Försvarsmaktens förändring genom reformarbetet mot ett insatt insatsförsvar, har lett till ett fokus mot delvis nya uppgifter. Expeditionära operationer är en sådan uppgift, som innebär förändrade krav och förmågor på materiel och personal. Problemet, som uppsatsen vill belysa, är att vid planering och genomförande är taktiska uppgifter i operationsområdet dimensionerande i för hög grad. På det viset läggs inte tillräcklig kraft på hur förbandet ska komma på plats och hur bäst förutsättningar för uthållighet ska säkerställas över tiden. Det är därför angeläget att en noggrann analys genomförs i planläggningsskedet, så att egna kritiska sårbarheter kan identifieras.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kritiska sårbarheter som är tydligast ur ett logistiskt perspektiv, vid en vald expeditionär operation.

Hållbar utveckling och globalisering börjar bli alltmer betydelsefullt för företagen med tanke på den dramatiska ökningen av konsumtionen. Förbrukningen av fossilt bränsle är en betydande faktor som har lett till konsumtionsutvecklingen och resurs överutnyttjande. Sveriges siktar på att ha fossilfria transporter till år 2030, vilket sätter en stor press på företagen när det gäller produktion, tillverkning, forskning och utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, samt hur ett företag som Scania kan växa ekonomiskt och fortsätta arbeta hållbart. Studien baseras på kvalitativ metod som innebär närhet till källan forskaren hämtar information ifrån, för att få djupare förståelse av komplexiteten i problemet som undersöks.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven på företagen ökar då konsumenterna efterfrågar varor till lägre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa väljer istället att förflytta den till Asien, där de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har därmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa står sig gentemot Asien och då främst Kina. Det finns därmed en rad faktorer som kan ha en påverkan på ämnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska såväl som den asiatiska textilmarknaden.

Introduktion: I arbetet kan sjuksköterskor komma i kontakt med patienter med demenssjukdom. Demenssjuka patienter har enligt svensk lagstiftning samma rätt till självbestämmande som övriga patienter. Dock kan de svikta i sjukdomsinsikt och tenderar därför att vägra sjukvårdsinsatser som sätts in för patientens eget beskydd. I dessa fall kan vårdpersonal känna behov av att tillgripa tvångsåtgärder i form av lugnande läkemedel eller fysiska restriktioner för att skydda patienten från skada, vilket juridiskt sett ses som ett övergrepp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans användande av tvångsåtgärder och tankarna detta väcker, samt att även redovisa möjliga metoder för att minska användandet av tvångsåtgärder.

SAMMANFATTNINGBakgrundMultiresistenta bakterier har visat sig vara ett växande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svårbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vårdhygien, hög beläggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingår i sjuksköterskans kompetensområde. Förbättring och utveckling bör alltid eftersträvas inom hälso- och sjukvård.SyfteSyftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att på vårdavdelningar utföra omvårdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum.MetodEn kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.ResultatSjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner.

Denna studie behandlar ämnet sekretessbelagd information och hur det påverkar relationer mellan företag som ingår i et partnerskap. Vi har utgått från att ta reda på hur anställda på Saab Aeronautics hanterar detta och hur deras kommunikation och tillit till partners påverkas av sekretessbelagd information. Det teoretiska underlaget som presenteras i denna uppsats består huvudsakligen av en sammanställning av forskning gällande döljandet av information inom företagsrelationer. För att vidare redogöra för forskning i ämnena kommunikation och tillit mellan partners, men även hur döljandet av information påverkar kommunikation och tillit i partnerrelationer. Vi har baserat det empiriska underlaget på intervjuer med anställda hos Saab Aeronautics, dock med olika arbetsuppgifter för att få en bredare förståelse av hur sekretessbelagd information påverkar partnerrelationer ur olika aspekter. Sekundärdata har även samlats från Saab Aeronautics interna dokument för att studera de riktlinjer som redan finns hos företaget gällande informationsutbytet med partners när sekretessbelagd information är inblandad. Slutsatserna som undersökningen har påvisat är att det både kan finnas positiva och negativa aspekter med att hålla information hemlig inom partnerrelationer. Sekretessbelagd information påverkar kommunikationen mellan partners eftersom inte all information kan delas, vilket vidare resulterar i att tilliten mellan parterna blir lidande.

