Inledning Yrket som kabinanstÀlld inom flyget prÀglas av serviceanda och ansvar för passagerares sÀkerhet. Arbetsmiljön innebÀr fysiska pÄfrestningar vad gÀller till exempel kabintryck och lÄg syrenivÄ. Mat och mÄltider intas under olika tider pÄ dygnet och infaller sÀllan pÄ normala mÄltidstider. Kabinpersonalens mÄltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens lÀngd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens mÄltider under arbetstid, med fokus pÄ riktlinjer och policyer samt hur de kabinanstÀllda upplevde maten och mÄltiderna.

Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrÀngs. Vidare om en instruktion för författande kan underlÀtta författarprocessen samt att öka anvÀndarupplevelsen av producerad text. För att svara pÄ forskningsproblemet utförs en teoretisk analys pÄ litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en mÄlinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgÄngspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av mÄlinventering skapas en skrivinstruktion.

Fokus pÄ hÄllbarhet i företag ökat kraftigt pÄ senare Är. Ett resultat av denna hÄllbarhetsutveckling Àr GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vÀgledning för innehÄllet i företagens hÄllbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen pÄ initiativ av Maud Olofsson var först i vÀrlden med att krÀva att alla svenska statliga företag, frÄn och med rÀkenskapsÄret 2008, ska upprÀtta en externt granskad hÄllbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den hÀr studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har pÄverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hÄllbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har anvÀnts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslÄs att det nya regeringskravet till viss del Àr en kostsam process.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssÀtt för text fungerar för sina mÄlgrupper. Syftet med studien Àr att jÀmföra sprÄkliga faktorer i textbearbetningar pÄ Tydlig svenska och LÀttlÀst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av lÀsare med funktionsnedsÀttningar. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram sÀrskiljande textuella drag i tvÄ bearbetningar pÄ LÀttlÀst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsÀttningar som ingÄr i mÄlgruppen samt en kontrollgrupp.

SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer venkateter (PVK) Àr en medicinsk produkt bestÄende av en tunn kateter som, med hjÀlp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten lÀkemedel, nÀring, vÀtska och blodprodukter. InlÀggande av PVK Àr ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvÄrden. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns Àven internationella riktlinjer gÀllande vÄrdhygien i allmÀnhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.

Sverige har under mĂ„nga Ă„r varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svĂ„righeter och problem under Ă„ren och Ă„r 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik sĂ„som att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsĂ€mnet anser att handlingsplanen inte Ă€r tillrĂ€cklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Bakgrund: CSR, det vill sÀga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har pÄ senare tid kommit att stÄ i fokus och konsumenter stÀller allt högre krav pÄ företag. Detta har lett till att fler företag vÀljer att frivilligt redovisa sociala och miljömÀssiga frÄgor i och kring sin verksamhet.Problem: Redovisning av CSR bygger pÄ frivillig information som inte regleras i svensk lag. IstÀllet finns det ett antal standarder och riktlinjer som Àr till för att vÀgleda och underlÀtta för företagen i deras hÄllbarhetsredovisning. Dessa Àr emellertid mÄnga och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen pÄ standardiserade krav skapar dÀrmed stor förvirring.Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde dÀrmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnÄ en hög kvalitet pÄ sin hÄllbarhetsredovisning och utifrÄn detta framtaga bÀsta redovisningspraxis.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts.

Denna reflexiva rapport undersöker processen att utveckla ett implementationsförslag för ett anvÀndargrÀnssnitt till ett spel som ska lÀra ut riskhantering till körskoleelever. Den reflexiva rapporten genomför ocksÄ en analys av anvÀndargrÀnssnittet och innehÄller dÀrför en kort genomgÄng av riktlinjer och grÀnssnittsprinciper frÄn mÀnniska-datorinteraktion (MDI) samt teorin om Flow. Den reflexiva rapporten avslutas med en utvÀrdering av arbetsprocessen och lÀrdomar kring arbetet. Slutsatsen som dras Àr att riktlinjer och principer frÄn MDI samt Flow inte alltid kan appliceras pÄ ett grÀnssnitt i ett sÄdant tidigt utvecklingsskede men en designer kan fortfarande fÄ mycket anvÀndbara reslutat av att göra en analys..

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Uppdraget för detta examensarbete bestÄr i att utveckla en anvÀndarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet Àr att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. UtgÄngspunkten för detta arbete Àr att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som Àr en prototyp av en utvÀrderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiomrÄdet pÄ AB Volvo. MÄlsÀttningen Àr att stödja designarbetet sÄ att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk mÄluppfyllnad ingÄr i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvÀrdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter frÄn VPS assessment in i en generell designprocess.

Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Informationsteknologin har mer och mer satts pÄ kartan för resurskrÀvande faktorer och dÀri dess affÀrssystem. En stÀndigt Äterkommande problematik Àr att förse anvÀndarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av vÄra syften med studien har dÀrför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnÄ en hög informationskvalitet i sina affÀrssystem för att dÀrefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan anvÀnda för att öka informationskvaliteten i affÀrssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen Àr det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet pÄolika nivÄer (informationsansvarig och anvÀndare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen sÀkerstÀlla dess arbetssÀtt. Det hÀr har gjort att vÄr problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnÄ informationskvalitet i sina affÀrssystem? För att svara pÄ frÄgan har vi skapat oss en teoretisk referensram som bestÄr utav sex huvudrubriker; information, perspektiv pÄ information, medvetenhet, informationshantering,informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.