Bakgrund: Det finns ett flertal metoder och instrument som bedömer individens funktionsprofil samt förmåga i relation till arbetskrav. Det är därför möjligt att det finns skillnader mellan olika FHV gällande hur dessa används och hur det påverkar en rättssäker och lika bedömning av arbetsförmåga. Detta finns idag ingen kunskap om. Syfte: Syftet med detta projektarbete är att hos en selekterad grupp inom FHV inventera och analysera vilka metoder och instrument som idag används för att mäta funktion och arbetskrav vid arbetsförmågebedömningar.Frågeställningar: Hur sker arbetsförmågebedömningar idag inom FHV? Vilka instrument används inom FHV för att mäta funktion och arbetskrav i samband med arbetsförmågebedömning? Vilka svårigheter föreligger och vilka möjligheter till förbättringar upplever FHV vid bedömningar av arbetsförmåga?Metod: Studien har genomförts som en riktad enkät och analys av data inhämtat från en selekterad grupp av 22 personer från skilda FHV-enheter.

Författare:      Klara WesterlundTitel:              Våldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och våld i det lokalpolitiska                       samtalet. Syftet med denna studie är att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om våld och se om dessa uppfattningar kan ge några förklaringar till varför det inte bedrivs ett våldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jämställdhetsarbetet. Grundad teori är den kvalitativa och induktiva metod som har använts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: våldsdefinition, våldsprevention och mäns överrepresentation.Resultatet visar att våld är ett brett begrepp där fysiskt våld och psykiskt våld är de två huvudsakliga definitionerna som görs. Däremot framkom inte sexualiserat våld att uppenbart ingå i definitionen av våld.Våldspreventionens tydligaste riktningar är det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invånarna i kommunen.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.

Hur skulle samhället se ut om vi inte hade en föreställning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgångspunkter har hämtats från Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhället disciplinerar sina medborgare. Detta innebär att vi i denna studie utgått från ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vårt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Vår undersökning har baserats på lärares erfarenheter och arbetssätt. Denna studie utgår därmed från ett lärarperspektiv.

Språket är onekligen vårt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjälp av det kan vi uttrycka våra känslor, skapa kontakt med vår omvärld, förmedla information och så vidare. När vi talar och kommunicerar med andra väljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi använder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vårt språk till att skapa våra identiteter. Inom den språkvetenskapliga inriktningen språksociologi studeras hur olika faktorer, såsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, påverkar de språkliga val vi gör. I språksociologiska studier tas även hänsyn till hur andra variabler, såsom geografiskt ursprung, samhällsklass, ålder och kön, samspelar med varandra och hur de påverkar vårt språkliga beteende.I denna uppsats står relationen mellan språk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur språket speglar samhället vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss själva och andra.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.

Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är ett stort samhällsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med åldern. Äldre som vårdas på sjukhus är speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svåra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsäkerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention kräver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvård är främst organiserat i åtgärdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Problemformulering: . Idag såväl som historiskt har chefspositionerna dominerats av män, vilket har resulterat i att de flesta människor förknippar en ledare med en man. På den svenska arbetsmarknaden innehar män sammanlagt 71 procent av alla chefspositioner (SCB 2008). Framgångsrika ledare beskrivs således ofta av vad som vanligtvis associeras med maskulinitet. Den maskulina könsmärkningen av ledarskapet har bland annat bidragit till att minska kvinnliga chefers handlingsutrymme att utöva ledarskap jämfört med män.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och säkerheten upplevs på Trossö. Efter-som människor upplever olika saker i staden på olika sätt ska denna upplevelse som människor får beaktas av oss planera-re. Arbetet är uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planområdet, åtgärder och arbete mot en tryggare och säkrare stad, inventering, en-kät och sammanställning, åtgärder för Trossö och därefter en avslutning. I texten kan man läsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osäker och hur dessa faktorer kan förbättras för att inge en trygghet för en människa som passerar platsen.

Optionsprogram har sedan 1990-talet blivit en allt mer tillämpad form av ekonomisk kompensation i företag. Orsaken till varför denna kompensationsform blivit allt mer populär är för att undvika intressekonflikter som kan uppstå mellan aktieägarna och VD eller övriga anställda.Informationsassymmetri är grundproblemet i denna intressekonflikt, som uppstår i situationer då VD eller andra anställda innehar information om företaget som aktieägarna inte har tillgång till. För att undvika intressekonflikter och för att skapa en intressesammanslagning används optionsprogram för att säkerställa att VD eller anställda arbetar i enlighet med aktieägarnas vilja. Inom vetenskaplig forskning har detta område studerats flitigt och där bland annat nyttan av optionsprogram har ifrågasatts. Forskning på området har också visat att marknaden reagerar positivt när ett optionsprogram introduceras.I denna studie har därför utgångspunkten varit att undersöka vilket utfall optionsprogram har haft och vilka skillnader som går att finna beroende på till vilka optionsprogrammen riktat sig till.

I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt.