjer i Lpo 94, vad gÀller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med nÀrsamhÀllet i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vÄr forskning har vi anvÀnt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i Ärskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har Àven gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat förvaltningschefen pÄ barn- och utbildningsnÀmnden i Varberg. VÄrt resultat visar att temaveckan eller det som ersÀtter praon uppfyller mÄl och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök frÄn nÀringslivet och genom besök pÄ gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

VÄr mÄlsÀttning med detta examensarbete var att ta fram en nödbogseringsmanual till skolfartyget Calmare Nyckel. Denna skulle vara helt i enlighet med de regler och riktlinjer som fanns tillgÀngliga och underlÀtta beslutsfattandet för besÀttningen i situationer som krÀver nödbogsering. ProjektbestÀllare var Bengt Karlsson, befÀlhavare pÄ Calmare Nyckel, och efter ett inledande möte sattes arbetet i gÄng dÄ i form av ett projektarbete inom ramen för examensarbete. Vi har baserat manualen pÄ i första hand aktuell lagstiftning och riktlinjer men ocksÄ pÄ andra fartygs nödbogseringsmanualer vi bedömde som bra.Arbetet förflöt enligt utsatt tidsplan och det slutgiltiga resultatet blev vÀl utfört enligt oss och projektbestÀllaren.Calmare Nyckel Àr nu utrustad med en fullt fungerande nödbogseringsmanual som vi med sÀkerhet kan sÀga uppfyller alla tillÀmpliga krav som stÀlls pÄ en sÄdan. VÄr förhoppning Àr att manualen aldrig kommer att behöva anvÀndas i skarpt lÀge, men dÀremot regelbundet fungera som underlag i övnings- och utbildningssyfte..

Studiens syfte Àr att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med förÀldrainflytande i förskolan för att följa lÀroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förvÀntningar pedagoger och förÀldrar har pÄ förÀldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med förÀldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser förÀldrar och pedagoger pÄ förÀldrainflytande samt anser förÀldrar att de fÄr ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollÀrare samt 6 förÀldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter pÄ förÀldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att bÄde förskollÀrarna och förÀldrarna ansÄg att förÀldrainflytande Àr viktigt, och att det Àr förÀldrars rÀtt att ha inflytande. FörÀldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande pÄ förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de pÄtalade var deras rÀttighet. FörÀldrarna var ocksÄ osÀkra för vilket inflytande de kunde fÄ ha, hur mycket och inom vilka omrÄden.

I denna studie kommer vi att presentera vÄrt resultat om hur man genomför en god insourcing av ett annat företags IT. Vi kommer ocksÄ genom detta att först presentera hur vi tÀnkt nÄ det tÀnkta resultatet genom att presentera vissa teorier. Vi kommer ocksÄ presentera hur vÄr empiri gÄtt till samt hur vi gÄtt tillvÀga för att analysera dessa för att tillslut nÄ vÄrt resultat. VÄrt resultat har resulterat i normativ kunskap vilket menas att vi presenterar resultatet i rÄd, förslag och riktlinjer till hur man uppnÄr god insourcad IT-förvaltning. Vi kommer ocksÄ visa förslag pÄ mÄl som man uppnÄr genom att följa dessa riktlinjer för att Ànnu mer pÄvisa och stÀrka vÄrt resultat.Vi vill ocksÄ passa pÄ att tacka Anders Hjalmarsson som handlett oss genom denna uppsats och varit en ovÀrderlig hjÀlp genom hela processen, tack Anders..

MÄnga organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sÄdana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gÄng. Beroende pÄ hur dessa arbetsscheman utformas kan de fÄ en negativ inverkan pÄ personalens hÀlsa. Den hÀr rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill sÀga arbetsscheman som utformats pÄ ett sÄdant sÀtt att negativa effekter pÄ personalens hÀlsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras pÄ optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur chefer och kökspersonal pÄ förskolor arbetade för att frÀmja goda matvanor hos barn enligt de nationella riktlinjer som finns.Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten pÄ egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten sjÀlva. Lottdragning tillÀmpades för att vÀlja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen dÄ dessa ansÄgs vara experter inom omrÄdet. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, dÄ de ansÄg att de hade tillrÀckligt med kunskap.