Förekomst av undernÀring Àr inte okÀnt inom ÀldrevÄrden i Sverige. Flera studier har visat att undernÀring har ökat de senaste decennierna. UngefÀr var tredje nyinkommen inom den offentliga ÀldrevÄrden Àr undernÀrd eller ligger i riskzonen för undernÀring samtidigt som andra studier visar att livslÀngden har ökat. Nya rekommendationer och riktlinjer Àr framtagna för att förebygga och förbÀttra hÀlsan inom ÀldrevÄrden. Livsmedelverket har tagit fram tre grundkoster och de ska ge den nÀring och energi som varje individ behöver vid varje mÄltid.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Syftet med studien Àr att ta fram ett grundlÀggande material för vidare undersökning avseende högre kvalitet vid taxeringsförfarandet i samband med justering av taxeringsvÀrden nÀr vÀg fram till smÄhusfastigheter saknas. Detta dÄ det idag inte finns nÄgra riktlinjer kring denna justering. MÄlet med studien Àr att undersöka vilken vÀrdeinverkan avsaknad av vÀg till smÄhusfastigheter kan anses ha pÄ marknadsvÀrdet, och vad som gör denna vÀrdeinverkan svÄr- eller lÀttbedömd.Metoderna som tillÀmpats i studien avser en kvantitativ- samt kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av telefonintervjuer med mÀklare och fastighetsvÀrderare. Detta för att fÄ en generell bild av hur marknaden anses uppfatta förhÄllandet avsaknad av vÀg.

Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att frÀmja sundamat- och motionsvanor Àr nÄgra av de viktiga delar barnmorskan arbetar med. Barnmorskanska ge stöd och hjÀlp till de kvinnor dÀr de identifierat dessa livsstilsproblem.De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men intehur barnmorskorna arbetar med att hjÀlpa till förÀndring.Syftet med studien Àr att beskriva barnmorskans upplevelse och erfarenheteratt arbeta med livsstilsfrÄgor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie dÀr fem barnmorskor inom mödrahÀlsovÄrden intervjuadesmed hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Materialet analyserades med innehÄllsanalys.I resultatet framkom att barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrÄgor.Det som belystes var att barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjordeproblemen, individualiserade vÄrden, anvÀnde barnet som motivation samtibland var dominant i arbetet med livsstilsfrÄgor med den gravida kvinnan. Att motiveraoch uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuellinformation samt att kunna hÀnvisa var nÄgra av de strategier som barnmorskan anvÀndei arbetet.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett specifikt samhÀllsproblem dÄ det pÄverkar den privata tryggheten och rÀtten att bestÀmma över den egna kroppen och det egna livet, som Àr en mÀnsklig rÀttighet. Kvinnor och mÀn lever pÄ grund av vÄldet under olika villkor och vÄldet möjliggörs av den ojÀmstÀlldhet som finns i samhÀllet i övrigt, den genusordning som rÄder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsÀttning och som utsÀtts för vÄld Àr sÄ kallat dubbelt utsatta pÄ grund av funktionsnedsÀttningen och pÄ grund av att de Àr kvinnor. VÄldet kan Àven ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsÀttningen. VÄld i nÀra relationer Àr ofta dolt för omvÀrlden och vÄldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att pĂ„verka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. NĂ€r det kommer till intern kontroll Ă€r varken lagen eller rekommendationen sĂ€rskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll Ă€r. BĂ„da regelverken bygger pĂ„ det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillĂ€mpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n implementeringen av SOX och dĂ„ med fokus pĂ„ intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillĂ€mpningen av Koden.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd möter sjuksköterskor patienter med mÄnga olika smittsamma sjukdomar. SmittoÀmnen sprids lÀtt nÀr resandet i vÀrlden har ökat och sjuksköterskor stÄr i frontlinjen nÀr det gÀller att utsÀttas för smittsamma sjukdomar pÄ sina arbetsplatser.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskors vilja att vÄrda patienter med smittsamma sjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger pÄ 18 artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rÀdsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vÀnner. Trots risken för att sjÀlva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de sÄg det som en del av sin professionella skyldighet att vÄrda alla patienter. För att sjuksköterskor ska kÀnna sig trygga i sitt arbete krÀvs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd frÄn arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa.Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, Àven nÀr de stÄr inför en risk för att sjÀlva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rÀdsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer.

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har vÀxt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hÄllbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hÄllbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, frÀmst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnÄ meningsfullhet kring hÄllbarhetsarbetet och redovisningen av detta Àr det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, nÄgot som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och vÀxa till en stark aktör pÄ marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ÀmnesomrÄden, detta Àr en process med nya arbetssÀtt dÀr nytÀnkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sÄdan innovationsprocess stÀlls det höga krav pÄ en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har dÀrför valt att studera öppna innovationsprojekt dÀr vi sÀrskilt tittat pÄ kommunikationen mellan ledare och projektgrupp.Syfte Syftet med denna studie Àr att ge en bild av kommunikationssÀtt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt.Metod I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr empirin har samlats in via intervjuer samt enkÀter.Slutsats Studien visar bland annat pÄ att det Àr viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person Àn att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hÄlla mÄnga bollar i luften och kan vara kontaktskapande dÄ det gÀller att ledaren kan hÄlla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mÄl Àr viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nÀtverket.

NÀr Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervÄningshus med stomme av trÀ, nÄgot som varit förbjudet i byggreglerna i mer Àn hundra Är. Det finns en del potentiella svÄrigheter med att bygga i trÀ jÀmfört med obrÀnnbara material, men det Àr genomförbart. Kravet Àr att visa att funktionskraven i byggreglerna Àr uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom Àven ett krav pÄ att det vid uppförande av byggnader skall upprÀttas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgÄ förutsÀttningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign som behandlar gestaltning med vinterfÀgring. Genom ett mentorsprojekt mellan Lomma kommun och SLU fick jag en förfrÄgan av parkchef Lennart Persson om att utforma gestaltningsförslag med vacker vinterfÀgring. Syftet med arbetet har sÄledes varit att utforma tre intressanta och inspirerande förslag med praktfulla prydnadsplanteringar för omrÄdet intill Storgatan och KarstorpsvÀgen i Lomma. I arbetet finns ocksÄ en platsanalys som bygger pÄ Catherine Dee?s teori The seven-part morphology.

Bakgrund: Kraven pÄ redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahÄller bÀttre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs Är 2010 avIIRC med mÄlet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. PrestationsmÀtning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och Àr Àven en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinÄrsredovisning för 2013 utifrÄn ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att pÄvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig Ät Är 2009respektive 2013.AvgrÀnsning: Dem valda företagen Àr inte avgrÀnsade utifrÄn ett branschperspektiv, istÀlletupprÀttades tvÄ kriterier. Företagen skall vara listade pÄ OMSX30, vilket innebÀr att allaföretag Àr börsnoterade.

Inledning: FörÀldraskapet innebÀr för de allra flesta en glÀdje och berikning till livet men samtidigt en utmaning. SkilsmÀssor och separationer bland par med smÄ barn Àr relativt vanligt. Barnsjuksköterskan inom barnhÀlsovÄrden kan genom sitt hÀlsofrÀmjande arbete om möjligt bidra till att minimera dessa. I tidigare forskning finns BVC -sjuksköterskans stöd för att frÀmja parrelationen sparsamt beskrivet. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur barnsjuksköterskan pÄ BVC beskriver stödet till smÄbarnsförÀldrars parrelation.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts i pilotstudien.