Hur förhåller sig läromedel riktade mot grundskolans år 6-9 till aktuell forskning och gällande styrdokument? Med fokus på hur filmiska uttryck får plats i svenskämnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger på en kartläggning i vilken det innehåll som förespråkar film som undervisningsmedium, i en läromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad såväl aktuell forskning på området som grundskolans styrdokument säger i frågan om filmens roll inom svenskämnet.Mycket fokus i läromedlen, såväl som i svenskämnets kursplan, ligger på att studera litteratur och det är i relation till detta delområde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det främsta, alternativa mediet i fråga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma fråga är att man måste arbeta djupare, hitta bredare frågor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant är dock att man i läromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundläggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesättet i årskurs 6.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

Syftet med denna undersökning är att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en årskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus på elevernas egna uppfattningar i ämnet. Till intervjuerna finns också en viss förförståelse och kunskap om lärarnas syn på elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som ägt rum i den aktuella klassen.Studien visar att eleverna värderar de relationer de har i klassen, främst till kamrater men också till lärare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare än det utbildande trots att många av de intervjuade oroar sig för sina bristande ämneskunskaper.Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna på riksdagsnivå, via skolan och läraren, påverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens många och relativt stora förändringar i grundskolan med en ny läroplan, nya sätt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav på dokumentering genom individuella studieplaner och åtgärdsprogram ställer fler och högre administrativa krav på lärarna.

Motivation är ett begrepp som vi alla någon gång har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation är viktigt för att kunna prestera bra. I den här uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist på motivation är det största hindret för inlärning i skolan.

Syftet med denna studie är att belysa ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilka metoder invandrarkvinnor från Östeuropa använder för att skapa sig en position på den svenska arbetsmarknaden. Samt vill studien belysa vad som varit betydelsefullt för kvinnorna i denna process.Frågeställningarna lyder: 1. Hur har kvinnorna från Östeuropa gått tillväga för att skapa sig en position på den svenska arbetsmarknaden?2. Vad är det som har haft betydelse i denna process?Datainsamlingsmetoden är kvalitativ och baserat på åtta ostrukturerade intervjuer med invandrarkvinnor från Östeuropa som har migrerat till Sverige i vuxenålder.Studien intar ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt och har makt och genus som teoretiska referensramar.

Staten har sedan år 2000 i ökande grad kompletterat styrningen av kommuner och landsting med hjälp av öronmärkta stimulansmedel riktade till specifika områden. Från 2010 och fram till och med 2014 har Socialdepartementet tecknat årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett omfattande reformarbete riktat till landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård samt kommunernas socialtjänst. Reformen benämnsBättre liv för sjuka äldre, där en viktig ingrediens har varit ekonomiska incitament i form av prestationsersättning.Syfte med denna studie är att belysa vilken påverkan styrsättet med förbestämda kvalitetskriterier och prestationsbaserad ersättning får på personalen i kommunal äldreomsorg. Studien är en fallstudie av implementering, där Arvika och Kristinehamns kommuner exemplifierar fallet. Det är en kvantitativ undersökning som bygger på 574 enkätsvar från olika personalgrupper inom kommunernas äldre-omsorg.Styrning med prestationsersättning sker inom många områden, men denna studie avgränsas till att un-dersöka ett nytt sätt att arbeta förebyggande inom äldreomsorg.

Bakgrund och syfte:Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning.

Vårt examensarbete bygger på en gruppvägledningsomgång som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som då gick i nionde klass och var på väg att välja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvägledningen hjälpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsåg vi att titta på om deras kunskap om sig själva och säkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjälp av gruppvägledningen. Vi intervjuade även en grupp elever, som inte hade fått gruppvägledning (referensgruppen), för att kunna jämföra resultaten. Vi valde att slumpmässigt fråga ut klasskamrater till vår grupp som vi visste inte hade fått någon gruppvägledning i nian. I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativ metod baserat på personliga intervjuer, där vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vår gruppvägledning och sex andra elever som inte har fått någon gruppvägledning (referensgrupp).