Syfte:Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och förstå vilka motiv som företag anger ligga till grund för att företag arbetar med CSR. Undersökningen syftar även till att skapa en ökad förståelse hos läsaren kring denna problematik.Metod:I vår uppsats har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Vi har intervjuat fyra respondenter från utvalda företag.Teoretiska perspektiv:I denna uppsats har vi använt oss av litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området Corporate Social Responsibility.Empiri:Vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av telefonintervjuer. Vi har intervjuat två respondenter som båda arbetar inom Logistik AB. Den ena respondenten arbetar som Chef för arbetsområdet Säkerhet & Fastighet och den andra respondenten arbetar som Produktionsamordnare.

Krav på lägre produktionskostnader, kortare byggtider, felfria produkter och längre garantitider är ständigt aktuella i byggbranschen. Blickarna har de senaste åren vänts mot den traditionella industrin och möjligheterna att dra lärdomar från denna. Begreppet industrialiserat byggande har fötts och definieras i denna undersökning som förtillverkning av byggelement och komponenter i fabrik för vidare montering på byggarbetsplatsen. Det ses att detta sätt att bygga skulle kunna vara ett sätt att svara till de krav som ställs och i detta examensarbete undersöks hur logistik kan vara ett medel i att svara till dessa krav; hur logistik kan möjliggöra industrialiserat byggande. En fallstudie görs av ett företag som i denna undersökning benämns ?Trähus?, ett företag vars verksamhet består av industrialiserat byggande i trä och syftet med denna undersökning är att utreda hur, ur ett logistiskt perspektiv, ?Trähus? byggprocess kan effektiviseras.En del i problematiken kring industrialiserat byggande är att nå en balans mellan standardisering och flexibilitet.

Detta arbete syftar huvudsakligen till att bidra med rekommendationer för hur ett system för mätning av kvalitetsbristkostnader hos ABB-enheten Control products Sweden bör upprättas. ABB:s globala riktlinjer för vad som ska mätas i ett sådant system har fungerat som utgångspunkt. I rapporten diskuteras vidare hur arbetet med mätsystemet ska upprätthållas utifrån ett ledarskapsperspektiv. I studien har en litteraturstudie legat till grund för en nulägesbeskrivning, en benchmarkingstudie, deltagande observationer och intervjuer. Rapporten innehåller också en sällsynt detaljerat beskriven kvalitetsbristkostnadsmätning som fungerar som riktmärke för enhetens fortsatta arbete med kvalitetsbristkostnader..

Ett stort antal människor lider idag av funktionsnedsättningar där reumatism är en vanlig orsak. Reumatism är en sjukdom som påverkar leder, muskler och skelett och orsakar att smärta och stelhet uppstår i lederna. Ofta krävs rehabilitering i form av fysisk aktivitet för att återfå den normala funktionen. Handen är en av de kroppsdelar som kan drabbas vid reumatism. Vid evaluering och diagnostisering sker ofta tester på greppstyrkan med olika mätinstrument.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven på företagen ökar då konsumenterna efterfrågar varor till lägre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa väljer istället att förflytta den till Asien, där de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har därmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa står sig gentemot Asien och då främst Kina. Det finns därmed en rad faktorer som kan ha en påverkan på ämnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska såväl som den asiatiska textilmarknaden.

Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution.

Detta arbete är en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som användes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrågasätter om detta val var lämpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under våren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att läsaren skall förstå den roll projektet hade.

Den senaste tidens växande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets intressenter ställt ett allt större krav på företagens informationsgivning. Som svar på denna kritik har företagen, på frivillig basis, börjat lämna en allt mer omfattande redovisning om deras påverkan på omvärlden. Vårt syfte är att kartlägga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser även att undersöka till vilka intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten är till att företagen väljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens inställning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.