Social media, such as Facebook, Instagram and Twitter, have become popular platforms for social communication, and, increasingly, also important channels for business marketing. For a business intending to use social media for marketing, however, developing a strategy and building a trademark can be a challenge. This report describes how a small, newly established business enterprise can develop a digital strategy with clear goals and practical guidelines. The report describes a digital strategy for Gelato ScarfĂł and shows how this strategy is made concrete through a set of guidelines. The guidelines develop a trademark for identification and loyalty, and give advice on how new materials can be made consistent with the trademark..

Ett fordon som anvÀnts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man anvÀnder för att ta ett beslag av ett fordon Àr 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det Àr flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast Àr olovlig körning och rattfylleri. ProblemstÀllningen nÀr man skall anvÀnda TBL 7§ i dag Àr att praxis skiljer sig runt om i Sverige pÄ de olika myndigheterna. SÀrskilt vÀrde pÄ fordonet och antalet tillfÀllen som gÀrningsmannen ska ha begÄtt ett brott, enligt TBL, skiljer sig.

Det centrala i denna studie Àr att undersöka elever pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet Àr att skapa djupare förstÄelse och att fÄ insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssÀttning, för att dÀrigenom kunna utveckla sÀttet att arbeta med bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gÀllande betygssÀttning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever pÄ Hantverksprogrammet ville vi ta reda pÄ deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksÀmnet fungerar otillfredsstÀllande, dÄ flertalet elever anser att betygskriterierna Àr otydliga samt att de saknar funktion..

Detta arbete undersöker möjligheterna att ta fram riktlinjer för en transformation frÄn modelltyperna i EKD, som Àr ett mindre formellt semi-formellt modelleringssprÄk, till UML, som Àr ett mer formellt semi-formellt modelleringssprÄk, i syfte att komma nÀrmare en systemspecifikation som kan implementeras som ett IT-system. Arbetet Àr utfört med en designansats som grund för hur arbetsprocessen sett ut. Processen följer genom hela arbetet och kan lÀsas om under metodkapitlet. Arbetet tar upp frÄgor som vilka modelltyper som Àr lÀmpliga att transformera till, vilken information som kan transformeras, vilken information som inte kan transformeras och vad som kan göras med denna. Riktlinjerna testas i valideringssyfte Àven pÄ EKD modeller som skapats i annat syfte Àn för denna rapport..

?Miljöutredning av Scandiaconsult och verksamheten pÄ KapellgrÀnd 7? heter denna rapport som skrivitsav Lena Fridlund som ett examensarbete pÄ VÀg och Vattens civilingenjörsutbildning pÄ KTH iStockholm.Intervjuer med personal, kunder och andra intressenter har genomförts för att i rapportens första del fÄ ettrelevant underlag för att ta fram miljömÄl, miljöpolicy och förslag till rutiner för Scandiaconsult iStockholm.Slutsatsen av den har delen av arbetet Àr att för Scandiaconsult Àr en av de viktigaste miljöaspekternaprojekteringen och de effekter som den medför. DÀrav den andra delen av rapporten dÀr riktlinjer förprojekteringen finns diskuterade. I denna del ingÄr Àven riktlinjer för avfallshantering, med motiveringenatt det Àr en aspekt som engagerar mÄnga och som Àr relativt lÀtt att ÄtgÀrda pÄ kort tid. Miljöplaner börupprÀttas för alla de omrÄden dÀr en förÀndring, eller en kontroll av verksamheten, Àr lÀmplig.Den sista av de tre delar som rapporten bestÄr av behandlar all den verksamhet som bedrivs pÄKapellgrÀnd 7 och ska hjÀlpa fastighetsförvaltaren Arsenalen att hitta de problem som finns i byggnaden.HÀr har inte aspekterna vÀrderats utan bara identifierats.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Det har under senare Är blivit mer och mer populÀrt att bosÀtta sig i nÀrheten av vatten. FrÄn mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invÄnare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustomrÄden, det vill sÀga det omrÄde som ligger vid strandkanten och 5 km inÄt land. Detta ökar belastningen pÄ strandnÀra omrÄden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsÀttningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte Àr att sÀkerstÀlla mÀnniskors möjlighet att utnyttja allemansrÀtten, att skydda miljöerna i strandnÀra omrÄden samt att skydda vÀxter och djur i omrÄdena. NaturvÄrdsverket konstaterade i början pÄ 2000-talet brister i lagstiftningen.