Stressrelaterad ohälsa är vanligt hos företagshälsovårdens kundanställda. Att förebygga stressrelaterade besvär kan innebära friskare personal, minskade sjukkostnader och ökad produktivitet för företaget.Syftet med studien var att få en bild av arbetsgivarnas förebyggande arbetet mot stressrelaterad ohälsa. Fanns behov och intresse att utveckla det? Hur tänkte man sig att företagshälsovården kunde bidra? Genom journalsystemet identifierades arbetsgivare som haft anställda med stressrelaterad ohälsa hos Previa Postgatan, Göteborg 2007-2008. Personalansvariga och chefer utfrågades via e-post och svaren analyserades enligt kvalitativ metod.

Bakgrund: Det finns ett flertal metoder och instrument som bedömer individens funktionsprofil samt förmåga i relation till arbetskrav. Det är därför möjligt att det finns skillnader mellan olika FHV gällande hur dessa används och hur det påverkar en rättssäker och lika bedömning av arbetsförmåga. Detta finns idag ingen kunskap om. Syfte: Syftet med detta projektarbete är att hos en selekterad grupp inom FHV inventera och analysera vilka metoder och instrument som idag används för att mäta funktion och arbetskrav vid arbetsförmågebedömningar.Frågeställningar: Hur sker arbetsförmågebedömningar idag inom FHV? Vilka instrument används inom FHV för att mäta funktion och arbetskrav i samband med arbetsförmågebedömning? Vilka svårigheter föreligger och vilka möjligheter till förbättringar upplever FHV vid bedömningar av arbetsförmåga?Metod: Studien har genomförts som en riktad enkät och analys av data inhämtat från en selekterad grupp av 22 personer från skilda FHV-enheter.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) är ett sjukdomstillstånd där patienten får förstorade ventriklar. Detta leder till symtom som gångrubbningar, kognitivanedsättningar samt inkontinens. På åtta universitetssjukhus i Sverige görs utredningar av personermed misstänkt NPH, men det är endast på sex av dessa sjukhus som arbetsterapeuterna deltar i utredningarna.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstänkt normaltryckshydrocefalus.Metod: För att samla in data gjordes telefonintervjuer med öppna riktade frågor, till hjälp använde sig författarna av en intervjuguide. Analys av data gjordes genom kvalitativ innehållsanalys.Deltagande: Sex arbetsterapeuter deltog i studien, de jobbade alla med utredningar av normaltryckshydrocefalus. Arbetsterapeuternas främsta uppgift i utredningen är att bedöma den kognitiva förmågan och aktivitetsförmågan hos patienterna.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman och nio kategorier.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Säkerheten hos dagens bilar har ökat avsevärt de senaste åren. Med hjälp av extra och ultra höghållfasta stål har man kunnat göra deformationszoner som kan ta upp mycket energi. Vid en krock så sker en deformation i de energiupptagande zonerna. De energiupptagande delarna är integrerade i karossen så ett byte av dessa delar är mycket tidskrävande och dyrt. Därför är det önskvärt att kunna rikta den deformerade delen och bibehålla de mekaniska egenskaperna på detaljen.

Tungmetallflödet i den urbana miljön kan leda till resursproblem för att återföring avavloppsslam som växtnäring till brukbar jord kan försvåras av tungmetallhalter. Syftet med examensarbetet var att bidra till Käppalaförbundets uppströmsarbete genom att identifiera tungmetallkällor i avloppssystemet. Detta uppnås genom en substansflödesanalys med avseende på metallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink för kommunerna Sigtuna och Solna vilka tillhör Käppalaförbundets upptagningsområde. Verktyget som därvidlag utvecklas identifierar tungmetallkällor, storleken av utsläppen och ger information om var åtgärdsinsatser är effektivt.För verktygsutvecklingen definierades det studerade systemet till fem områden: hushåll, verksamhetsutövare, dagvatten, tillskottsvatten och övrigt. Tungmetallkällor identifierades och grupperades till ett av de fem delområdena.