Flertalet av de besökande pÄ akutmottagningarna i Sverige Àr 65 Är och Àldre. Patientgruppen Àldre som vÄrdas pÄ akutmottagningarna har ett komplext vÄrdbehov vilket förutsÀtter ett kunskapsbaserat och professionellt omhÀndertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet till denna patientgrupp Àr dÀrför pÄtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gÀllande omvÄrdnad av Àldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

MÄnga författare har skrivit hur viktigt det Àr att ha med anvÀndarna i systemutvecklingsprocessen. För att anvÀndarna ska kunna vara med, krÀvs det att de först identifieras. En grupp av anvÀndare som Àr vÀldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten pÄ systemet kommer att bli Àr slutanvÀndarna. Det Àr denna grupp som mÄste identifieras. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvÀndarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att anvÀnda riktlinjerna.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav pÄ multifunktionella system. Mobiltelefoner Àr ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och anvÀnds dessvÀrre Àven under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvÀndning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast pÄ ett mer trafiksÀkert sÀtt. Det finns idag riktlinjer gÀllande anvÀndarupplevelse och trafiksÀkerhet frÄn Android och NHTSA.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helÀgda företag. Dessa skulle börja tillÀmpas frÄn den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivÄ för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt Àgande, dels att fÄ de statliga företagen att lÀmna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utstrÀckning statens riktlinjer tillÀmpas av de statligt helÀgda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helÀgda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en Ärsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt Àgande, genomlysande Ärsrapporter, riktlinjer..

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angĂ„ende smĂ€rtbedömning och behandling som finns att tillgĂ„ pĂ„ olika akutmottagningar och sjukhus. SmĂ€rta Ă€r en av de vanligaste orsakerna till att mĂ€nniskor söker sjukvĂ„rd i Sverige, dĂ€rför stĂ€ller detta krav pĂ„ sjukvĂ„rdens kompetens och tillgĂ€nglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vĂ„rd som ges. En förfrĂ„gan om att fĂ„ ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehĂ„llet delades dĂ€refter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smĂ€rta, Bedömning/ Skattning av smĂ€rta, Behandling, MĂ„l, UtvĂ€rdering/ Dokumentation, SmĂ€rtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att utvÀrdera rapporten frÄn 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De tvÄ första centrala frÄgestÀllningarna i arbetet Àr om riktlinjerna överensstÀmmer med psykologisk forskning och om de Àr tillrÀckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstÄ vad som krÀvs och varför detta krÀvs. En tredje central frÄga Àr huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Att fÄ dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett omrÄde inom vÄrden som kallas behandlingsbegrÀnsningar. O-HRL Àr en markering som lÀkare kan sÀtta i patientjournalen och som innebÀr att patienten inte ska ha hjÀrt-lungrÀddning vid hjÀrtstopp. Anledningen Àr att patienten Àr för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom tvÄ egna undersökningar blottlÀggs brister i rutiner och en osÀkerhet kring vad som gÀller pÄ landets sjukhus. HÀr belyses ett omrÄde dÀr det Àr svÄrt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bÀr ansvaret för att systemet inte fungerar..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Syftet Àr att undersöka allmÀn sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsÀttningar att arbeta efter generella omvÄrdnadsÄtgÀrder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvÄrdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjÀlp av innehÄllsanalys. Ett flertal hinder samt förutsÀttningar för att kunna arbeta utifrÄn vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dÄligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer Àr nödvÀndigt för att tillgodose en sÀker vÄrd för patienten och att förhindra att sjuksköterskor utsÀtts för onödiga risker. BristfÀllig följsamhet leder till mÀnskligt lidande och stora kostnader inom sjukvÄrden. FastÀn denna kunskap finns förekommer brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer. Studien baserades pÄ 18 internationella vetenskapliga artiklar, som analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys.