Sök:

Sökresultat:

524 Uppsatser om Riktat dödande - Sida 29 av 35

SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada

SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.

Vad Àr problemet?: en studie kring lÀrares uppfattning om
elever i behov av sÀrskilt stöd och de ÄtgÀrder som stÀlls
till dess förfogande

Hur skulle samhÀllet se ut om vi inte hade en förestÀllning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÄn Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhÀllet disciplinerar sina medborgare. Detta innebÀr att vi i denna studie utgÄtt frÄn ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vÄrt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. VÄr undersökning har baserats pÄ lÀrares erfarenheter och arbetssÀtt. Denna studie utgÄr dÀrmed frÄn ett lÀrarperspektiv.

Kvinnligt och manligt sprÄk - finns det? : En kvalitativ analys av texter

SprÄket Àr onekligen vÄrt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjÀlp av det kan vi uttrycka vÄra kÀnslor, skapa kontakt med vÄr omvÀrld, förmedla information och sÄ vidare. NÀr vi talar och kommunicerar med andra vÀljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi anvÀnder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vÄrt sprÄk till att skapa vÄra identiteter. Inom den sprÄkvetenskapliga inriktningen sprÄksociologi studeras hur olika faktorer, sÄsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, pÄverkar de sprÄkliga val vi gör. I sprÄksociologiska studier tas Àven hÀnsyn till hur andra variabler, sÄsom geografiskt ursprung, samhÀllsklass, Älder och kön, samspelar med varandra och hur de pÄverkar vÄrt sprÄkliga beteende.I denna uppsats stÄr relationen mellan sprÄk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur sprÄket speglar samhÀllet vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss sjÀlva och andra.

Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Utveckling av bÀrhjÀlpmedel för tunga livsmedelspÄsar

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vÄrterminen 2011 vid MÀlardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bÀrhjÀlpmedel för frakt av livsmedelspÄsar. Den frÄga som utreds Àr:GÄr det att utveckla ett enkelt bÀrhjÀlpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspÄsar, samt som konsumenten vill anvÀnda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspÄsar, Àr att de fÄr ont i fingrarna.

JÀmstÀllt sprÄkbruk i jÀmstÀlldhetsplaner? En sprÄklig granskning och jÀmförelse av riksdagspartiernas jÀmstÀlldhetsplaner

Jag har för denna uppsats granskat sprÄkbruket i samtliga riksdagspartiers jÀmstÀlldhetsplaner, i avseendet sprÄk och kön, detta för att undersöka hur sprÄkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?mÀn? och ?kvinnor och mÀn? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning Àr centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vÀnsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen Àr att se i hur stor grad riksdagspartierna anvÀnder ett jÀmstÀllt sprÄk. Fokus i min uppsats ligger pÄ att analysera hur de olika partiernas texter Àr uppbyggda och vilka sprÄkliga verktyg partierna anvÀnder sig av för att sprÄket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartlÀggning av sprÄkbruket i jÀmstÀlldhetsplanerna kan visa pÄ ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillÀmpas för att kringgÄ könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

HumanitÀra Interventioner : Dess moral, legalitet, och praktik

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Fallolyckor bland Àldre pÄ sjukhus Riskfaktorer och prevention: Vad kan sjuksköterskan göra -en litteraturstudie

Bakgrund: Fallolyckor bland Ă€ldre Ă€r ett stort samhĂ€llsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med Ă„ldern. Äldre som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus Ă€r speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svĂ„ra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsĂ€kerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention krĂ€ver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvĂ„rd Ă€r frĂ€mst organiserat i Ă„tgĂ€rdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.

Interaktiva spel i idrottsundervisningen : Vad anser lÀrare som testat pÄ dessa spel i undervisningen?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka idrottslÀrares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hÀlsa, samt ta reda pÄ huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilken erfarenhet hade deltagarna sjÀlva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende pÄ anvÀndandet av interaktiva spel ser lÀrare i idrott och hÀlsa? Vad anser deltagarna i vÄr studie att eleverna lÀr sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att fÄ ut sÄ mycket information som möjligt anvÀndes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslÀrare men en deltagare var ocksÄ filosofie doktor i idrott och hÀlsa och har anvÀnt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Könsstereotypa ledaregenskaper, myt eller verklighet?

Problemformulering: . Idag sÄvÀl som historiskt har chefspositionerna dominerats av mÀn, vilket har resulterat i att de flesta mÀnniskor förknippar en ledare med en man. PÄ den svenska arbetsmarknaden innehar mÀn sammanlagt 71 procent av alla chefspositioner (SCB 2008). FramgÄngsrika ledare beskrivs sÄledes ofta av vad som vanligtvis associeras med maskulinitet. Den maskulina könsmÀrkningen av ledarskapet har bland annat bidragit till att minska kvinnliga chefers handlingsutrymme att utöva ledarskap jÀmfört med mÀn.

Social media : En kvalitativ studie av verksamheters professionella anvÀndning

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vÄrterminen 2011 vid MÀlardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bÀrhjÀlpmedel för frakt av livsmedelspÄsar. Den frÄga som utreds Àr:GÄr det att utveckla ett enkelt bÀrhjÀlpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspÄsar, samt som konsumenten vill anvÀnda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspÄsar, Àr att de fÄr ont i fingrarna.

Interna förÀndringsprojekt inom den offentliga sektorn : en explorativ fallstudie utifrÄn projektbestÀllarens perspektiv

Det allmÀnna trycket pÄ förÀndringar ökar stÀndigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt Àr förÀndringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förÀndringsprojekt kan involvera bÄde projektledning och förÀndringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger pÄ den tekniska lösningen medan förÀndringsledningen riktar energin mot att skapa förstÄelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förÀndringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.

Tryggheten och sÀkerheten pÄ Trossö : hur den upplevs och ÄtgÀrdas

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen.

Optionsprogram ? Vem tjÀnar pÄ det?

Optionsprogram har sedan 1990-talet blivit en allt mer tillÀmpad form av ekonomisk kompensation i företag. Orsaken till varför denna kompensationsform blivit allt mer populÀr Àr för att undvika intressekonflikter som kan uppstÄ mellan aktieÀgarna och VD eller övriga anstÀllda.Informationsassymmetri Àr grundproblemet i denna intressekonflikt, som uppstÄr i situationer dÄ VD eller andra anstÀllda innehar information om företaget som aktieÀgarna inte har tillgÄng till. För att undvika intressekonflikter och för att skapa en intressesammanslagning anvÀnds optionsprogram för att sÀkerstÀlla att VD eller anstÀllda arbetar i enlighet med aktieÀgarnas vilja. Inom vetenskaplig forskning har detta omrÄde studerats flitigt och dÀr bland annat nyttan av optionsprogram har ifrÄgasatts. Forskning pÄ omrÄdet har ocksÄ visat att marknaden reagerar positivt nÀr ett optionsprogram introduceras.I denna studie har dÀrför utgÄngspunkten varit att undersöka vilket utfall optionsprogram har haft och vilka skillnader som gÄr att finna beroende pÄ till vilka optionsprogrammen riktat sig till.

Tid att Vara Lean? : En fallstudie av införandet av Lean i Vara kommun

I denna fallstudie av Vara kommun har vÄrt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus pÄ Àldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt tvÄ fokusgrupper med medarbetare. VÄrt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan pÄ sÄvÀl resultatenhetschefer som medarbetare inom Àldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsÀttningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean Àr ett tanke- och arbetssÀtt för att försöka finna stÀndiga förbÀttringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, vÀrdeflödeskartlÀggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssÀtt.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->