I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rĂ„dande anmĂ€lningsplikten i tvĂ„ kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmĂ€lningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berĂ€ttelser och upplevelser genom att intervjua dem angĂ„ende hur de uppfattar anmĂ€lningsplikten och det ansvar som det innebĂ€r. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom Ă€mnet hos pedagogerna för att kunna sĂ€kerstĂ€lla barnens vĂ€lbefinnande.Barnomsorgen har gĂ„tt frĂ„n att ha varit en förvaringsplats för barn till förvĂ€rvsarbetande förĂ€ldrar till en verksamhet med pedagogiska mĂ„l och riktlinjer. Även synen pĂ„ barn har drastiskt förĂ€ndras frĂ„n att barnen tidigare setts och behandlats som ?smĂ„? vuxna till att fĂ„ lagar och rĂ€ttigheter som Ă€r mer anpassade för barn.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de tvÄ vÀrldskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, sÄsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska stÀllningstaganden stÀmde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade pÄ vÀstvÀrldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen pÄ beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stÀmde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

Examensarbetet handlar om maten i en specifik förskola som arbetar med Livsstil och hÀlsa under lÀsÄret 2004/2005. Vi har genom intervjuer och enkÀter undersökt vad kokerska och förskollÀrare/barnskötare anser om mÄltiderna i förskolan och om förskollÀrarna/barnskötarna kÀnner att de kan pÄverka dessa. Resultatet blev att frukosten var den mÄltid personalen var mest nöjda med, lunchen ville de tillaga sjÀlva pÄ förskolan och mellanmÄlet var lite enformigt. En majoritet av förskollÀrarna/barnskötarna kÀnde att de kunde vara med och pÄverka mÄltidernas innehÄll genom diskussioner med kokerskan. En intervju har Àven genomförts med kostkonsulenten i den kommun som förskolan tillhör, för att ta reda pÄ vad hon utgÄr ifrÄn nÀr matsedeln för förskolan utarbetas.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Uppsatsen Àr en översÀttningssociologisk studie om översÀttningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och bestÄr av tvÄ delstudier. Den första studien Àr textbaserad och fokuserar pÄ revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översÀttningar i tre stadier frÄn franska till svenska frÄn EK. Den andra delstudien bestÄr av intervjuer med tvÄ översÀttare vid EK. Metoden till den första delstudien Àr hÀmtad frÄn Nordman (2009).

Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

MÀnniskor som lever som papperslösa, det vill sÀga utan uppehÄllsrÀtt i Sverige, Àr en mycket utsatt grupp mÀnniskor som lever under svÄra och osÀkra förhÄllanden. Det rÄder idag en stor kunskapsbrist och osÀkerhet, bÄde pÄ socialtjÀnsten, bland papperslösa sjÀlva och Àven bland frivilligorganisationer vilka rÀttigheter de papperslösa faktiskt har och vilken hjÀlp de kan fÄ frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie, genom intervjuer med bÄde socialsekreterare och mÀnniskor som lever som papperslösa, undersökt vilka anledningar det kan finnas till att dessa tvÄ grupper sÀllan möts. Genom intervjuerna med socialsekreterarna, samt en juridisk kartlÀggning har vi Àven undersökt vilka juridiska och praktiska möjligheter respektive hinder socialtjÀnsten har att bevilja bistÄnd till papperslösa. Vi har Àven frÄgat om förÀndringar som de bÄda grupperna vill se.